1,03,33

Är tiden jag ska slå nästa gång när jag springer en mil. Vad långsam jag känner mig. Men det är bara andra gången jag springer en mil förutom en gång i vintras på löpband. Drömmen är 45 minuter. Det skulle vara så roligt att springa Blodomloppet nästa år och vara i klass med herrarna i domarklubben som springer 1 mil. Då skulle de vara imponerade med tanke på min löpbakgrund.

Hur gick det idag då? Mr R drog ut mig på Blodomloppsmilen. En sträcka på enbart asfalt. Jag upptäckte att mina skor börjar sjunga på sista versen. Stötdämpningen i hälarna är obefintlig och det kändes vill jag lova.

Mellan 7-8 kilometer fick jag fruktansvärd håll och jag kunde knappt andas. Men jag kämpade vidare och tänkte att det nog skulle ge med sig. Det gjorde det till slut men det tog ett bra tag och jag var färdig att ge upp. Gjorde inte det som tur var för när hållet väl släppte så hade jag världens energi och gjorde en ordentlig tempoökning hela vägen hem. Ca 1,5 kilometer. Bortser jag från tiden så kan jag av dagens pass dra slutsatsen att jag har bättre kondition än vad jag tror.