Browse Category For

Hanna funderar

Visar: 1 – 10 av 60 artiklar

En bubbla av förnekelse

Att våra politiker lever i någon sorts parallell verklighet har jag förstått länge. Men ibland är det någon som utmärker sig lite extra och då inte i någon positiv bemärkelse.

I vilken värld lever vår socialminister? Istället för att lägga sin energi på vaccinationsstatus borde han lägga sin energi på att få fler att vilja jobba inom vården. För det är där problemet ligger, inte på enskilda individer som valt att inte vaccinera sig mot covid19.

Nej det är inte covid eller säsongsinfluensans fel att vi har en kris i svensk sjukvård. Det är snarare konstanta neddragningar under många år och ickesatsningar på vårdpersonal som har gjort att vi har det kaos som vi nu har. Problemet är inte brist på sängar eller platsbrist utan problemet är att det är för lite personal. Jag har skrivit om det här så många gånger och jag blir så trött på att politikerna inte kan se sin egen del. Man kan inte spara på vården, den måste få kosta. Framförallt kan man inte spara på vårdpersonal. Personal måste ha bra arbetsvillkor och bra löner. Gärna fler händer också. Patienter som blir inlagda på sjukhuset är gamla och sköra individer med stort omvårdnadsbehov. DOm den här spiralen fortsätter kommer det snart inte finnas någon personal som tar hand om oss när vi blir sjuka.

I onsdags var det så illa att regionen tog till förstärkningsläge på grund av brist på vårdplatser. I normala fall är det ett läge som utnyttjas vid exempelvis stora trafikolyckor. Kan du tänka dig det? Personalbristen börjar bli så pass stor att det mest basala börjar bli lidande.

Förväntningar

Känner du ibland att andra människor har höga förväntningar på dig? Förväntningar som du upplever att du inte kan leva upp till? Så känner jag ibland. Förväntningar kring att jag ska göra saker på ett visst sätt och om det inte är precis på det sättet som andra tänkt sig så är det ”fel”. Tycker också att det är viktigt att fundera över vilka förväntningar jag har på andra. Har jag för höga krav på hur andra ska göra saker? Ärligt talat så kan jag inte se att jag har …

Tänk om någon kunde ta ansvar…..

Min söndagslista kommer ut ikväll tänkte jag. Istället tänkte jag tipsa om den här videon. För att citera Ing-Marie:

Norge har börjat fatta.
De sk vaccinen, dvs mRnA injektionerna, är farligare än covid och har gett/ger ofattbara biverkningar till lika ofattbart många. Och det är bara de vi vet. Som toppen på ett isberg.
Det behövs en oberoende granskning av detta experiment och att de ansvariga får stå till svars.

Jag tror också att det vi ser är bara toppen av ett isberg, jag fattar inte varför ingen vill göra en oberoende granskning. Eller jo det fattar jag visst förresten. Ingen vill behöva stå till svars och ta ansvaret för att det blev fel.

Något som är värt att fira?

Scrolla vidare om du absolut inte vill läsa detta inlägg men jag ”måste” ge mig ut i vaccinträsket igen.

Bilden ovan har jag snott från UK Government på Facebook. För några dagar sedan la de ut en hyllning till att det är två år sedan den första vaccindosen gavs mot covid. Kommentarsfältet förvånade mig. Några få är tacksamma över sitt vaccin men majoriteten är ett gäng vakna individer som starkt ifrågasätter. Det gör mig glad och ger mig hopp. Bästa kommentaren är denna:

Cheers to the conspiracy theorists who get absolutely grilled every time they go out of their way to find us truth and get absolutely savaged for it until it turns out they were right as always and mainstream media has lied as always. Thanks for keeping me safe you tin foil hat wearing nutters, I love you all haha😊

Där i början på 2021 så sa jag bestämt nej till att vaccinera mig. Jag hade egentligen inga belägg för min känsla just då. Men du vet den där känslan man får ibland när något bara känns helt fel. Man vet inte varför men det är fel. Tror du att den känslan har ändrat sig nu? Nej tvärtom är den mycket starkare. Idag är min övertygelse att inte vaccinera mig mot covid ännu starkare än vad den var där i början på 2021. Så jag firar två år som stolt ovaccinerad och jag är glad och tacksam över att jag stod emot pressen. Önskar fler hade vågat avstå. Tänkte avsluta dagens inlägg med några kloka rader från Anna Hallén Buitenhuis

Nu måste vi reda ut lite saker igen.

Att något är smittsamt säger inget om hur farligt det är. Både skratt och gäspningar är mycket smittsamt.
Att smittan ökar katastrofalt säger inget om hur farligt det är, bara hur många som smittas. Vart år sen jag föddes 1965 så ökar smittan katastrofalt var november-december. Så jag hade varit mer orolig om 2022 var annorlunda. Nu är det precis som det alltid varit – det känns tryggt.
Om något inte fungerar så kommer det inte funka fjärde eller femte gånger heller. Stick i armen skyddar dig (om det är din övertygelse), men bara dig. Jag kan inte sticka mig i armen och skydda någon annan – enligt all kunskap, all forskning och nu även bevisat genom verkligheten. Så alla kan tryggt skydda sig på det viset som passar dom bäst. Stick eller eget immunförsvar.

”Ja, jag är sjuk nu för tredje gången, trots sticken. Men vilket tur att jag stack mig, för annars hade jag varit JÄTTEsjuk!” NEJ! Vi kan inte jämföra med våren 2020. Den lilla rackaren finns inte mer. Den nya rackaren, den som finns just nu är mycket snäll. Faktiskt klassad som en vanlig förkylning. Så det verkar vara så att de som provat sticket/sticken nu blir ordentligt sjuka och de som provade sitt immunsystem verkar klara sig ganska så hyfsat. Men ja, i november december, i alla fall sen 1965, så har detta varit feberns, snorets och hostningarnas tid.

Alla tidigare argument för stick har visat sig vara fel. Så alla bråk, all segregering och allt hat verkar ha varit i onödan.
Är det inte dags att vi blir sams igen? Ska vi verkligen låta ”dom” sära på oss? Ska vi verkligen låta ”dom” lyckas? Jag känner mig lite obstinat och tänker förlåta de som är och var lurade, men aldrig glömma de som lurade oss.
Oavsett då, så NU är det över. Dags att kramas, dagas att gå vidare MED familj och vänner. Men ALDRIG gå vidare eller glömma vilka som ljög för oss, vilka som hetsade mot folkgrupp, vilka som vill registrera vår brevlåda eller splittra familjer genom att uppmana till att inte krama vissa människor, om de så var din son, dotter, mamma eller pappa.

Snart jul, vem vill du få tillbaka i ditt liv? Vem saknar du? Kanske är idag dagen då du släpper stoltheten och tar tillbaka någon värdefull. Visar ”makten och industrin” att de ska banne mig inte få stjäla dina vänner med en lögn.
Det är ok att välja olika. Förhoppningsvis har ni 100 andra samtalsämnen att mötas över. <3

Det är en märklig tid

FASTNÅLAT INLÄGG. SCROLLA NER FÖR ATT LÄSA MINA SENASTE INLÄGG

Jag har haft en mycket effektiv pluggdag så nu tänkte jag dela några tankar som kom över mig efter jag fick ett meddelande av min kära pappa. Det var ett mycket fint meddelande där han berättade att jag är välkommen att dela mina tankar i ett par av grupperna som jag är med i på Facebook. Jag tror inte att jag är ensam med att tänka som jag gör men få vågar vara öppna så om mina texter kan göra att någon känner sig mindre ensam så är det värt allt!

