Vad svårt det är att motivera sig till att träna ute när det är så kallt. Men till slut kom jag och Rickard iväg till löparbanan för att springa supertusingar. Uppvärmningen var en seg historia där jag bara ville strunta i det hela och åka hem istället.
Men jag satte i Avicii i lurarna och tillsammans med Rickard fick jag fart på benen. Så här såg stegen ut:
100m 27sek
200m 54 sek
300m 1,21
400m 1,48.
På i stort sett alla intervaller sprang jag för fort så nu är frågan hur passet ska förändras. Det svåra är att tajma tempot, särskilt på de korta intervallerna där benen springer iväg av sig självt. Ja, det känns så. Dock så är det tempot inget jag kan hålla i fyrahundra meter så måste hitta en gyllene medelväg. Eller så får de korta intervallerna gå fortare än som det är tänkt så länge jag orkar de längre intervallerna på rätt tid. Mycket att fundera på. Tur jag har Rickard som kan löpning och träning.
