
Vad pratar hon om nu, undrar ni säkert och jag pratar såklart om Sofias och mina tisdagsintervaller. Jag blev så glad igår när hon skrev att hon kan springa igen. Så imorse studsade jag upp ur sängen innan klockan ens ringt. Visserligen med en rädsla av att ha försovit mig, haha. Vi sprang åttahundringar med joggvila. Mellan den tredje och den fjärde så gick jag istället. Imorse efter passet var jag inte särskilt nöjd men det slog mig nu att jag brukar ju inte springa 800 meter med joggvila så jag sprang bättre än vad jag brukar och dessutom före frukost så nu är jag grymt nöjd med mitt pass!