Kanske är du som läser här en av de som funderar och ifrågasätter men inte hittat ett sammanhang där du vågar vara öppen? Kanske är du rädd för att bli utfryst. Då är den här texten för dig, för du är inte ensam. Vi är många som varit öppna under hela tiden och många som håller med i tysthet. Jag tänker på hur pandemin påverkat oss alla. Hur till och med kristna människor vänt sina nära och kära ryggen och sprungit regeringens ärenden. Var är hjärtat och var är kärleken för våra medmänniskor? Var har demokratin tagit vägen under dessa år?

Är det inte en konstig tid vi lever i nu? Det är en tystnadens tid och det gnager i mig. När ska vi börja prata om allt som varit? När ska människor få upprättelse? Det är även en tid där det roffas åt sig, en tid där själviskhet breder ut sig. En tid då ensam är stark basuneras ut och man ska klara sig själv. Samtidigt som man inte får bryta ut från narrativet.

Vi har kommit ur en pandemi, många människor med ärrade hjärtan. Människor har visat sina fulaste trynen i solidaritetens namn. Ta en för laget annars är du egoistisk och borde inte få vård. De människor som vågat stå upp har förlorat familj, vänner och arbete. Till vilken nytta då?

”Foliehattarnas” farhågor har i mångt och mycket visat sig vara sanning. Det har inte varit fel att vara skeptisk, försiktig och inte sluka allt med hull och hår. Var är solidariteten nu? Nej nu är det endast tystnad man bemöts med. Ingen vågar stå upp, ingen vågar erkänna att det kanske inte blev så bra. Ingen vågar erkänna att människor kommit i kläm på flera olika sätt.

Vi behöver mer kärlek, mer empati och inte mer av det här kalla och hårda klimatet. Vi behöver öppenhet, kärlek och respekt för varandra.

Fler inlägg på temat:
Att säga stopp

Att värna vår demokrati

Ett erkännande, en ursäkt

Tänkvärt

Elefanten i rummet

Naturligt eller inte?

Vad är skillnaden mellan vad som anses vara normalt i samhället och vad som är naturligt för oss som människor, naturligt för oss som art, naturligt för vår fysiologi och biokemi. Det är normalt idag att vara överviktig då mer än halva svenska befolkningen över 18 år har ett BMI på över 25. Men är det naturligt för oss som människoart? Det är onormalt att äta lever och hjärta men är det onaturligt? Det är normalt att spendera mer än 90 % av vårt dygn inomhus, men är det naturligt? …

En skola för alla?

Den här bilden dök upp i mitt flöde igår. Tror faktiskt att det var Madeleine som delade den. Texten kändes så mitt i prick när alla ska in i samma mall och skolan inte anpassar sig efter individerna utan snarare efter kursplaner som säkerligen inte tillåter några utsvävningar. Jag tänker på det en hel del, hur mycket bättre skulle det gå för barn som har det svårt i skolan om det var mer fokus på individen och hur den enskilda individen kan ta till sig kunskap. Jag tänker att om …

Säkert och effektivt var det ja….

I min söndagslista tipsade jag om en video, Safe and effective den är drygt en timme men så värd att lägga tid på. Den handlar om vaccineringen av covid och den censur som skedde i Storbritannien. Videon är inte antivaccin utan flertal gånger säger de att det inte behöver vara vaccinet som orsakar problemen. Men just att stora röda varningslampor inte tänds är för mig anmärkningsvärt och så tänker de i videon också. Jag fattar inte att man bara vågar köra på och inte gör en ordentlig utredning innan man friskriver vaccinet.

”Den engelska dokumentären med bland annat kardiologen Aseem Malhotra och som sändes igår är oerhört sevärd. Kanske den bästa film som gjorts om skadorna av covidvaccinen.

Filmen är mycket gripande. Vi får bland annat följa sex personer som drabbats av allvarliga vaccinskador samt en kvinna vars 32-åriga man avled efter vaccinationen. Samtliga har bemötts illa av myndigheterna. Flera av dem har haft självmordstankar.

