Jag har suttit en stund och läst ett par arbeten kring närståendes och patienters upplevelse av intensivvård. Tar en liten paus för att skriva några rader.
Till min konto här på WordPress har jag knutit Jetpack och varje dag kommer det upp en fråga som man kan skriva ner sina tankar kring. Idag var frågan ⤵️⤵️
Hur ska en bra ledare vara?
En bra ledare ser alla människor värnar de svaga och har en bra etisk och moralisk kompass. En bra ledare bidrar inte till splittring och ett vi mot dom-samhälle. Jag tänker också att en bra ledare vågar ta ett steg tillbaka och erkänna när något blivit fel. Vågar ta sitt ansvar och stå för konsekvenserna av ett beslut.
Under pandemin såg jag många exempel på dåliga ledare. Ledare som hotade sin befolkning på olika sätt, hotade med böter och med uppsägning. Jag såg ledare som begränsade människors frihet. Låt oss aldrig glömma och låt där aldrig upprepas. Vi är alla fria människor och har rätt att fatta egna medicinska beslut kring vilka läkemedel vi vill stoppa i våra kroppar.
Vadär det som gör att vissa bloggar drar till sig en massa läsare fast bloggen i sig kanske egentligen är ganska intetsägande?
Jag har skrivit tidigare om mina tankar kring vad som gör en blogg bra, hittar inte inlägget nu. Hur en del får läsare utan att egentligen behöva anstränga sig och så finns det andra som har välskrivna bloggar som får alldeles för lite uppmärksamhet. Där tycker jag portalerna gör fel som bara lyfter deras toppbloggare och inte intressanta inlägg från mindre bloggare också. Det är en anledning till att jag lämnade blogg.se. Plattformen känns plikttrogen och de som jobbar där verkar inte direkt brinna för sitt arbete att lyfta bra inlägg. Många av de bloggare som fortfarande länkas som toppbloggare bloggar inte längre på blogg.se.
Många pratar om att man ska en röd tråd och gärna nischa sin blogg. Och ja kanske det, flera av de stora bloggarna har en nisch. Till exempel Diabetesia eller Teknifik. Jag däremot gillar bloggar där man får läsa om allt möjligt. Hur kul skulle min blogg bli till exempel om jag enbart fokuserade på träning och hälsa som är en stor del av mitt liv men inte allt?
Designen är viktig! Det ska vara inbjudande, får inte vara för plottrigt och stora popupannonser förstör helhetsintrycket. Mer om det längre ner i inlägget.
Måste man ha bilder? Ja, men jag tycker det är okej att inte ha bilder i varje inlägg. Något som kan bli jobbigt som läsare är när det är x antal bilder och när jag som läsare får känslan av att inlägget aldrig tar slut. Därför gillar jag wordpress där jag istället kan göra som små gallerier. Det blir mer överskådligt tycker jag.
Måste man alltid vara seriös? Nej absolut inte. Jag gillar spex och när man bjuder på sig själv. Jag tycker också att det är okej att inte vara så perfekt hela tiden i sitt sätt att skriva. Att vissa inlägg är skrivna mer i stunden och det blir lite som det blir. För ”perfekta” inlägg gör också att jag tröttnar.
Vi måste prata om annonser. Ingen gillar stora popupannonser som de stora bloggportalerna envisas med att använda på sina bloggar. Det kostar såklart en slant att driva en stor portal. Jag tänker dock att det måste gå att göra snyggare. Stora annonser som täcker hela sidan är en stor anledning till att jag väljer bort vissa bloggar. Det spelar ingen roll för mig hur bra inlägg en bloggare bjuder på om helhetsintrycket förstörs av stora blockerande annonser.
Pyssla inte med smygreklam. Jag som läsare uppskattar inte att läsa ett inlägg där det sen framkommer i slutet att det är reklam. Det är dessutom inte lagligt. Samarbeten ska märkas ut tydligt. Underbara Clara är en förebild vad gäller att göra samarbeten som är trovärdiga och inte ”säljiga”. Det sänker dessutom förtroendet som jag har för bloggaren när det är en massa smygreklam.
