Mitt liv, min vardag och allt däremellan
Jag är ledig idag så tänkte försöka komma ihåg att skriva om min dag genom ett foto i timmen. Tycker det är kul att följa med andra bloggare genom sina dagar. Mitt inlägg kommer med andra ord uppdateras allteftersom.
07:05 Har landat en stund i mitt hörn i soffan. Känner mig pigg då jag gick och la mig redan vid åtta igårkväll. Tre kvällar i rad har jag känt mig så utslagen så det var skönt att få sova ett gäng timmar till. Käkar lite frukost, yoghurt med start på och så ett par mackor.
Jag läste ett inlägg hos Elsa där hon delade sina tankar om att vara fri. Hennes slutkläm på inlägget var ”Fastlandet, klart man inte kan vara fri”. Det fick mig att börja fundera lite på det här att vara fri. Hur fria är vi egentligen i dagens samhälle?
Min första spontana tanke är nämligen inte alls. Som barn förväntas du gå i skolan, om inte så får föräldrarna vite. Trots att dagens skola faktiskt inte passar alla barn och att en del barn hade haft det bättre hemma. Sen som vuxen förväntas du jobba och bidra till samhället. Där har du tider och arbetsuppgifter att förhålla dig till. Inte kan du göra vad du vill på jobbet.
Tänk vad fint om det gick att anpassa jobbet efter livet och inte som nu att livet måste anpassas efter arbetstiderna.
Så utifrån ovan resonemang tänker jag att vi inte är särskilt fria, ingen av oss egentligen. Om man inte hör till den lilla procenten som antingen fötts med guldsked eller som lyckats göra affärer som gör en ekonomiskt oberoende. Frihet känns på vissa sätt som en illusion där vi må tycka och tro på det vi vill, vi kan jobba med det vi vill men i slutändan är vi alla fast i samma bubbla av konstruerad frihet.
Känsla: Jag har verkligen pendlat mellan högt och lågt. Hade en riktig dipp i onsdags men lyckades vända mitt tråkiga mående.
Väder: Kontrasternas vecka, i början av veckan var det soligt och fint, två frostnätter och vips så slog det om till gråväder och regn.
Mina positiva från veckan:
Veckans träning: Jag har bestämt mig: mer fokus på pilates och styrketräning så jag får bättre förutsättningar att hålla mig skadefri.
Sämsta: Har haft rätt ont i mina händer.
Bilder från veckan: Det blir inte lika många bilder tagna när det är gråväder. Suget att ta mig ut finns inte riktig.
Godmorgon!
Eller morgon är det väl kanske inte längre förresten. Klockan är halv elva när jag skriver det här inlägget. God förmiddag passar väl bättre. Mår du bra? Med mig är det helt okej med tanke på att jag var ute och dömde fotbollscup igår och att klockan ställdes tillbaka i natt. Mår alltid lite konstigt då när klockan ställs om. Fast det är värre på våren när klockan ställs fram istället. I natt har jag ändå fått sova en timme extra. Jag vaknade vid tre och somnade om först vid halv fem.
Bredvid mig här i soffan har jag en påse bubbisar. Ska jag äta godis som mellanmål är frågan? Frestad är jag om man säger så men det är kanske bättre ikväll när jag är låg på energi efter dagens planerade tre matcher.
Dagens jetpackfråga är den ovan. Det här tycker jag är intressant att fundera över. Visst sätter jag upp mål för mig själv. Men jag försöker att inte göra det så uttalat. Och varför inte kan man fråga sig. Jag har genom åren ställt upp både veckomål och månadsmål här på bloggen. Men märker ofta att mål som är nedskrivna blir på något sätt ett krav och rinner ut i sanden av den anledningen.
Däremot att jag har målsättningen att bli snabbare på fem kilometer, det fungerar av någon anledning bättre. Min teori är att det är ett mål som pågår under lång tid och därför också är lättare för mig att hålla fast vid. Att jag har fotbollen gör säkert också att det är lättare att fortsätta kämpa.
Men om vi nu ska prata om ett konkret mål som jag faktiskt har satt upp för mig under hösten så är det att träna mer styrketräning. Jag behöver styrketräningen för att hålla mig skadefri och också rehaba de krämpor jag har. En stark kropp håller bättre på alla sätt och vis.
AI är definitivt här för att stanna. Många kritiserar AI och inom vissa områden med all rätta. Jag tillhör dock inte den där kategorin som tror att AI kan vidareutveckla sig, bli ond och förgöra mänskligheten. Typ som den gamla Will Smith-filmen ”I, Robot” där en superdator tar över och gör alla robotar onda.
Förutom den totalt onödiga användningen av AI på sociala medier vad gäller videoklipp finns det möjligheten till att använda AI till bra saker. Jag tog AI (hehe) till hjälp för att spalta ner de områden inom vården där AI redan används. En del är etablerat medan annat fortfarande är på utvecklingsstadiet.
Men vad tror jag då? Kan AI bli så självständig att den börjar göra saker på egen hand, utan kommando från oss människor? Ärligt talat så har jag faktiskt svårt att tro på det just nu. Däremot så tror jag att man kan använda AI till att göra onda handlingar. Men då är det en människa som styr, inte att den gör en massa på eget bevåg. Det förutsätter att det finns något av en fri vilja tänker jag.
Så för att återkomma till frågan i början av inlägget. Jag tror att AI i framtiden kommer att ha en ännu större roll än vad den har nu. Om AI får ett eget liv och blir en ondskefull maskin, ja det får vi se.
Idag har jag varit så seg, så seg. Kände inte alls för att göra något. På förmiddagen tittade jag och Rickard på den gamla svenska nittio-tals-klassikern ”järngänget”. Kul att se många av Sveriges väletablerade skådespelare som unga. Det fick också bli en romantisk komedi. Typ pojke möter flicka – ogillar varandra – blir vänner – blir kära- såklart blir de osams och så slutar filmen med att de får varandra och allt löser sig. Blev till slut kvitt latmasken och så fick det bli en promenad i skogen. Det sprack upp och blev så fint!
Efter skogspromenaden hoppade jag in i duschen, bytte om till jeans och sminkade mig en aning. Det var dags för afterwork med jobbet. Jag var ärligt talat inte ett dugg pepp men åkte ändå. Vi möttes upp på Nomad, en riktigt trevlig restaurang mitt i city. De erbjuder mat från Medelhavet och i tapasstuk. Vi fick in sex rätter och så minipizza. Rätterna var beräknade att räcka till fyra personer. Jag tänkte först att rätterna var väldigt små och undrade om jag verkligen skulle bli mätt. Men jodå, det räckte och blev över. Var hemma vid åtta och nu känner jag att det är dags att sova.
Godmorgon!
Det är fredag och jag är ledig. Hur härligt som helst ju. Vädret är väl mindre roligt och i helgen varnas det för riktigt busväder. Känns ju så där men vädret kan man inte påverka. Hur som helst, Elisas fem en fredag hade bra och tänkvärda frågor den här veckan. Häng på du också. 🙂
Det har allt varit lite tråkig stämning här på bloggen. Menar verkligen inte kommentarerna, jag har fått så många fina, peppande och inkännande kommentarer, vill säga stort tack för din omtanke. Jag kan ju inte svara på alla, vill hellre prioritera att försöka kika in hos dig som tar dig tiden att skriva några rader till mig. Jag uppskattar verkligen varenda en!
Med tråkig stämning menar jag däremot mitt egna mående och därmed mina inlägg. I morse var jag så nära på att sjukanmäla mig från jobbet. Men jag är inte sådan att jag ”flyr”, finns ingenting som blir bättre av att köra huvudet i sanden. Så jag åkte till jobbet med tanken att jag skulle tänka positivt. Lite lura mig själv, ”fake it til´ you make it”. Jag måste vara den mest lättlurade, på samma sätt som jag kan få mig att tro på att jag inte kan någonting så kan jag också lura mig själv till positivare tankar.
Jag åkte hem med en bra känsla och så lite fredagskänsla på det. Fredagskänslan kommer säkerligen av att jag är ledig imorgon. Att vädret är gråaste grått vill jag inte tänka på nu. Det känns helt klart som en försmak av mörkaste november. Många tycker det är för tidigt med julpynt men jag börjar bli väldigt sugen på att ta fram lite pynt. Kan säkerligen bero på att det är så mörkt. Jag behöver ljuset! Det är snart dags att rota fram lite ljusstakar och börja tända ljus.
När jag kom hem från jobbet så loggade jag in på mailen och såg då ett inlägg från en av bloggarna som jag prenumererar på. Inlägget hade rubriken ”Jag blir vad jag tänker”. Jag skyndade mig att läsa inlägget, kände att det var väldigt passande med tanke på dagens humör. Jag hade faktiskt glömt bort det där påståendet om att bli vad man tänker. Jag kan helt klart relatera till påståendet om att bli vad man tänker. Det passar helt klart in i min livsfilosofi vad gäller positivt tänkande och att kunna påverka sitt mående till viss del.
För mig blev det en viktig påminnelse om att försöka tänka positivt. Jag sitter just nu lite fast i negativa tankar. Jag kan ingenting, ingen tycker om mig och jag är bara urdålig. Och jag tror på mig själv, att jag är precis så som mina tankar får mig att tro. Samtidigt som jag tänker så negativt har jag ett gäng personer som hela tiden uppmuntrar mig. Säger till mig att det kommer bli bättre, inget varar för evigt och att jag ska tänka positivt.
Det är svårt det där att vända på tankarna. När det negativa väl satt sig så sitter det där och stör i varje läge. Som en ettrig liten mygga som bara vill ha sin del och struntar i hur mycket jag än försöker vifta bort den.
Ikväll ska jag träna pilates, tänkte jag i morse. Och så fick det bli. Letade fram en klass på 35 minuter på Pilates Anytime som jag kämpade mig igenom. Minns du att jag skrev ett inlägg om att det blev så jobbigt att andas när jag stretchade? HÄR finns det inlägget. Den senaste veckan har jag också fått det jobbigt under mina pass styrke- och konditionspass. Konstigt nog aldrig under löpning. Eller en gång förresten, under LIU-loppet i höstas men då kändes det inte alls på samma sätt och efter en stund fick jag kontroll på andningen.
När det sker hemma är det bara så otroligt obehagligt. Går ut och tar luft och då känns det lättare men så fort jag kommer in igen blir det jobbigt. Inser ju när jag skriver det här inlägget och beskriver vad som händer att det inte låter så bra. Jag har tre teorier, antingen så har jag ansträngningsutlöst astma eller så är det bara magen som är för stor. Kanske en kombo av båda. Och så min tredje teori att det bara är psykologiskt. Det där att uppleva att man inte kan andas triggar igång ångest vilket gör att det blir svårare att andas. Å andra sidan börjar det inte med ångest utan den kommer av den upplevda känslan av att inte kunna andas.