Den nämner också den censur som skett av de som kritiserar vaccinet och den häxjakt mot ovaccinerade. Det var bland annat ett klipp med Boris Johnson, han har avgått nu och jag blir mörkrädd när jag hör den press och stress som han utsatte sina medborgare för. Det är skrämmande att det varit ett så genomgående tema världen över. Man får inte prata och om man gör så ska det tystas oavsett om det är sant eller inte.

Så här arbetar Facebook iallafall. Hittepå kanske du säger men jag har flera FB-bekanta som faktiskt blivit avstängda eller begränsade i vad de kan lägga upp och hur prioriterade deras inlägg är i andras flöde när de delat vaccinkritiska inlägg.

Videon är hur som helst mycket sevärd! Se den, oavsett om du håller med mig eller inte. De intervjuar flera personer som fått skador av vaccinet också och det är hjärtknipande.

Lite nytt om sötningsmedel

Efter sisådär fyra decennier då man aktivt rekommenderat skräpet, gjort reklam för det, försäkrat om ofarlighet och nytta. Och idiotförklarat människor som höjt varningsflagg … Känns mönstret igen kanske? Att tro att man kan lura kroppen (det smakar sött men höjer inte blodsockret?), varför tror vi människor alltid att vi är så smarta? Överlista naturen, det kan vi minsann! Eller kanske inte….

Jag personligen har alltid tänkt att om man vill ha söt smak så är det ändå bättre med vanligt socker än sötningsmedel. Sötningsmedel är framställt i fabrik medan strösocker ändå kommer från sockerbetor från början. Jag tänker att samhället har förändrats men människokroppen är fortfarande stenåldersmänniskor som inte förstår hur den ska ta hand om allt konstigt som vi stoppar i den. Det moderna samhället är bra på många sätt men katastrofalt på många andra sätt.

I april kom en stor forskningsgenomgång som WHO beställt och som gått igenom 283 olika studier. Den kom fram till att det finns ett visst, men svagt, stöd från försöksstudier för att sötningsmedel på kort sikt kan leda till viss viktminskning.

Samtidigt framgick det att observationsstudier, studier där forskarna inte gör någon intervention utan studerar effekten av ett visst beteende, tvärtom tyder på en risk för ökad kroppsvikt på längre sikt, dock fortfarande med svag statistisk evidens. Dessutom såg man en något ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och ökad dödlighet. Begränsad evidens fanns även för en ökad risk för tidiga födslar.

Såklart har dessa nya rekommendationer väckt starka reaktioner hos livsmedelsindustrin. De menar på att sötningsmedlet har stor betydelse i att hålla vikten och minska kaloriintaget. Det finns dock även en fransk studie som också hittat ökad risk för hjärtsjukdomar när man intar sötningsmedel.

I ett nyligen presenterat förslag till nya rekommendationer tar WHO fasta på slutsatserna i forskningsgenomgången: de eventuella kortsiktiga fördelar som konstgjorda eller naturligt förekommande sötningsmedel eventuellt har överväger inte ”långsiktiga möjliga oönskade effekter”. Den föreslagna rekommendationen från WHO blir därför att inte använda sötningsmedel som ett medel för att gå ner i vikt eller för att minska risken för vanliga folksjukdomar som typ-2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. WHO undantar diabetiker i sina rekommendationer, rådet gäller enbart dem som inte redan är sjuka.

Först tyckte jag det är konstigt att de inte undantar diabetiker från sin nya rekommendation men när jag funderat ett par varv till känns det ändå logiskt. För en diabetiker är det ännu viktigare att hålla blodsockret på en stabil nivå och det vet vi ju att vanligt socker höjer blodsockret. Det ska bli intressant att se var det hela kommer leda med sötningsmedel.

HÄR kan du läsa artikeln från Svenska Dagbladet.

%d bloggare gillar detta: