Förstår det!

Nej och det vet jag ju egentligen. Men tanken finns ändå.

Du gjorde det som du tänkte var bäst då utifrån det du visste och de förutsättningar som fanns. Det är alltid lätt att tänka att man skulle gjort saker annorlunda men det är ju ingen garanti för att det hade blivit bättre.

Visst blir man mer chill med åren. Skönt att du ska gå i pension snart.

Jag tror Mellan gör det iallafall. De bodde ju kvar hos honom och hon tycker att jag lämnade henne. Hon var bara 2 1/2. Så jag svek definitivt dem. Men han var då världens bästa pappa. Han kunde bo kvar i huset, det blev minst förändringar för dem. Dessutom hotade han med domstolen och det ville jag inte utsätta dem för. Med facit i hand var det säkert fel av mig.

Fint att du delar något så personligt. En liten fråga som slår mig spontant. Ser dina barn det som ett svek att du inte kunde fortsätta vara gift med exet? Visst kan spänningar sätta sig i kroppen men ibland måste man ju fatta obekväma och jobbiga beslut.

Ja den listan kan nog egentligen göras ännu längre…..

Nej jag tycker inte att det är trist. Låter på sätt och vis bekvämt att aldrig förvänta sig något utan mer ”go with the flow”. Visst blir man inte besviken men är det inte också en del av livet. Att hoppas och längta lite. Ja, vi är helt klart olika.

Tack för en fin och uppmuntrande kommentar.