Madeleine ville gärna veta mer om min tro. Jag har varit kristen ända sedan jag var barn, är uppvuxen i en kristen familj. När jag gick i högstadiet så var jag aktiv i Pingstkyrkan och sjöng i deras gospelkör. PK Gospel hette den. Jag var med och spelade i en skiva med kören. En intensiv helg i pingstkyrkans lilla studio. På den tiden var kören stor så det var både trångt och varmt men så roligt vi hade. Skivan har jag fortfarande i hyllan och lyssnar på den nån gång då och då men nu var det länge sedan sist.
PK Gospel finns inte längre. Det är säkert tio år sedan som kören las ner och jag saknar fortfarande då och då en kör att sjunga i. Det gjordes ett försök til en uppstart och då sjöng jag ett halvår ungefär och sedan las den kören också ner. Nu har jag inte tiden så jag tänker att körandet får jag återuppta när jag inte jobbar oregelbundet och dömer fotboll.
Jag är inte medlem i någon församling och nu är det länge sedan jag var på ett möte. Min tro finns dock alltid med. Ibland mer levande och ibland lite längre bort.
Jag läste ett inlägg hos Sandi för ett tag sedan om änglar och hennes tro. Jag tror ju egentligen inte på det här med spådomar. Just för att jag får ångest av meditation, new age och tarot. Men något gjorde att jag blev berörd ändå. Så jag satte på min spellista med lovsånger på Spotify, började be och kände bara att jag skulle falla på knä. Så det gjorde jag, på stenplattorna ute i trädgården och brydde mig inte ett dugg om vem som kunde tänkas se eller att grannarna skulle tycka att jag är galen.
Så fint att du skriver. Men något där på slutet om att du "inte brydde dig". Får mig ändå att fundera kring den norm kring att tro skulle vara något fult. För så är det på många sätt. Jag hör så ofta kristna som liksom "försvarar" sin tro precis när de berättar om den. "Jag är kristen…" och sedan är det som en förväntan om att någon ska komma med en kommentar. Det gör lite ont i min mage för vad är det som fått vårt samhälle att tycka att det är fel att tro på något större?
Jag är själv kristen och uppvuxen i en familj som kom till tro av många olika anledningar (bland annat personliga budskap från Gud). Min glädje i min tro och i vad jag faktiskt tror på – det förmedlar jag till barnen. Men visar även på att det finns olika sorters trosuppfattningar osv.
Jag är kristen. Pingstvän. LP-vän. Och man behöver inte vara med i en församling för att få kalla sig kristen. Huvudsaken är vad man känner i sitt hjärta och det man själv tror på. =) Kram på dig! // En som brukar sjunga lovsånger högt sent på kvällarna vid promenader.. :p