För att jag ska stanna kvar behöver det vara en frekvent uppdatering, iallafall en gång om dagen. Men det beror lite på när man läser bloggar med. Om man kikar in både på morgonen och på lunchen kan det vara trevligt med ett nytt inlägg vid lunch men det är absolut inget måste, bara en bonus. Ibland har jag hamnat i bloggar som uppdaterat en gång i timmen och det är alldeles för mycket. Då missar jag som läsare en hel del av inläggen. Ibland kan jag strunta i att uppdatera på några timmar för att jag vill att det senaste inlägget ska få synas. Här på wordpress kan jag använda funktionen med att fästa inlägg och då kan jag uppdatera som vanligt men låta extra viktiga inlägg ligga överst. D
Jag läste något så knäppt häromdagen. Vetenskapsrådet har gett 4,5 miljoner kronor till en grupp vid Linnéuniversitetet som ska forska i att ”tänka som ett troll.” Ärligt talat vet jag inte om jag ska skratta eller gråta, finns det inte betydligt viktigare områden att forska på än fantasifigurer? Jag tycker att nivån är låg och jag förstår inte hur projektet blivit godkänt.
Konstgruppen tillhör Linnéuniversitetet så det finns ändå någon sorts seriositet bakom forskningen och fokus verkar vara miljön. Spontant tänker jag dock att det är ett aprilskämt. Av allt man kan forska på så väljer man ett fantasifokus, väljer att forska på figurer som inte ens finns. Jag funderar på om det är regeringen som ger bidrag till Vetenskapsrådet. Känns tryggt att veta att mina skattepengar isånafall går till hittepåprojekt som jag har svårt att tro har någon egentlig betydelse. Men jag vet inte, de kanske kommer till helt fantastiska slutsatser och löser alla klimatproblem på kuppen. Känns dock som att det redan finns mycket forskning på hur man kan leva klimatsmart och dra ner på sin påverkan på naturen utan att blanda in trollen. Personligen ser jag tillräckligt av den varan på sociala medier
Alltså jag vet inte om jag ska börja med det roliga eller det som jag idag blev arg på. Ska jag skratta eller ska jag gråta? Men jag blev faktiskt mest arg och varför ska jag berätta nu innan jag berättar för dig om min kursstart i Mjölby. Jag lyssnade på Framgångspodden idag när Alexander intervjuade Agnes Wold. Och alltså jag är ledsen men jag kommer aldrig tycka att den kvinnan är kunnig inom sitt område. Jag blir bara arg. Hur kan man som Agnes gå ut och så bestämt hävda att alla dom här händelsernaa som faktiskt hänt efter vaccinering, att det inte har med vaccinet att göra och att det inte finns några allvarliga biverkningar, Jag fattar inte, jag är så arg. Att gå ut så bestämt och säga att det inte finns någraa biverkningar. För mig är det rent ut sagt som att spotta på de människor som de facto blivit rejält sjuka efter vaccinet. Dom kanske hade blivit jättesjuka ändå, det vet man ju inte såklart. Men att så bestämt hävda att det är desinformation, hur kan man egentligen veta när man inte gjort en ordentlig utredning? Enligt en studie från Uppsala så är det långt ifrån att alla inträffade biverkningar som rapporteras. Och nu menar inte bara vaccin utan jag pratar om alla misstänkta läkemedelbiverkningar. Mörkertalet är med andra ord stort. När ska människor som drabbas få upprättelse? Det är så många som tar Agnes ord för sanning utan att kritiskt granska. Det är minst lika farligt som det hon anklagar andra för att göra.
Jag kände mig lite förhoppningsfull när jag läste Alexanders tankar kring avsnittet. Han tyckte det var ett bra samtal med Agnes och att det egentligen inte var någon stor skillnad mellan vad Katarina och Agnes tyckte. Jag fattar inte hur man kan säga att det inte var någon skillnad på avsnitten. Den skillnaden var för mig milsvid och inte på något positivt sätt till fördel för Agnes. Att hon med den kunskap hon faktiskt har hävda så många dumheter. Vart får hon allt ifrån? Jag finner inga ord för hur dumt jag faktiskt tycker att avsnittet var. Det ironiska var att hon kallade information kring biverkningarna för desinformation och folk för antivaxxers när de lyfter biverkningarna. Sett till allt annat som jag sett vid andra tillfällen så kan jag inte låta bli att tycka att hon kör med exakt samma metodik som de hon anklagar för att sprida falsk information.
Nog om det! Nu tänkte jag istället berätta om min pilatesklass som jag drog igång ikväll igen efter vårat lilla vinteruppehåll. Den här terminen har jag åtta deltagare, två nya och tre av dom som började i höstas har valt att fortsätta. Det tyckte jag var kul för då vet jag att de uppskattar träningen. Det gör mig väldigt glad faktiskt. Det blev väl ingen mjukstart men det blir det aldrig när jag drar igång kursen. Jag får feeling och kör på. Som alltid… 2018 hade jag min första pilateskurs i Mjölby och i höst är det alltså fyra år sedan. Jag minns mina första klasser, då var jag tvungen att ha kom ihåg-lapp och jag hade alltid med för få övningar. Klasserna blev för korta, nu sitter det där i ryggmärgen. Ska jag däremot ha med några nyheter brukar jag skriva upp för att inte glömma bort något som jag tycker är viktigt. Det var så roligt att vara igång igen! Älskar´t!
Häromdagen så skrev jag om Alexander Pärloros podd Framgångspodden och avsnittet där han intervjuar Katarina Gospic om pandemihanteringen. Ett mycket klokt avsnitt som inte väljer sida på något sätt utan för en bra diskussion. Att sända ett sådant avsnitt är som gjort för debatt. Eller snarare bristen på debatt. Flera artiklar har istället försökt att smutskasta både Pärleros och Gospic. Avsnittet sändes två dagar efter att Pärloros skrivit på avtal med Acast som nu drar öronen åt sig. Stefan Lundell pratar då om detta i Breakits podd.
“Det här riskerar att drabba både Acast och Pärleros kommersiellt. Han kommer säkert få fler lyssnare men annonsörerna drar säkert öronen åt sig. Det är risk för annonsflykt”, säger Stefan Lundell i podden.” Det har redan hänt. Acast drar tillbaka sin reklam för Framgångspodden. Hur tänker man då?
Jag tänker att en bra podd med ett bra innehåll ”säljer sig själv” och då menar jag på ett bra sätt. Om man i sin podd diskuterar viktiga ämnen så kommer ordet sprida sig. Win-win för båda parter. Att på det här sättet dra öronen åt sig är inte till sponsorernas fördel. Tvärtom! Ingen kommer stötta ett samhälle där alla inte får höras.
Jag snubblade över en så bra kommentar på Breakits sida på Facebook som sammanfattar det jag själv skrivit om ett bra tag.
”Polariseringen som håller på att ske i samhället är betydligt farligare än själva viruset. Det är skrämmande att det är så få medier som tar upp det. Kan de inte se hur stor separation som håller på att ske mellan människor, eller jo klart de gör men de eldar på det för det ligger i deras intresse.
Medmänniskor kallas för antivaxxare som ett skällsord, att de ska tvångsvaccvineras & att de inte ska ha rätt till vård. Saker som står i grundlagen. Ska folk som röker, missbrukar eller har dåliga matvanor heller inte få vård då?
Trodde inte vi levde i ett samhälle som detta, men media kniper tyst om allt som är negativt om vaccinet. När det började bli biverkningar med svininfluensan så skrevs det om det och vaccinet stoppades. Nu har vi betydligt fler biverkningar och ingenting i mainstream media, vart i media är rösterna från dem med biverkningar?
När sedan någon podcast eller grävande journalist har modet att ta upp det som mainstream media inte vågar så motarbetas de. Jag hyllar Pärleros för modet att ta upp detta.”
Mina följdfrågor blir: Varför tar inte media sitt ansvar?
Varför har media slutat att granska makten? Media springer politikernas ärenden istället för att ifrågasätta. Hur kan det ha blivit så? Är människor så rädda för att förlora sitt jobb att de bara vågar skriva om ett perspektiv. Det kan jag inte förstå, journalister har som jobb att granska. När ändrades det till att istället springa politikernas ärenden och istället smutskasta de som har modet att visa på annat perspektiv. Att man inte får yttra sig är farligt för demokrati och yttrandefriheten.
Varför får man inte diskutera samhällsfenomen utan att bli stämplad som än det ena, än det andra?
Det finns många röster som reagerar men de som verkligen kan göra skillnad springer istället maktens ärenden. Det är en farlig utveckling!
Så länge den här typen av rubriker dyker upp i mitt flöde kommer jag fortsätta vara den där jobbiga typen som inte håller tyst. Bilden ovan är egentligen bara ett av många exempel på hur världen fullständigt tappat det.
Är det verkligen jag som är den som tänker helt galet i den här pandemisoppan? Som i min krets och med det jag kan vill protestera mot vaccinpass och vaccinmandat. Som vill stå upp för allas rätt att vara likvärdiga medborgare, som vill stå upp för arbetsrätt. Som vill verka mot diskriminering och mot medicinska tvång mot friska människor.
Är det verkligen jag som är hjärntvättad som tycker det är fullständigt orimligt hur världens ledare börjat behandla sina medborgare? Som aldrig någonsin kommer acceptera att människor blir tvingade till saker och ting. Inte ens för ”kollektivets bästa”, finns det ens något som är det bästa för precis varenda individ? Kan man bunta ihop alla människor på det sättet?
Jag är för alla individers rätt att ta så många sprutor de vill. Jag är lika för att man ska få avstå om man inte vill. Oavsett skäl! Det jag vänder mig så skarpt emot är olika former av vaccinmandat. Vaccinmandat som strider emot alla lagar, förordningar och konventioner. Vi är alla fria människor och staten ska inte gå in och detaljstyra på det här sättet. Det är det som jag är emot!
Uppdaterat: Även i Sverige är det krav på vaccination mot olika sjukdomar som mässling, vattkoppor, hepatit, covid19 och så vidare inför transplantation. Min första tanke när jag såg rubriken var att det är helt orimligt. Men när jag tänker efter så är det ju ändå logiskt. Som transplanterad är man högkänslig mot olika sjukdomar och då behöver man boosta kroppen så mycket som möjligt. Tack Anna för informationen.
Jag visste att jag gav mig ut på djupt vatten när jag började skriva om mina tankar kring vaccinering. Någon skrev om att WHO har angett vaccinationsmotstånd som ett hot mot världshälsan. Som jag förstod artikeln när jag sökte på det så handlade det inte om covid utan motståndet mot det allmänna vaccinationsprogrammet (Källa) och det är inte samma sak. Jag är inte emot vaccinering! Alla mina tre barn är vaccinerade vilket för mig är en självklarhet att göra. Men det är gamla välbeprövade vacciner och det är inte samma sak som att ta ett vaccin som tagit ett år att få redo. Vi har ingen aning om långtidseffekter, hur länge skyddet varar (läste något om sex månader vilket i sammanhanget känns som ett väldigt kortvarigt skydd.
Iallafall, det tog bra lång tid innan jag bestämde mig för att ändå skriva att jag inte vill vaccinera mig. Och det här inlägget ska egentligen inte i huvudsak handla om vaccination utan snarare människors syn på individer som gör andra val än vad många önskar. Det finns inget sans och vett. Människors fula trynen visar sig verkligen. Det är som att där pandemin började gick också vettet ur. Klimatet hårdnar, hur har vi blivit mot varandra? Det här synsättet är för mig mer skrämmande än själva viruset. Vi ska vara så toleranta och accepterande mot människor men det är bara så länge man har rätt åsikter och rätt värderingar. Nåde den som vågar tycka till och visa att den ser på saker och ting annorlunda och gjort andra val än normen.
Hittills i debatten har jag läst om hur man som ovaccinerad inte ska ha rätt till sjukvård. Man ska inte få jobba med sjukvård. Någon region pratar om att man inte ska få åka på externa utbildningar och konferenser som ovaccinerad. Vilket jag redan skrivit. Det är för mig en skrämmande människosyn och om man börjar ”sålla”. Var kommer vi till slut hamna? Det ena kommer onekligen leda till mer och mer begränsningar. Det är inte ett samhälle jag vill ha. Jag vill ha ett samhälle där det är okej att tycka olika, att man kan hålla en öppen debatt utan det här ”vi mot dom-tänket”.
Min arbetsplats är inte en prioriterad personalgrupp i dagsläget, trots att jag jobbar med svårt lungsjuka patienter som definitivt tillhör riskgruppen att bli svårt sjuk i covid. IVA, akut- och pandemipersonal är prioriterade. Inte ens när jag var på pandemin så blev jag som extern erbjuden vaccinet.
Har du inte hängt med? Här finns mina inlägg kring vaccination.
Det har varit så kallt den här veckan. I förrgår gjorde jag misstaget att inte ha dubbla brallor och mina ben var som två isbitar när jag kom hem. Samma sak idag dock fast jag hade dubbla brallor. Jag är verkligen inte van vid att det är riktig vinter. Min jacka är bra, det stora problemet är benen. Men jag klagar inte. Idag har det varit strålande sol. Hur underbart är inte det!
Jag skrev igår om att jag inte vill vaccinera mig. En kommentar handlade om att tänka på sina patienter och skydda dom genom vaccinering. Eftersom man är vårdpersonal ska man föregå med gott exempel. Jag tänker dock att man kan göra andra saker för att tänka på sina medmänniskor i coronapandemin än genom vaccinering. Man kan undvika shopping på stan, fika med familj/vänner och restaurangbesökhålla Jag har gjort två undantag i vinter vad gäller social distansering (vänner) och det var att jag träffade S för en promenad utomhus och samma sak med J och träningspassen. Också de utomhus och med avstånd. Jag träffar knappt mina föräldrar, vi träffades en sväng när barnen fyllde år och en sväng vid jul. Samma sak då med avstånd. Jag har inte kramat min mamma och pappa på ett år. Jag gör allt jag kan för att inte bidra till mer smittspridning än vad det redan är i samhället. Jag skyddar patienterna med att vara extremt noggrann med basala hygienrutiner. Som vårdpersonal, Josefine, så är du såklart väl medveten om vikten av basala hygienrutiner, hur det genomsyrar allt vårdarbete och är den enskilt viktigaste faktorn för att minska risken för smittspridning.
En annan kommentar handlade om en region där de funderar på att hindra ovaccinerad personal från att delta i externa utbildningar och konferenser. Eftersom det inte är lag på att vaccinera sig, kan man inte bli tvingad till det. Är det då verkligen lagligt att ta till åtgärder som indirekt tvingar den som inte vill vaccinera sig att göra det. Var är det etiskt korrekta i det?
Nej nu ska jag springa av mig lite irritation. Senare är tanken att jag ska köra pilates live på Facebook och sedan är det planering inför årets fortbildningar som gäller. Också det online.
Oj vad kallt det var imorse. När jag gick till tåget var det nästan 14 minusgrader. Det må vara kallt men som jag njuter av riktigt vinter. Notetoself är att spara munskyddet till jag kliver på tåget och inte ha det på vägen till tåget med. Ser lite dumt ut att gå runt med munskydd när det inte är en människa i närheten….
För bara några år sedan så instagrammade jag tre inlägg om dagen, jag deltog i en massa utmaningar och mitt instagram växte. Nu tappar jag istället följare men det är inte konstigt med tanke på det obefintliga engagemanget från min sida. Jag vill ju fortfarande men när jag väl är hemma är det så skönt att krypa upp i soffhörnet och göra ingenting. Det är heller inte så roligt att instagramma när majoriteten av mina träningspass görs på löpbandet. Blir inga roliga bilder direkt… Kanske är det som det sägs att man blir dum av att inte aktivera hjärnan och får svårare att ta tag i saker. Men vad vet jag.
Idag har jag jobbat iallafall och jag var så glad över att vara tillbaka där jag vet exakt vad jag ska göra. Där jag känner mig hemma. Jag hade en diskussion med en av kollegorna kring äldrevårdens dåliga status. Att det ses som ett lätt jobb. Mycket intressant diskussion faktiskt. Vissa tycker ju att det är mer status att jobba på sjukhuset. Men jag säger snarare att wow, vilka hjältar inom äldreomsorgen. Så mycket ansvar man har och så mycket som kan gå fel. Det är inte bara att hjälpa någon med kläder och mat utan det är multisjuka människor som behöver mycket medicinsk kompetens. Tex när man behöver ringa sjuksköterska och vad man kan lösa själv. Jag blir galen på att äldrevården inte satsas på. Man anställer unga, outbildade personer som ska ta hand om de sköraste vi ha. Idiotiskt om du frågar mig!
Tja, intressant vändning på inlägget. Från sociala medier till tankar kring äldrevården…. Jag tänkte faktiskt krypa ner i sängen nu. När jag letade efter en bild till det här inlägget så hittade jag några bilder som jag kan blogga om imorgon. Lite vad jag gjorde för ett år sedan idag-inlägg. Så det blir några rader imorgon med. 🙂
Är du trött på vaccin- och coronaprat så scrolla vidare.
Saxat från folkhälsomyndighetens hemsida. Känns som att det är långt kvar till man kan börja leva som vanligt.
Jag har konstaterat att jag nog gör bäst i att undvika att läsa vaccinationstrådar kring corona. Klimatet är hårt och det finns inga nyanser i debatten. Allt är svart eller vitt och vad som är rätt är odiskutabelt. Jag tillhör den skaran som inte är emot vaccin men som är för rätten att alla ska få välja själv och jag är för rätten att avstå vaccinering oavsett skäl. Trots att jag har sett hur sjuka människor kan bli av corona.
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka meningen längst ner. Menar personen att den som inte vaccinerar sig och får covid kommer kräva intensivvård? Eller menar hen att alla som inte är vaccinerade kommer bli så sjuka att de kommer behöva intensivvård. I min värld är intensivvård en läkarbedömning och inget man bara kan kräva för att man vill. Vem vill ens intensivvårdas med slangar och infarter på alla möjliga ställen?
När svininfluensan florerade så var det en ”kollega” som tyckte att jag var extremt oempatisk och självisk som inte tänkte på mina medmänniskor när jag sa att jag inte ville vaccinera mig. Så det slutade med att jag tog vaccinet. Jag vill inte att människor ska känna sig tvingade att ta vaccinet utan att man gör det för att man vill och känner att det är det rätta att göra. Inte för att ett hårt medieklimat eller rädslan för att bli dömd tvingar en till det.
av 
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka meningen längst ner. Menar personen att den som inte vaccinerar sig och får covid kommer kräva intensivvård? Eller menar hen att alla som inte är vaccinerade kommer bli så sjuka att de kommer behöva intensivvård. I min värld är intensivvård en läkarbedömning och inget man bara kan kräva för att man vill. Vem vill ens intensivvårdas med slangar och infarter på alla möjliga ställen?