Vardagen

Ett lopp, fem år

Idag skulle vi egentligen ha åkt ner till Öland för att springa Victorialoppet för sjätte gången. Men på grund av corona så är det inställt. Man kan dock som många lopp springa det virtuellt. Då kan man också köra det på cykel. Man kan cykla så långt som nio mil om man känner för det. Tyvärr så är loppet ganska dyrt, det kostar nästan lika mycket att springa det virtuellt som det hade kostat på plats. Känns så tråkigt att inte ha sprungit ett enda lopp i år. Det saknar jag. Ska nog be Rickard springa nio kilometer med mig idag bara för att få känslan. Men vi får se!
2015 var första året som vi sprang och jag blev helt kär i atmosfären och publikfesten. Jag hade ont i min höft och Rickard ifrågasatte om jag verkligen skulle springa nio kilometer. Men jo, det skulle jag. Och vilket lopp jag gjorde. Att jag sen inte kunde springa ordentligt på ett halvår efter det är en petitess i sammanhanget. Men det var det nästan värt. Personbästa på nio kilometer. Har inte sprungit loppet så snabbt efter det. 2018 var jag nära. Men mer om det längre ner i inlägget.
Det här året hängde brorsan med också. Så kul att springa tillsammans, han drog dock iväg. Som alltid, haha. Rickard sprang däremot med mig, efter att ha maxat på fyra kilometer.
Året då jag var så besviken på min tid och känslan i kroppen. 
Nästan personbästa året! Vi åkte med Rickards kollegor A och J. Så grymt kul. Avslutade kvällen med att bada i havet innan vi åkte hem. Året då jag sprang personbästa på 1 km, 3km och 5 km. Grym känsla! Jag vill tillbaka dit!
Året jag fick jag lära mig den hårda vägen att det inte går att ta en nocco precis innan start och inte heller äta massa lösgodis i bilen på vägen ner. Sämsta uppladdningen. Det här året var det fem års jubileum. Fem sprungna lopp i rad. Och ocjkså den sämsta tiden. Då störde det mig men nu känner jag bara att äsch. Formen går att träna tillbaka.

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

0 Comments on “Ett lopp, fem år

  1. Du får sikta på nästa år!
    Jag är lite kluven när det gäller lopp. Det vore kul, men jag är ju så himla långsam än. Att komma sist gör inget, men jättemycket sist är jobbigt. Vi får se. Kanske nåt lokalt lopp till hösten eller så nästa år. Egentligen är jag ganska nöjd med att bara springa.

  2. Tråkigt att loppet inte kunde bli av som vanligt i år, så tråkigt men som sagt finns det ju andra medel att ta till med – som virtuellt! Men vad kan det kosta? 😮 Aldrig sprungit något lopp innan men har hört att det kan kosta en del att delta! <3 Tycker du är helt fantastisk som orkar springa så långt, och kul att tävla mot sig själv nästan i och med tiden 😀

Lämna ett svar