29 november 2023

Exit WHO

Det här inlägget som jag skrev i juni är så pass viktigt att jag delar det igen i sin helhet.

Jag har skrivit på ett upprop. Och varför det kan man fråga sig? För mig är det viktigt att Sverige får fortsätta fatta egna beslut i hälsofrågor. Att vi får behålla vår suveränitet. Att ingen med ekonomiska intressen i sakfrågan ska ha beslutanderätt. Under pandemin blev det tydligt vad som kan hända om fel personer får beslutanderätt. Titta på vaccinpassen, titta på hur Lena Hallengren skulle ta reda på vilka de ovaccinerade egentligen är. Eller för all del i USA och i Europa där ovaccinerade inte längre fick jobba.

Vad är det då som föreslås? Jo, WHO är just nu ett rådgivande organ men de vill göra en förändring i sin författning som innebär att de istället blir ett lagstiftande organ. Det skulle innebära att WHO får bindande makt över Sverige vid en av WHO utlyst hälsokris. Det ger iallafall mig skrämselhicka.

WHO är varken en oberoende eller demokratiskt folkvald organisation och finansieras idag till största delen av globala storföretag och lobbyorganisationer vilka har starka ekonomiska intressen och incitament att förorda en viss hälsopolitik. Det är därför oacceptabelt att WHO tillåts bli en överstatlig organisation som styr över Sveriges folkvalda regering och befolkning.

Exit WHO

Dessa förändringar vill WHO genomföra:

1. Respekt för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter stryks: ”Respekten för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för människor” tas bort ur IHR och ersätts av svårtolkade termer som “rättvisa, samstämmighet och inkludering” (equity, coherence, inclusivity). (Artikel 3 – sid 3)

2. Tvångsmedicinering: WHO ges befogenhet att kräva medicinska undersökningar, immunitetsbevis, bevis på vaccinering och att genomföra kontaktspårning, karantän och medicinsk behandling. (Artikel 18, sid. 16-17)

3. Utökad censur: Innebörden av desinformation utvidgas kraftigt och WHO ges mandat att enväldigt censurera och förbjuda vad de anser vara desinformation. (Bilaga 1, sida 36)

4. Sveriges suveränitet förloras: En kriskommitté inom WHO ges befogenhet att ogiltigförklara beslut fattade av suveräna nationer angående hälsoåtgärder och i stället görs kriskommitténs beslut bindande. (Artikel 43 – sid. 21-22)

5. Ändring från rådgivande till bindande: WHO:s övergripande karaktär ändras från att vara en rådgivande organisation som ger rekommendationer, till ett styrande organ vars proklamationer blir juridiskt bindande. (Artikel 1 och artikel 42 sid 22)

6. Potentiella snarare än faktiska nödsituationer: Räckvidden för IHR utvidgas kraftigt till att inkludera scenarier som bara har en ”potential att påverka folkhälsan”. Vad som kan anses påverka folkhälsan kan innefatta områden som t ex klimat, djur och hälsa. Vad som är ett ”potentiellt nödläge” definieras av IHR och kan inte ifrågasättas. För att avgöra om det existerar ett sådant nödläge krävs enligt IHR omfattande övervakning och rapportering. (Artikel 2 – sid. 2 och 3)

7. Planekonomi införs: WHOs generaldirektör får befogenhet att enhälligt utropa ett ”potentiellt nödläge” samt ges kontrollen över landets produktionsmedel. Genom en ”fördelningsplan för hälsoprodukter” kommer vissa stater att utses att leverera pandemibekämpningsprodukter enligt WHOs anvisningar. (Artikel 13A – sid. 12-14)

8. Globalt hälsocertifikat: WHO ges befogenhet att upprätta ett system med globala hälsointyg i digitalt eller pappersformat, inklusive testintyg, vaccinintyg, profylaxintyg, återhämtningsintyg, formulär för passagerarlokalisering och en resenärs hälsodeklaration. (Artikel 18, 23, 24, 27, 28, 31, 35, 36 och 44 samt bilagorna 6 och 8 – sid. 16 – 20 och sid. 22 – 24)

9. Potentiellt enorma finansiella kostnader: Medlemsländerna inklusive Sverige kommer att avkrävas en betydande del av nationens hälsobudget till WHO med total ansvarsfrihet från potentiella skadeståndsanspråk. (Artikel 44A – sid. 25)

9.Internationell samarbetsplikt: Sverige och samtliga medlemsnationer blir skyldiga att bygga, tillhandahålla och underhålla infrastruktur för att följa IHR vid sina gränsövergångar. (Bilaga 10 – Sid. 50 – 51)

Källa på ovan påståenden finns HÄR och HÄR.

Skriv under du också HÄR.

Exit WHO Läs mer

Exit WHO

Idag har jag skrivit på ett upprop. Och varför det kan man fråga sig? För mig är det viktigt att Sverige får fortsätta fatta egna beslut i hälsofrågor. Att vi får behålla vår suveränitet. Att ingen med ekonomiska intressen i sakfrågan ska ha beslutanderätt. Under pandemin blev det tydligt vad som kan hända om fel personer får beslutanderätt. Titta på vaccinpassen, titta på hur Lena Hallengren skulle ta reda på vilka de ovaccinerade egentligen är. Eller för all del i USA och i Europa där ovaccinerade inte längre fick jobba.

Vad är det då som föreslås? Jo, WHO är just nu ett rådgivande organ men de vill göra en förändring i sin författning som innebär att de istället blir ett lagstiftande organ. Det skulle innebära att WHO får bindande makt över Sverige vid en av WHO utlyst hälsokris. Det ger iallafall mig skrämselhicka.

WHO är varken en oberoende eller demokratiskt folkvald organisation och finansieras idag till största delen av globala storföretag och lobbyorganisationer vilka har starka ekonomiska intressen och incitament att förorda en viss hälsopolitik. Det är därför oacceptabelt att WHO tillåts bli en överstatlig organisation som styr över Sveriges folkvalda regering och befolkning.

Exit WHO

Dessa förändringar vill WHO genomföra:

  1. Respekt för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter stryks: ”Respekten för värdighet, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för människor” tas bort ur IHR och ersätts av svårtolkade termer som “rättvisa, samstämmighet och inkludering” (equity, coherence, inclusivity). (Artikel 3 – sid 3
  2. TvångsmedicineringWHO ges befogenhet att kräva medicinska undersökningar, immunitetsbevis, bevis på vaccinering och att genomföra kontaktspårning, karantän och medicinsk behandling. (Artikel 18, sid. 16-17)
  3. Utökad censurInnebörden av desinformation utvidgas kraftigt och WHO ges mandat att enväldigt censurera och förbjuda vad de anser vara desinformation. (Bilaga 1, sida 36)
  4. Sveriges suveränitet förlorasEn kriskommitté inom WHO ges befogenhet att ogiltigförklara beslut fattade av suveräna nationer angående hälsoåtgärder och i stället görs kriskommitténs beslut bindande. (Artikel 43 – sid. 21-22)
  5. Ändring från rådgivande till bindandeWHO:s övergripande karaktär ändras från att vara en rådgivande organisation som ger rekommendationer, till ett styrande organ vars proklamationer blir juridiskt bindande. (Artikel 1 och artikel 42 sid 22)
  6. Potentiella snarare än faktiska nödsituationerRäckvidden för IHR utvidgas kraftigt till att inkludera scenarier som bara har en ”potential att påverka folkhälsan”. Vad som kan anses påverka folkhälsan kan innefatta områden som t ex klimat, djur och hälsa. Vad som är ett ”potentiellt nödläge” definieras av IHR och kan inte ifrågasättas. För att avgöra om det existerar ett sådant nödläge krävs enligt IHR omfattande övervakning och rapportering. (Artikel 2 – sid. 2 och 3)
  7. Planekonomi införsWHOs generaldirektör får befogenhet att enhälligt utropa ett ”potentiellt nödläge” samt ges kontrollen över landets produktionsmedel. Genom en ”fördelningsplan för hälsoprodukter” kommer vissa stater att utses att leverera pandemibekämpningsprodukter enligt WHOs anvisningar. (Artikel 13A – sid. 12-14)
  8. Globalt hälsocertifikatWHO ges befogenhet att upprätta ett system med globala hälsointyg i digitalt eller pappersformat, inklusive testintyg, vaccinintyg, profylaxintyg, återhämtningsintyg, formulär för passagerarlokalisering och en resenärs hälsodeklaration. (Artikel 18, 23, 24, 27, 28, 31, 35, 36 och 44 samt bilagorna 6 och 8 – sid. 16 – 20 och sid. 22 – 24)
  9. Potentiellt enorma finansiella kostnaderMedlemsländerna inklusive Sverige kommer att avkrävas en betydande del av nationens hälsobudget till WHO med total ansvarsfrihet från potentiella skadeståndsanspråk. (Artikel 44A – sid. 25)
  10. Internationell samarbetsplikt: Sverige och samtliga medlemsnationer blir skyldiga att bygga, tillhandahålla och underhålla infrastruktur för att följa IHR vid sina gränsövergångar. (Bilaga 10 – Sid. 50 – 51)

Källa på ovan påståenden finns HÄR och HÄR.

Skriv under du också HÄR.

Exit WHO Läs mer

Demokrati världen över

Min dator visar i skrivande stund 35 grader utomhus. Längtan att gå ut är obefintlig måste jag säga. Sitter i mitt hörn i soffan och har precis ätit lunch. Senare idag ska jag dock träna. Med senare menar jag ikväll. Ser verkligen inte fram mot det. Men tänkte precis det, vad gör jag om det är extremt varmt under en fotbollsmatch. Det är ju bara att bita ihop.

Idag hamnade jag i en global undersökning där man undersöker hur människor världen över upplever sin demokratiska frihet. Det är världens största årliga studie som spänner över 53 länder. Studien visar att 54 procent av världens befolkning anser att deras regering begränsade medborgerliga friheter för mycket med sin coronapolitik. I Europa ligger siffran på 49 procent. Däremot så är majoriteten ändå nöjda med hur regeringar handskats med pandemin som helhet.

Jag är inte förvånad över att det är störst missnöje i tex Österrike och Frankrike. Ingen missade väl deras tuffa tag kring att få så många som möjligt att vaccinera sig. Något som jag tycker är anmärkningsvärt är att i tex Kina är människor väldigt nöjda. Är människor verkligen nöjda eller handlar det om rädsla för att säga vad man egentligen tycker? Det är något som vi inte får reda på.

Vill du läsa undersökningen så kan du ladda ned den HÄR. Det är inte en studie som bara behandlar pandemin utan alla områden som rör människors demokratiska rättigheter. Mycket spännande! Ett litet tips om du inte har något att göra.

Demokrati världen över Läs mer

Vem ska man tro på egentligen?

Jag kunde inte hålla mig. Så du som får ångest över Ukraina, scrolla vidare. Men jag vill säga det att mitt inlägg kommer handla om trovärdighet. Hur vet man vad som är sant?
Jag tror att jag kommer bli tvungen att grotta ner mig igen. Den här gången i historia. Vad ligger egentligen bakom kriget i Ukraina är min frågeställning. Kollade lite kort idag och det har varit krig mellan Ukraina och Ryssand sedan 2014 och annekteringen av Krimhalvön. Det är alltså ingen ny konflikt.
Anledningen till att jag känner att jag behöver grotta ner mig är för att jag vet inte vad jag ska tro på längre. Med coronapandemin var det så enkelt. Siffror, statistik och data talade emot det som media basunerade ut. Det var lättare att kritisera hanteringen eftersom det som basunerades ut inte stämde med det som jag kunde läsa mig till. Skrämselpropagandan var så tydlig.
Jag följer många människor som delar sina tankar kring Ukraina, eller snarare memes som hävdar, jag ska inte säga konstigheter men perspektiv som inte kommer fram i medias vinkling av krisen. Kritiken handlar framförallt om medias hantering av informationen. Och det har gjort mig lite lost faktiskt. Jag behöver mer kunskap! Enklaste är att undvika dessa personer istället men sådan är inte jag. Dessutom delas det mycket som jag helt och fullt håller med om. (Inte om Ukrainakrisen dock, där är jag helt enkelt inte neutral. Jag har tagit parti för Ukraina, bäst förtydliga om någon undrar.)
Så då kommer vi in på det jag ville skriva om. Hur vet man egentligen vilken fakta som är sann? Beroende på vilken kanal man använder sig av så får man olika bild av det som händer. Jag tänker att att precis som med pandemin är det två sidor av samma mynt. Om du och jag är med om exakt samma upplevelse så kommer vi återberätta den på olika sätt och vi kommer ta med oss olika minnen från händelsen som påverkar oss på olika sätt. Ibland positivt, ibland är det negativa minnen och vissa saker är såklart lika. Jag tror på att det är viktigt att oavsett kanal att inte bara vara källkritisk utan också faktakritisk. Vem står bakom källan, vilka syften har personerna. Har det med pengar att göra? Kan man verifiera faktan på flera olika ställen. Är det rimligt?
För min egen skull ska jag börja läsa. Och med de orden säger jag godnatt. Jag är så trött idag, som vanligt mycket att göra på jobbet och nu orkar jag inte mer för idag. Men dessa tankar kom över mig så jag ville dela dom med dig. Bara lite allmänna reflektioner så här på kvällskvisten. 
Vem ska man tro på egentligen? Läs mer

I Canada just nu…..

Göteborgsposten fördömer Trudeaus beteende! En av de bästa ledarskribenter jag läst i Sverige. GP idag.
 
”Hur långt friheten att samlas i ett demokratiskt samhälle och yttra sina åsikter sträcker sig prövas nu i Kanada. Premiärministern Justin Trudeau införde under veckan undantagslagar, som svar på de i flera veckor pågående protesterna anordnade av lastbilschaufförer mot landets covid- restriktioner.
 
Den kanadensiske premiärministern kallar inte ens demonstrationerna för vad de är, protester mot politiken han för. I stället benämner han dem konsekvent som ”illegala blockader”. Därför har han nu utrustat sin regering med möjligheten att stoppa demonstrationer, konfiskera deltagarnas ekonomiska tillgångar samt gripa personer som deltar i protesterna. Medborgare kan med stöd av dessa lagar förhindras från att resa fritt inom landet, företag kan med hot om straff tvingas att utföra vissa tjänster åt staten och offentliga sammanslutningar kan upplösas.
 
Användningen av undantagslagar är mycket sällsynt i demokratiska länder och sparas för de tillfällen då krig eller naturkatastrofer äger rum. Men nu används de för att hantera missnöje mot regeringspolitiken.
Frihetskonvojen, som demonstranterna kallar sig, kräver slut på nedstängningar, slut på vaccinkrav och avskaffandet av krav på vaccinpass. Vart tyngdpunkten i demonstrationerna hamnar beror lite på vilken protestdeltagare man frågar. En del menar att det främst handlar om vaccintvånget, andra att det snarare är en missnöjesyttring gentemot regerings covidpolitik generellt.
Hur det än är med den saken så är lastbilschaufförerna, som har spelat huvudrollen i protesterna, överlag positiva till vaccin. Nio av tio är fullvaccinerade.
 
De har parkerat sig i huvudstaden Ottawa och blockerar ett antal gator. Samtidigt har de gjort vad de kan för att inte hindra utryckningsfordon. Någon omfattande vandalisering har heller inte förekommit. Men de har helt klart ställt till det för invånarna i huvudstaden Ottawa.
 
Gränshandeln med USA som går via Ambassador bridge mellan Ontario och amerikanska Michigan har exempelvis tidvis stoppats av demonstranter. Men just den delen av demonstrationen har upplösts. Demonstranterna har varken varit särskilt våldsamma eller stökiga.
 
Det har gjort det komplicerat för Trudeau att vara hård mot demonstranterna. Han har därför försökt att trumma upp en känsla av att det handlar om en läskigt högerextrem revolution.
Trudeau gjorde i veckan det många före honom i Sverige har gjort: Kallade motståndarna för nazistkollaboratörer. Det gjorde konservativa ledamöter i parlamentet vansinniga. De krävde att premiärministern prompt skulle be om ursäkt. Men någon sådan kom inte.
 
Trudeau greppar efter halmstrån. Hans linje har också fått villigt stöd från delar av kanadensisk press. På vissa håll har man använt det kreativa greppet att misstänkliggöra demonstranternas användning av ordet ”frihet”, som ett signalord för högerextrema åsikter.
Det som händer i Kanada är egentligen ett mer generellt exempel på vad som händer när politiska eliter upplever att de blir ifrågasatta och inte riktigt kan hantera motståndet.
När det politiska etablissemanget i USA under 1960-talet ifrågasattes för dess segdragna krig, konservativa sociala politik och oförmåga att förstå den sociala revolution som pågick omkring dem slog man tillbaka med polisvåld, repression och och anklagelser om samhällsomstörtande verksamhet.
Kommunister och hippies. Så kallades de protesterande av eliterna. Samhällsfarliga element som ville destabilisera hela det västerländska samhällsbygget med hjälp av pacifism, psykedeliska droger och Pink Floyd. Givetvis anklagades de för att kollaborera med fienden i Sovjetunionen.
 
Rollerna är i dag ombytta i västvärlden. Barnen och barnbarnen till alla de där krigsmotståndarna är de som styr. Och nu möter de helt plötsligt märkliga folkliga protester som de inte kan hantera.
I Storbritannien ville en majoritet av folket lämna EU och fick göra det efter en folkomröstning. Innan dess hade även fransmän, holländare och irländare förkastat olika fördrag som gav EU vidsträckta befogenheter. Missnöjet med migrationspolitiken har också varit utbrett i många länder. Och i Kanada och Nederländerna har protester emot omfattande nedstängningar och covid-restriktioner pågått under ett längre tag.
 
Eftersom demonstrationer av dessa slag inte kan inordnas i den politiska elitens projekt så misstänkliggörs de i stället. EU skulle ju vara ett evigt frihetsprojekt. Man måste vara galen, Putinanhängare eller högerextremist för att vara emot. Samma sak med kritiken mot invandringspolitiken eller Lissabonfördraget. Motståndet mot covid-restriktionerna har sorterats på samma vis: Faktaresistenta populister med skumma agendor som utgör en fara för den allmänna välfärden.
 
Allt detta har varit mycket förvirrande för vår tids politiska eliter och den professionella ledningsklass, som arbetar i dess tjänst. Anklagelser om populism, högerextremism och desinformationskampanjer blir därför svaret. Man försöker, så långt det går, fula ut motståndaren genom att underminera förtroendet för dennes position. Man betraktar inte protester av det slag som förekommit i Kanada som legitima missnöjes­yttringar utan som hot mot det demokratiska samhället.
Vad Trudeau och många med honom avslöjar genom denna inställning till politiska meningsmotståndare är att de själva har blivit maktfullkomliga och tappat förståelsen för stora delar av befolkningen. De är så övertygande om förträffligheten i det egna politiska projektet, att de inte kan förstå hur någon skulle vara emot det.”
 
I Canada just nu….. Läs mer
%d bloggare gillar detta: