Träning

Som att springa i uppförsbacke

Idag tog jag den här sega kroppastollen och ställde mig på löpbandet. Jag hade inga krav på mig själv utan jag skulle bara springa några kilometer. Det enda kravet jag hade var hur länge jag skulle springa. Jag är inne i en period där det känns extremt tungt att springa. Sådana perioder kommer med jämna mellanrum då jag upplever det som att jag tappat precis all kondition. Det är mest bara känslan såklart, formen finns där, det vet jag egentligen.

På dagens pass kändes det precis som att jag dragit upp bandet i lutning så jag var tvungen att se efter flera gånger. Men nej det var bara känslan. Tänk dig att gå/springa i konstant uppförsbacken. Så kändes det. Men nu är det klart iallafall och jag ska ställa mig och laga lite mat. Idag gör jag det enkelt för mig och fixar köttfärssås och pasta.

 

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

0 Comments on “Som att springa i uppförsbacke

  1. Tycker alltid löpningen känns seg och jobbigt. Sprang intervaller på gymmet idag, och fy f rent utsagt, jag avskyr det, men jag vill så gärna tycka löpning är kul o härligt. försöker intala mig mentalt att det är skönt.

  2. Jag måste själv komma igång med träningen. Känner att det verkligen behövs! Men vilket flow du verkar ha trots bristande, tillfällig, motivation.

  3. Så himla bra att kunna använda sig av ”Jag känner inre för det, men jag gör det ändå”.
    Jag tycker att du var grym som fortsatte fast det var motigt och även att du valde en start och stopptid istället för hur långt du skulle springa. Det är ett bra ställningstagande som inte bäddar för att bli missnöjd med sig själv om du förstår hur jag menar?

  4. Känner igen känslan, att det känns väldigt segt och jobbigt. Men tror det kan bero på denna mörka månad eller vad tror du? Brukar själv få dessa perioder fast jag inte tränar 🙂

  5. Löpträning kommer aldrig vara något jag längtar efter. Däremot önskar jag hade jag hade tyckt det var kul, och vill också se sådär härligt fräsch ut då man springer hihi

  6. Vet precis vad du menar. Sådana perioder kommer jag också in i från och till! Ibland känner man sig lätt som en fjäder när man springer och ibland känns det som att man springer i motvind. Känslan när man har klarat av ett sådant tungt pass är ju dock SÅ mycket skönare på något vis. Det känns som att man kan ta över hela världen 😀

  7. Det låter inte alls kul att bara springa uppförs, pust och stön! Skönt att ha ett löpband hemma… Jag och sambon köpte ett promenadband för en tid sen för att vi skulle bli bättre på att promenera hemma när vi inte pallade oss ut.. men tänkte inte på att det inte skulle fungera på samma sätt om man väger lite för mycket, så innan jag går ner i vikt får det stå orört för min del.. haha.

  8. Ja är det inte märkligt att det ibland känns som att man har tappat allt men i själva verket har man inte det? Jag hade ås med förut när jag sprang i somras, märkligt. Tycker du är grym som fortsätter fast det känns lite tungt just nu 🙂

Lämna ett svar till JenniferAvbryt svar