Östgötaleden: Motala Runt

Publicerad den av Hannas krypin

Idag har jag och Rickard varit ute och vandrat en slinga på Östgötaleden igen. Den här gången föll valet på Motala runt. Längs med rundan får man verkligen njuta av Motalas och Vätterns vackraste sida. På 18 km hinner jag ta väldigt många bilder så det kommer bli ett långt inlägg med många bilder.

  • Var: En rundslinga runt Motala
  • Längd: 18,5 km.
  • Tidsåtgång: Räkna med ca fyra timmar.
  • Svårighetsgrad: Lätt, det som gör att det skulle kunna bli svårt är längden och sedan en sträcka efter Marieberg.
  • Parkering: Vid Motala motormuseum i hamnen
  • Sevärdheter längs med leden: Göta Kanal, Motala motormuseum, Sveriges rundradiomuseum, Baltzar von Platens grav.
  • Underlag: Mest asfalt och grusväg. Där det är mer stig kan man välja en annan väg.
  • Markeringar: Orange. Vi råkade dock gå ungefär 500 meter fel på ett ställe. Fattar inte hur vi lyckades men det gjorde vi…

Länge, länge, (nåja) går leden längs med vattnet. Fantastiskt vackert. Jag stannade var tionde meter och fotade. Strandlinjen. Motalabron. Där kan man springa ett lopp om man vill: Broloppet. Vi har aldrig gjort det eftersom det alltid krockar med våra matcher.

Så fin udde där vi tog fikapaus. Har läst att Vättern sjunkit markant. Tyckte det var tydligt på flera ställen. Som den där stenstranden i galleriet här ovan.

Vid Marieberg hade vi gått sju kilometer och då kom vi fram till rundans första bostadsområde. Den kursen skulle vi inte hålla så länge för det skulle snart bli dags att välja håll.

Lätt väg eller svår väg? Tycker det är bra att man kan välja.

Vi valde svår som inte var svår utifrån det vi är vana vid. Kolla eken som delat sig i två! Den har stått där i många hundra år. Mycket fascinerande att tänka på.

Vackert vid Varamonbaden. Vi stötte också på M på Mjölby Hälsocenter. Som jag saknar att ha pilates hos henne. ”Tröstar” mig med att just nu kan jag inte hålla några klasser alls.

Här började det gå uppför. Hade jag vetat hur mycket mer det skulle vara av uppförsbackar så hade jag nog vänt istället. Tips från coachen: gå rundan åt andra hållet så får du allt uppför i början….

Efter Varamobaden och där vi gick fel går det uppför, utan att överdriva gick det mer eller mindre uppför i fyra kilometer med korta nerförslut. Men fram kom vi till Sveriges rundradiomuseum. Det var stängt för säsongen.

Gamla hus i en gammal del av Motala. Gillade verkligen det där rosa huset. Apropå rosa, vi blev omcyklade av en kvinna. Hon hade rosa cykel, rosa hjälm och rosa jacka. Det var verkligen genomtänkt. Gillade kombon.

Vänder mig om och då får jag den här vyn.

Göta Kanal, ungefär 3 kilometer av rundan gick längs med Göta Kanal och sedan går den ihop med Motala ström.

Här var jag bra trött så det blev lite ”beige” bilder på Baltzar von Platens grav. Det var betydligt maffigare än vad mina bilder visar.

Göta Kanalbolag. Huruvida det fortfarande är kanalbolagets säte vet jag inte.

Tillbaka i hamnen och rundans sista bild. Det ser mörkare ut än vad det var.

Ellen Keys Strand och Alvastra klosterruin

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Det är en vacker men kall tisdagsmorgon. Ute skiner solen men det är kallt, bara tio grader. Jag längtar ut men vi sa att vi inte skulle ge oss iväg på något. Känns dumt med tanke på att Agda är på verkstan och vi tänker lite att de kan ringa när som helst. Tror du att det är sista gången på ett tag nu? Jag vågar inte lita på min lilla bil, tyvärr. Kommer den hålla nu?

Jag har velat besöka Ellen Keys Strand hur länge som helst. Så jag drog med mig Rickard dit efter vår vandring runt Orrnässlingan. Men jag gjorde en liten miss, vilket jag upptäckte när jag skulle kolla när man kan se huset på insidan. Det var inte bara huset som var stängt för visningar utan även trädgården. Det är nämligen alltid stängt på måndagar. Så när jag upptäckte att vi egentligen inte fick vara där så gick vi direkt. Men jag hann ta ett gäng vackra bilder som jag såklart vill visa upp.

Vi pep snabbt vidare. Pinsamt ju att upptäcka att vi inte fick vara där när vi redan gått trappan hela vägen ner till stranden… Nästa besök fick bli Alvastra klosterruin. Där kunde vi strosa runt med gott samvete. Noterade att kommunen har restaurerat ruinen. Det syns tydligt vilka delar som är restaurerade. Funderade dock på vad som är värst, att allt faller samman eller att det syns att reparationer gjorts? Landade i att självklart är det bättre att ruinen restaureras. Så den kan stå många hundra år till.

Jag hittade ett träd i köksträdgården att sitta under. Doften av lavendel var fortfarande svag. Tänk att sitta här när lavendeln står i full blom!

Östgötaleden: Orrnässlingan

Publicerad den av Hannas krypin
  • Var: Leden börjar mitt i Ödeshög och leder sedan ut på en vacker tur längs med Vättern och fornminnen längs en kulturstig.
  • Längd: 10 km
  • Svårighetsgrad: Lätt till svår skulle jag säga.
  • Parkering: Rekommenderar att parkera bilen inne i Ödeshög. Där finns en 12 timmars parkering och där är det lätt att välja håll då parkeringen ligger längs med leden.
  • Markering: Orangea Östgötaledsmarkeringar

Idag åkte jag och Rickard till Ödeshög för att gå Orrnässlingan, en del av Östgötaleden. Vi parkerade bilen och valde sedan att gå upp genom rondellen och fortsätta. Här gick vi mitt i Ödeshög någon kilometer innan vi fortsatte på asfaltsvägen bort till Svämb.

Bron vid Svämb

Efter fotopausen vid Svämb fortsatte vi längs med grusvägen. Här blåste det iskalla vindar så mitt hårband från Stronger värmde gott. Kommer fram till en gård. Gillade verkligen de röda väggarna och de gröna detaljerna. Tyckte dock att det var lite läskigt med de där stora tjurarna för elstängslet var inte högt. Om de ville hade de lätt kunnat ta ett kliv rätt över. Tvärsöver hagen kunde man se Orrnäs bränneri. Jag har zoomat in för att kunna se lite mer hur det ser ut.

Vi kom dock förbi tjurarna och så ledde vägen fram till ett gulligt rött hus där vi skulle fortsätta. Kändes nästan som att kliva in på en tomt men leden gick där.

Och här kommer vi till ledens första krävande del. Leden ledde oss nerför trappor och längs med kulturstigen. Kulturstigen är ungefär 600 meter och det är fascinerande hur dåtidens människor kunde skapa fungerande kvarnar och en såg mitt i den steninga terrängen.

Jag tror jag fått fornminnena i rätt ordning. Lagom till vi kom ut ur skogen så tittade solen fram igen. Men här blev vi återigen påminda om hur mycket det faktiskt blåste. Inne i skogen i lä, där kändes det inte.

Det syns verkligen inte på mina bilder hur mycket det faktiskt blåste. Vättern var vild!

Här fick vi njuta av vågskvalp en bra bit och när vi följt markeringarna i ett par kilometer fanns det helt plötsligt ingen i direkt anslutning till stigen. Skulle vi gå vänster eller höger? Valde svänga vänster och till slut hittade vi en markering. Går man från andra hållet är det inte lika klurigt. Här fick vi följa grusvägen ett tag och sedan skulle vi gå igenom en hage. Vi följde stigen men det var lite på känsla. Gick vi rätt? Men jodå, när det inte finns några avtagsstigar är det ju bara att följa stigen men riktigt så lätt var det inte.

Så när vi kom ut ur bokskogen kom vi fram till Öninge Hamn. Så vackert. Här finns också en toalett om man behöver.

Här fick vi knalla uppför en riktigt brant backe och därefter var det bara att följa asfaltsvägen tillbaka till Ödeshög. Vi packade in oss i bilen och besökte Ellen Keys Strand och Alvastra klosterruin. Men det får nog bli ett eget inlägg.

Jag som inte ens gillade fotboll….

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Det är måndag och sista hela veckan i september. Nästa vecka skriver vi oktober. Ute skiner solen och det är elva grader. Jag och Rickard ska passa på att ta oss ut på någon vandring. Som vi har längtat efter en skogsrunda. Senaste gången var Älvarumsleden.

Varje dag kan man få lite inspiration i Jetpacks app. Om man inte vet vad man ska skriva om så är det perfekt. Igår upptäckte jag att man kan svara på frågorna via datorn med och då få med denna lite snitsiga ruta:

Dagligt skrivförslag
Vad är en sak du önskar att du hade börjat göra tidigare i livet?
Visa alla svar

När jag var barn försökte jag springa i spåret på idrottslektionerna. Men det där att jogga lugnt och försöka hålla det tempot existerade inte. Istället sprintade jag iväg och hur långt orkade jag då? Inte alls såklart. Löpning förknippades därför mest med dålig ork och dålig kondition. I högstadiet hade jag en period när jag och en klasskamrat sprang spåret istället för de vanliga gympalektionerna. Med lärarens godkännande såklart. Bollsporter var nämligen ingenting för mig. Kanske att det hade varit roligare om inte klasskamraterna klagade när jag ändå försökte men misslyckades. ”Men Hanna” fick jag höra till leda. Den enda bollsporten där jag faktiskt hade roligt var handboll. När jag var barn brukade jag och pappa titta på handboll tillsammans. Vem kommer inte ihåg Ljubomir Vranjes aka ”Köttbullen”.

Så för att svara på frågan, jag hade helt klart börjat med löpning tidigare. Men det är ju utifrån mitt nu-läge. Aldrig hade jag kunnat ana som tonåring att jag skulle både springa lopp och dessutom döma fotboll. Jag som ogillade fotboll så starkt och såg inte alls meningen med att jaga en boll. Men 2027 har jag dömt fotboll i tjugo år. Kan du tänka dig det? Minns de första åren där det var svårt och jag tänkte efter varje säsong att ”men jag kör nästa år med”. Och nästa och nästa…. HÄR har jag faktiskt skrivit ett inlägg med min fotbollsresa. Inlägget skrevs 2015 och inte kunde jag väl tro då att jag skulle fortsätta elva år senare… Inlägget delades också av Svenska fotbollsförbundet. DET kändes stort. Lilla jag liksom.

Söndagslistan vecka 38

Publicerad den av Hannas krypin

Söndag kväll igen då och näst sista helgen i september. Nu är det väl ändå höst på riktigt tänker jag. Fast jag fortfarande har blommor i rabatten som blommar. Höstastern växer så det knaka så borde få vackra blommor ett tag till. Behöver också ta in min stjärnöga. Hur jag ska lyckas övervintra den vet jag inte men jag måste såklart försöka.

Känsla: Alltså bilproblemen har verkligen präglat veckan. Jag har känt mig irriterad och har extremt kort stubin. På tisdag ska handbromsen fixas och det sista problemet med skiftnyckeln. Sen har vi väl haft nog med bilproblem för ett tag tänker jag.

Väder: Runt 15-18 grader och så omväxlande sol och regn.

Veckans träning: Det har verkligen varit en tuff träningsvecka. Kände under matchen idag att jag var trött i benen. Och nu när jag sammanställer min vecka är det inte konstigt. Det har inte varit någon fysisk aktivitet varje dag men verkligen tillräckligt för att nu känna mig fysiskt trött.

  • Måndag: Vilodag
  • Tisdag: LIU-loppet 5,6 kilometer
  • Onsdag: Vilodag
  • Torsdag: 5*500 meter i skogen. Det blev intervaller som rymde både längd och backar. Det var ett bra pass men orkade inte ens jogga hem.
  • Fredag: 3,5 kilometers promenad bara.
  • Lördag: Dömde herrar division 6
  • Söndag: Dömde herrar division 7.

Mina positiva från veckan:

  • Jag var topp trettio på loppet i tisdags. Är så nöjd eftersom jag lyckades springa riktigt snabbt.
  • Att nu ha semester en vecka. Jag behöver verkligen en paus och ladda batterierna.
  • Roliga matcher i helgen. Dagens match var ett derby och såklart extra tufft. Fick bra cred av ledare och spelare efter matchen. Bland annat att jag hade en bra nivå och att jag pratade bra med spelarna.

Valet 2026: Ulf Kristersson har avgått som statsminister, Magdalena Andersson ska få bilda regering. Centern vägrar ge sig och Vänsterpartiet vägrar ge sig. Hur socialdemokraterna kan fira förstår jag faktiskt inte. De har gjort sitt historiskt sämsta val någonsin och i dagsläget är det långt i från att Magdalena ska lyckas få ihop något vettigt. Och det här har alltså svenskarna röstat fram.

Sämsta: Vi fick bärga Agda till verkstan. Bärgningskillen lyckades lossa ena bromstrumman men den andra var envisare. Så i helgen har jag kört hyrbil, en Opel mokka.

Köp: Beställde ett par tights med jordgubbar på.

Veckans media: Jag och Rickard har tittat lite på gamla Beck-filmer. Väntar otåligt på att nästa Maria Wen ska komma ut med. Får alltså hålla tillgodo med Beck vilket inte är helt fel. Läste ut Stortaxi i måndags och skrev en bokrecension som du kan läsa HÄR om du vill.

Bloggrelaterat: Jag fick frågan av Anna hur jag tänker kring kommentarer. Skulle kanske skriva ett eget inlägg om det men väljer att baka in det i min söndagslista. Jag har alltid modererat mina kommentarer, dels för att jag vill se vilka som är nya och dels för att jag vill ha koll på vad som släpps ut på bloggen. Dock så är jag otroligt seg med att godkänna.

Tidigare har jag haft problem med en riktigt otrevlig person här på bloggen så därför har det känts ännu viktigare att moderera. Det räcker med att jag ser eländet. Jag blockera ip-nummer men personen bytte hela tiden så till slut blockerade jag ett stort antal ip-adresser via Wordfence. Det har fungerat nu i över ett år. Tidigare i augusti lyckades dock någon komma igenom med otrevliga kommentarer. Om det är samma person vet jag inte men blockerade dessa ip-nummer med. HÄR finns ett inlägg kring hur jag tänker med kommentarer.

Bilder från veckan:

Ett nostalgiskt fotbollsminne

Publicerad den av Hannas krypin

Visst är känslan av höst total nu. Vinden viner runt knutarna och det blir bara mörkare och mörkare på kvällarna. Det är stadigt runt 15-18 grader om dagarna och fotbollssäsongen börjar gå mot sitt slut. Men så går jag ut i trädgården för att titta till mina blommor. Och vad hittar jag? Tre humlor som fortfarande samlar nektar i min lavendel. Känns fint att tänka på att de hittar käk så här långt in på hösten.

Jag ville ha fem veckors semester i somras men fick inte det. Valde istället att ta en semestervecka nu istället. Så i fredags när jag gick hem från jobbet kände jag mig inte ett dugg prillig över det faktumet. Jag var så irriterad på Agda som behövde bärgas till verkstan. (Jag har kört hyrbil över helgen. En Opel mokka som känns gigantisk i jämförelse med min lilla bil. Hur som helst. Den irritationen har så sakteliga försvunnit och idag känner jag mig alldeles prillig över att få vara ledig en vecka. Det känns nästan (men bästa nästan) som att ha fått gå på sommarsemester. Jag och Rickard vill väldigt gärna åka till Gotland och gå Klintkustleden tillsammans med grabbarna. Men vi får se hur det blir med den saken eftersom det inte var så lätt att hitta bra färje-avgångar. Bortsett från Gotland så vill jag väldigt gärna ta mig neråt Ödeshög och gå Orrnässlingan och besöka Ellen Keys strand. Nu när det inte är högsäsong längre borde det vara lite mindre folk i alla fall.

Men innan vi tar semester och semesterplaner så ska jag på eftermiddagen döma en match i herrar division sju på en mysig fotbollsplan ute på landet. När jag tänkte på dagens fotbollsmatch slog det mig vilken rutin jag har vad gäller att döma i dessa divisioner. 2015 dömde jag min allra första division 6-match. Jag fick börja med en återbudsmatch: ett hett lokalderby. Det var riktigt tufft och jag var nog ganska dålig. Eller orutinerad är kanske mer rätt ord. Spelarna ifrågasatte också varför just jag fick den matchen. ”Hur tänkte tillsättaren egentligen”, fick jag höra från en i publiken. Det fanns en annan domare tillsatt men den personen lämnade återbud så då fick jag med kort varsel ge mig iväg och försöka skipa rättvisa. Jag hade tuffa situationer, det regnade och jag blåste av, varnade en spelare och startade sedan spelet med en indirekt frispark. Precis som jag har rätt till enligt regelboken. Men ingen spelare fattade vad jag höll på med. När det kommer till regelbrott vad gäller olämpligt uppträdande väntar de flesta till nästa spelavbrott.

Jag frågade Chattis….

Publicerad den av Hannas krypin

Jag satt här och funderade på dagens blogginlägg. Tänkte jag skulle fråga ”Chattis” om förslag. Jag fick en gedigen lista med riktigt bra teman. (Känn dig fri att sno rubrikerna om du vill, de är ju inte mina). Exempelvis:

  • Saker jag ändrat åsikt om
  • Vad jag trodde att jag skulle ha koll på vid 40 – och vad jag faktiskt har koll på
  • Saker jag gör på autopilot
  • Det här har jag fortfarande inte lärt mig
  • Mina märkligaste små vanor

Men vet du, det slutade med att jag landar i mitt vanliga ändå. Inte för att förslagen var dåliga utan för att jag alltid gör så här. Frågar om något och skriver sedan mitt egna ändå. AI är väldigt bra vad gäller att låta mig reda ut vad jag inte vill ha.

Redan klockan fem i morse tyckte min kropp att det var morgon. Ironin i att inte ha väckarklockan ställd, ha sovmorgon och vakna tidigare än när när jag ska till jobbet…. Försökte somna om men det gick verkligen inte.

Så jag hade en lugn förmiddag där jag egentligen inte gjorde något särskilt betungande och lagade sedan mat till oss. Det fick bli chili con carne med nachos och creme fraiche. Efter maten packade jag min domarväska och åkte till Borensberg för att döma herrar division 6. Jag hade verkligen alla väder under matchen: sol, regnskur, fint regn och blåst. Det som saknades var hagel. Matchen gick riktigt bra så jag åkte hem med en bra känsla. Nu är det inte många matcher kvar innan serierna tar slut för i år. Det har verkligen gått snabbt.

Att skriva en biografi i realtid

Publicerad den av Hannas krypin

Jag brukar alltid säga att jag inte skulle kunna skriva en biografi. Jag har så svårt att komma ihåg detaljer och vissa händelser. Men så tittar jag på min blogg och konstaterar att det är ju just det jag gjort. Inte i efterhand som de flesta utan snarare i realtid. Nästa år fyller min blogg 20 år och det ska jag såklart skriva om längre fram. Men inte nu, nu vill jag istället tänka på hur mycket jag har sparat av mitt liv. Det ligger digitalt och när jag tänker på det på det sättet blir jag ännu mer rädd att förlora det. Hur ska jag kunna bevara allt?

När jag började blogga hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag skulle fortsätta så länge. Att intresset för att skriva skulle utveckla sig på det här viset. Med tanke på att jag alltid gillat att skriva, drömt om att bli författare och skrivit dagböcker är det nog inte så konstigt egentligen. Det mesta av mitt tidigaste bloggande finns inte här, det följde inte med över när jag flyttade mitt arkiv till Hannas krypin, det ligger kvar på min gamla blogg som är lösenordsskyddad. Så här kan du läsa ända bak till 2010 om du vill.

Ibland tänker jag att jag skulle kunna göra en bok av bloggen. Har sett att det finns företag som kan erbjuda den tjänsten. Men vill jag verkligen bevara precis allt eller finns det inlägg som jag helst skulle radera? Samtidigt är de en del av vem jag var då och hur det har format mig till den jag är idag.

Det finns helt klart mycket att fundera över vad gäller mitt lilla krypin. Det som däremot är säkert är att jag inte har några planer alls på att sluta. Min blogg kommer finnas kvar länge.

Negativa listan

Publicerad den av Hannas krypin
  • Att det verkar som att vi kommer byta regering. (Förnuftiga Hanna tänker dock att Magdalena har ett gediget arbete framför sig vad gäller att få ihop en regering).
  • Konstaterat att ”hela” bloggvärlden är vänster och så kommer jag som ett litet svart får som vill ha borgerlig politik.
  • Underbara Claras 20-års jubileumsinlägg från 2006. Måste sluta läsa hennes blogg. Vi kan också lägga till Bloggbevakning. Maken till oanvändarvänlig blogg. Kolla in bloggbevakning.se så förstår du vad jag menar. Eller gör inte det förresten, ge henne inte onödig trafik. Bloggbevakning alltså, inte Clara.
  • Allt jag gör vad gäller min egen blogg kommer kännas som en billig kopia jämfört med Clara. (Min egen blogg fyller 20 år i mars och det tänkte jag såklart skriva om framöver.)
  • Som om det inte räcker med bilproblem så har nu handbromsen fastnat i låst läge. Bilen går inte att rubba.
  • Jag har haft ont i magen i några dagar. Det beror helt klart på för mycket C-vitaminbrus. Vet ju att det inte fungerar med min mage men ändå ska jag på´t.

Nu ska jag ställa mig på löpbandet och springa av mig lite negativ energi.

Ska jag slänga ut Agda?

Publicerad den av Hannas krypin

Idag hade jag admin-tid och eftersom bilen skulle lämnas in på verkstan utnyttjade jag lite flex och kom in vid kvart i åtta istället för kvart i sju. Den timmen gör mycket kan jag säga. Jag åt frukost i lugn och ro, stekte två ägg åt I, sånt jag inte kan göra annars när jag åker redan kvart i sex på morgonen.

En före detta kollega kom förbi jobbet på morgonen och det var så kul att prata med henne en stund. Jag saknar henne verkligen! Vi pratade om allt mellan himmel och jord. Där kan man snacka högt i tak.

Men vet du vad jag gjorde? Jag skulle ju på ett möte på Clinicum och få information om HLR-rådets nya riktlinjer men glömde alldeles bort det. Chefen fick sig ett gott skratt när hon frågade mig om jag inte skulle ha varit på möte och jag kom på att jag glömt… Pinsamt värre. Jag gick på eftermiddagen istället och fick en ny instruktörsbok och ny matnyttig information.

Alltså jag blev så irriterad på vägen hem. Verkstan ringer och berättar att de åtgärdat läckaget. Men!!! Det har inte löst problemet, bilen går tydligen bra när de provkörde den fast skiftnyckeln tänds. Så nu behöver de ha in bilen igen, för vad blir det femte gången kanske. Jag litar inte ett dugg på att det här besöket kommer lösa problemet. Det enda positiva är att de åtgärdar just det här felet utan extra kostnad. Fattas bara annat nu när bilen varit inne så många gånger och där reparationerna inte löst problemet. Jag tänker inte ens försöka med någon positiv slutkläm.