När jag är på jobbet brukar jag titta på de äldres bröllopskort, kort på barn och barnbarn. Tankarna går om vilket liv de levt. Hur det var förr i tiden och hur de gamla var som personer när de var barn/unga, när de hade ett aktivt yrkesliv. Jag funderar även på vilket liv jag kommer ha som gammal, hur jag kommer se ut. Om andra kommer titta på mina bilder och tänka som jag tänkte om de som var gamla när jag var ung. Vilka minnen kommer jag ha och kommer jag vara glad och lycklig och tacksam eller bitter över att livet blivit något helt annat än det jag ville.
Svaret på de frågorna kommer jag inte att få. Men det är lite spännande att fundera. Och med de tankarna kommer jag änu en gång fram till det att leva i nuet är så viktigt. Att få varje dag att räknas och ha fina minnen att tänka tillbaka på. Att vårda våra relationer till familjen och tala om hur mycket de betyder och hur mycket vi älskar.
