När blev du mamma?  Jag blev mamma första gången när jag var 20, andra när jag var 23 och tredje när jag var 28.

Hur många barn har du? Tre stycken. Samuel som är 12, Alexander nio (han fyller på måndag så jag ser honom som nio) och Ida som är fyra år.

Var graviditeterna planerade? Samuel var inte planerad. Åt p-piller men blev gravid ändå. Alex och Ida var ”planerade”. Vi slutade med skydd och så fick det bli som det blev.

 När berättade du om graviditeterna? Eftersom jag var så ung med Samuel tog det lång innan jag vågade berätta. Var helt säker på att mamma och pappa skulle slänga ut mig. Alex berättade vi i princip direkt och med Ida berättade jag för mamma direkt när jag fick plusset på stickan.

Hur många barn vill du ha? Jag är nöjd med de tre jag har men man ska aldrig säga aldrig. Kanske att jag vill ha en sladdis om några år.

Tätt ihop eller långt isär? Det är långt mellan våra barn eftersom att vi velat göra så mycket annat.

Har du oroat dig mycket under graviditeterna?  Med Samuel oroade jag mig inte så särskilt mycket men med Alex och Ida var jag jättenojig för då visste jag mer om allt som kan gå fel.

Hur var graviditeterna? Samuel: Jag mådde illa på morgonen men annars mådde jag bra. Samuel rörde sig knappt i magen (ur den synvinkeln kan jag förstå de som inte märker att de är gravida). I slutet fick jag extrem craving efter clementiner och marabou mintkrokant. Foglossning efter mycket fysisk aktivitet hade jag. Samuels förlossning startade på beräknat datum men det tog sådan tid så han föddes dagen efter.
 Alex: Hemskt illamående på morgonen men annars mådde jag bra. Foglossning efter mycket fysisk aktivitet. Alex var beräknad 14 januari men föddes 11:e. 
Ida: Den här graviditeten var jobbigast ur många synvinklar. Jag mådde konstant illa under nio månader, jag hade jobbig foglossning och så gick jag tio dagar över tiden. Hon var beräknad 9 november och föddes 19. Jag var livrädd att hon skulle komma den tjugonde. Kul för henne att dela födelsedag med sin mamma…

 Gillade du att vara gravid? Ja det gjorde jag. Mest för att jag älskade att känna rörelserna.

Visste du vilket kön det skulle bli? Med Samuel och Alex visste vi inte men Ida tog vi reda på. Men när jag var gravid både med Samuel och med Alex visste jag att det skulle bli pojkar. Kände det på mig. Barnmorskan var inte säker på att det verkligen var en flicka hon såg, vi fick välja om vi ville veta ändå. Jag hade känslan hela tiden att det var en flicka och att barnmorskan hade rätt. Vi ville inte berätta för någon om att Ida var en flicka när jag var gravid utifall att det var en pojke. Att jag lyckades hålla det hemligt under nio månader är helt otroligt så här efteråt…

Förlossningarna, hur var dem? Den bästa är den första med Samuel. Det tog lång tid men den var bäst, bra smärtlindrad och bra barnmorska, iallafall i sluttampen. Hon som var under natten var inte mycket att hänga i granen. Trots det så var förlossningen den bästa. Med Alex kom vi in ganska sent så jag hann inte få epidural och det kan jag köpa. Det jag däremot inte kan köpa är att jag inte kunde få någon annan bedövning heller. Barnmorskan var riktigt konstig och så här efteråt skulle jag ha bytt såklart. Idas förlossning var den snabbaste men också den jobbigaste. Den startade med att vattnet gick a la hollywoodfilm och bara en timme senare var den igång. Det gick riktigt fort där på sjukhuset, hjärtljuden gick ner, de fick kalla på gynjouren, som tur var så hämtade hon sig. Hade krystvärkar tio minuter med Ida och sen var hon ute. Samuel 28 timmar, Alex 14 och Ida 7 timmar (från första värken, inte tiden på sjukhuset)

Hur var första bebistiden Jag älskade den första tiden. Att få sitta och amma, snusa på bebisen. Älskar den där doften som bara nyfödda små bebisar har. 

Hade du bestämt namnen sedan innan? Samuel var en Samuel hela tiden. Alex fick sitt namn efter han kommit ut. Jag tyckte inte att varken Simon eller Oscar passade på honom. Det var en Alexander helt enkelt. Ida bestämde vi tidigt eftersom att vi visste att det var en liten tös i magen.

Ett råd till blivande mödrar? Lyssna på dig själv och din magkänsla. Följ råd från en person du verkligen litar på och strunta i resten. Människor tycker så mycket hela tiden och ska du lyssna på allt blir det väldigt jobbigt.

avatar
Om författare

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

0 kommentarer

  1. avatar

    Åh 😍 Tror jag måste låna den här listan! Hoppas det är ok ☺️

    1. avatar

      Ja det är okej. 😀 Själv har jag lånat den av underbara Clara, men det har jag glömt bort att skriva.

  2. avatar

    Vilken rolig och mysig läsning! Kram Malin

Kommentera

%d bloggare gillar detta: