Helt klart saknar jag familjen (mamma och pappa, syskon och syskonbarn) och mina vänner, Sofia, J och E. Det är ingen person som jag egentligen saknar mer. Alla är lika saknade och längtade efter! Jag kan inte låta bli att fundera över hur skadlig den här isoleringen är för oss i längden. Hur många blir deprimerade av att vara isolerade. Långtidskonsekvenserna av pandemin kommer inte synas än. Nu ser vi bara effekterna på kort sikt.
Jag och Sofia för två år sedan. Långt innan pandemin messade upp allas liv. Roligt att vi är så matchande i svart och orange. Det var högst oplanerat
Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här
avatar
Om författare

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

0 kommentarer

  1. avatar

    Ja det ör inte lätt i den här pandemin men snart verkar de nog va över till våren då ett vaccin kmr

  2. avatar

    Ja det är konstigt det här, man saknar dem jättemycket och man vill ju mer än gärna träffsa dem, men ändå så har man funnit sig i detta nu

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: