Om vi nu gör tankeexperimentet att inte ens atomer fanns, utan att protoner, neutroner och elektroner svävade fritt omkring innan de började finna varandra, så uppstår dessa frågor:

1a. Varifrån kommer protoner, neutroner och elektroner?
1b. Är de oskapade och har funnits i evigheters evighet?
1c. Har de – som en verkan utan orsak – uppstått ur intet?

Därmed återkommer vi till den inledande frågan, men med ett annat subjekt: ”Vad fanns före protoner, neutroner och elektroner då?”

Om du tror på Hawkins förklaring måste du ju ha någon idé om hur slumpen kan skapa ur intet. Hur tänker du där?

Antingen har materia funnits i evigheters evighet eller så har den skapat sig själv. Hur vi än vrider och vänder på det, så tvingas vi konstatera att det inte finns någon rationell förklaring till vår existens. Än mindre när den gängse teorin dessutom innebär att död materia fick liv någonstans på vägen. Hur kan man tro på det om man inte tror att döda människor – som krasst uttryckt varit levande materia – kan få liv igen?

Kort sagt, att hävda att Gud inte finns är inte en så självklar utgångspunkt som det kan tyckas vid första anblicken. Det är inte mer rationellt än att hävda att Gud finns.

Och jag tänker att det är människor som väljer att göra illvilliga handlingar i religionens namn. Gud skapade människan med en fri vilja. Utan den fria viljan hade han säkert gått in och styrt mer.

Du har en poäng, BP!

Tack för tänkvärd kommentar. Visst är det så både historiskt och i nutid. Men jag tänker lite att det inte är själva religionen som är korrupt och egoistisk utan snarare människor som av olika anledningar väljer att handla på olämpliga sätt.

Din slutkläm sätter fingret på just det jag menar. Det är människan som behöver anpassa sig efter Bibeln och inte Bibeln som ska anpassa sig för människans nycker.