Alltså jag blev så ledsen när jag loggade in här. Vid midnatt när vi kom hem från Victorialoppet så skrev jag ett långt inlägg om loppet och tidsinställde till klockan sex imorse. Nu upptäckte jag att all text är borta så jag måste skriva om inlägget. Den här gången fungerade det uppenbarligen inte att tidsinställa eller så gjorde jag själv något fel. Jag var ju rätt så trött….. Rickard peppade mig med att det säkert blir bättre nu när jag får skriva om inlägget. Som tur är fanns iallafall lite av det jag skrev kvar för det hade jag sparat tidigare.

Jag hade ju några tankar innan loppet som jag funderade över. MItt största problem var ju magen, det fick verkligen inte bli som det blev i måndags. Då hade jag som sagt blivit väldigt ledsen. Jag åt ingenting efter klockan tre för att ha så lite som möjligt som kunde stressa min mage. Av erfarenhet vet jag att det fungerar bra att springa på tom mage. Nästa sak jag funderade över var om jag skulle springa både fyra kilometer och nio kilometer. Göra en Rickard helt enkelt. Han brukar springa båda loppen, undrar om han är ensam om att springa båda? Ända in i det sista så funderade jag på båda loppen. Till slut valde jag bara nian eftersom jag faktiskt inte sprungit över milen på väldigt länge. Jag funderade också om jag skulle försöka mig på något personbästa eller bara ta mig runt utan några krav. Jag valde det senare alternativet.

En selfie innan Rickards start. Fyran startar på fotbollsplanen. Tydligen så var Lena Hallengren där och sprang. Jag var i min lilla bubbla så jag varken hörde eller såg något när speakern bad henne vinka. Snokade på hennes tid och konstaterade att jag hade slagit henne med fyra minuter. Minst fyra om man utgår från byrundan som vi sprang förra fredagen.

Efter Rickards lopp så gick/joggade vi en del av fyran. En fantastiskt vacker skogsstig, fick lite assocciationer till Kärleksstigen på Gotland. Fantastiskt mysig stig tycker jag. Blev sugen på att springa fyran nästa år med bara för att få springa där. Kroppen kändes pigg och glad när vi sprang där.

Jag blev faktiskt inte särskilt klok på vädret. Växlande molnighet och när solen kom fram var det riktigt varmt. Jag körde på linne, löparkjol och kompressionsstrumpor vilket skulle visa sig var alldeles lagom. Väntan till vår start kändes lång och jag ville bara få komma iväg och springa. När jag värmde upp en kvart innan start så hade min pigga känsla bytts ut mot tunga ben. Soppatorsk kanske men det tror jag inte för jag var inte hungrig.

Till slut så gick vår start. Ett irritationsmoment var att jag inte fick igång min klocka. Vill väldigt gärna få tidsangivelser så jag har lite koll på hur snabbt det går. Först efter dryga 2½ kilometer hoppade gps:en igång. Det har jag aldrig tänkt på under tidigare lopp men första dryga två kilometer går faktiskt svagt nerför hela tiden. Det måste jag lära mig att utnyttja. Brukar vara bra nerför men jag har tappat lite där måste jag säga. Under loppets gång konstaterade jag att nio kilometer är långt. Brukar ligga på den distansen när jag dömer mina matcher men ett riktigt distanspass var länge sedan som jag sprang. Det bästa med Victorialoppet är helt klart peppen runt banan. Publiken hejar på alla och inte bara på vänner och familj som springer. Annars kanske det är lite galet att åka 30 mil för att springa ett lopp men det är helt klart värt det just för peppen. Det är även vår grej att komma iväg och göra det här tillsammans. Tid med varandra ör nog så viktigt.

I år sprang jag på min långsammaste tid någonsin i det här loppet. Men det gör absolut ingenting. Jag hade inga tidsmål utan det enda jag ville var att ta mig runt banan utan att magen ballade ur. Det var allt jag ville och det lyckades jag med.

Vi hade tur med vädret under dagen och under loppet men på vägen hem kom regnet. Välbehövligt så jag klagar verkligen inte. När vi var nästan hemma sprang det ut två hjortar framför bilen. Både hjortarna och vi klarade oss. Den turen hade inte en annan bilförare som vi körde om på vägen hem. Det hade smällt rejält, hela vindrutan var borta. Polis och eftersöksjägare var där. Hoppas att det gick bra för förare och eventuella passagerare. Det är så obehagligt med djur som springer ut på vägen.

avatar
Om författare

Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Men jag drömmer också om att plugga till sjuksköterska och det närmsta målet just nu är att plugga till specialistundersköterska inom intensivvård och akutsjukvård. Det ska jag ta tag i nästa höst. Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!

5 kommentarer

  1. […] Fredag: Victorialoppet nio kilometer. […]

  2. avatar

    Så skönt att du genomförde loppet utan få problem med magen. Tiden har väl mindre betydelse då när allt känns okej.
    Ha en bra lördag.
    Carin

    1. avatar

      Ja precis. Försöker tänka på det och inte på det faktum att jag egentligen kanske hade velat sätta personbästa.

  3. avatar

    Stort grattis till ett väl genomfört lopp! Så irriterande dock att det första inlägget försvann. Ibland är det inte så lätt att återfå inspirationen.

    God lördag!

    1. avatar

      Tack så mycket! Ja, jag blev så sur när jag upptäckte att allt försvunnit.

Lämna ett svar

%d bloggare gillar detta: