Fem en fredag vecka 10: Mittemellan

Det är fredag! Hur härligt och vet du om inget oförutsett inträffar kommer jag vara ledig ända till onsdag. Med oförutsett menar jag om det fattas folk så jag behöver komma in och jobba. Vårkänslan är total, tio grader och strålande sol. Hoppas på att det kommer vara fint i helgen med!

För några dagar sedan
Idag samma tid
  1. Vad är det första vårtecknet du brukar lägga märke till? När ljuset börjar komma tillbaka. Bara den här veckan är det en tydlig skillnad på morgonen.
  2. Vad längtar du mest efter när vintern börjar släppa? Jag längtar efter värme och ljusare kvällar.
  3. Vad gör ett kallt bakslag lite lättare att acceptera? Att det ändå snart är vår på riktigt. Men jag vill verkligen inte ha vinter igen nu. Särskilt inte idag.
  4. Vilken liten sak i vardagen förändras först när säsongen vänder? Träningen utomhus och att jag och Rickard kan ta våra skogsutflykter.
  5. Vad märks mest på människor när ljuset kommer tillbaka? Att man samtalar om hur ljuset och värmen börjar komma tillbaka. Och så det där faktumet att ”alla” blir så förvånade över hur det känns när det är ljusare.

Frågorna är Elisas fem en fredag. 🙂

Att våga prova igen och lyckas

Utmanande är ett ord som sammanfattar mina två senaste dagar. Igår morse fick vi skriva upp våra förväntningar på kursen. Jag skrev tre mål,  bland annat att ha roligt. Det kan man säga att jag har haft. Trots mina jobbiga känslor från gårdagen. Jag läste igenom all feedback igen och konstaterade att det egentligen var väldigt konstruktiva tips som jag fick. Det som jag reagerade på i slutändan var att det blev så mycket. Jag fick dock sluta med flaggan i topp. Men vi ska väl kanske ta min dag från början.

Förmiddagens fokus var att få delta i resterande tre simuleringar (jag kommer blanda lite mellan scenarion och simuleringar men det är alltså samma sak). Jag var observatör i ett scenario och deltagare i de andra två. När man simulerar finns det lite olika dockor som man kan använda. Från väldigt enkla dockor där man egentligen inte kan göra så mycket till dockor som både andas och kan svara på enkla ja och nej-frågor. Allt för att det ska bli lättare för deltagarna att vidta rätt åtgärder. Dockan som kan andas och ha en massa ljud för sig ser ju lite läskig ut:

Jag får associationer till skräckfilmer faktiskt men så är jag ju den lite rädda typen av mig. Efter våra tre simuleringar var det dags för lunch. Kålpudding, soppa eller linsbiff var alternativen. Den där linsbiffen var precis så tråkig och torr som den ser ut att vara. Men tzatzikin var god.

Efter lunchen pratade vi om vilka två scenarion som vi skulle köra igen. Jag ville såklart få gå hem från kursen med en betydligt bättre känsla så jag erbjöd mig. Men jag valde inte samma scenario som igår, istället fick det bli ett scenario med hjärtstopp och sedan omhändertagandet enligt A-E när patienten återfår blodcirkulationen. Jag hade hand om själva scenariot och en annan instruktörskollega skulle ha hand om återkopplingen. Utöver kollegan så var det en tredje instruktör som skulle titta på oss instruktörer och ge feedback. I tidigare simuleringar så har fokus istället varit på deltagarna. Så det var en väsentlig skillnad men så nyttigt och bra.

Lång utläggning, jag fick fin kritik och kunde gå hem från kursen med en bra känsla. Så nöjd! Väl hemma fortsatte jag utmana mig. Först tänkte jag springa på löpbandet, sedan inte alls men tänkte det fick vara någon måtta på latmasken. Så utmanade mig själv genom att jogga i skogen fast det höll på att mörkna. Det fick bli två varv, ett varv i det långa spåret och ett i det korta. Därefter blev det en extra sväng för att få ihop totalt nio kilometer. Jag lät mina ben välja tempot eftersom jag kände mig pigg. Nu när jag kunnat träna lite längre pass känner jag verkligen skillnad på uthålligheten.

Klin sim dag 1

Jag har varit i Norrköping idag och gått dag ett på klin sim två, en nationell utbildning kring hur man blir bättre på att som instruktör leda simuleringar. Vi var fem deltagare, tre undersköterskor och två sjuksköterskor. Redan på förmiddagen fick vi vara deltagare i ett scenario och sedan reflektera kring det. Vi reflekterade kring återkoppling och reflektion. Är det samma sak eller är det två olika grejer?

På eftermiddagen var jag den första att hålla i mitt scenario som jag hade förberett. Jag var så nervös så det kunde såklart gått mycket bättre. Fick så pass mycket konstruktiv feedback att jag till slut bara kände mig sågad och jättedålig. Jag fick såklart mycket positivt också men som alltid så är det ju förbättringspunkterna som fastnar. Efter mig var det en tjej till som fick köra sitt scenario där jag var först på plats. Fick fin feedback på min patientkontakt och simuleringsförmåga. Det vill säga att kunna ta hand om patienten fast det inte var en riktig patient.

Imorgon ska vi köra de andra deltagarnas scenarion (tre stycken, så totalt fem på de här två dagarna). På eftermiddagen är tanken att vi ska köra två av de fem scenariorna igen och jag hoppas på att jag får köra mitt igen. Så jag får lämna kursen med en bra känsla.

Använda AI istället för att tänka själv

Jag läste ett intressant blogginlägg hos The Swedish Lakehouse. Stycket handlade om hur de ska ha en dag i skolan där de pratar om hur man kan använda AI. Det jag vill diskutera kring är det här stycket:

Vi lärare skall gå en kurs i hur vi skall använda A.I. i skolan. 

Jag vill inte vara kärringen mot strömmen som stretar emot utvecklingen men jag är rädd att eleverna kommer att sluta tänka själva och lämna över det mesta till A.I. Eleverna låter redan A.I. skriva texter och göra läxor, och när jag tog upp det på den senaste A.I. genomgången så sa A.I experterna att i framtiden så kanske vi inte ska hålla på med att skriva en massa texter i skolan, för det kan A.I. göra.

Annelie

Jag är verkligen kluven till AI. Det finns helt klart många fördelar med AI men det finns också klara nackdelar. Det värsta jag vet är alla dessa reels på Facebook och instagram som är uppenbart genererade med hjälp av AI. Var är det egna skapandet? Och hur ska man kunna skilja mellan det äkta materialet och oäkta? Jag tycker snarare att det behövs mer av det äkta, det äkta skapandet med själ och hjärta.

Vad händer med det egna tänkandet när man använder sig av AI och då tar genvägar till en färdig text? Att skriva är att tänka och när man fastnar måste man testa andra vägar. Vad händer med fantasin om den inte utmanas? Om man alltid ber om ett färdigt svar, vad händer med sin egen fantasi och sitt eget skapande på sikt?

Samtidigt behöver det vara bara av ondo? Om man ber AI generera en text och sedan reflekterar och analyserar texten kanske man lär sig något på kuppen. Man kanske lär sig att se ett tomt och platt resonemang där det saknas något viktigt. Det är i alla fall så jag upplever en AI-genererad text. Det är perfekt, det är klyschor och fullt med stora ord som inte betyder ett dugg. Men om man får ta en text och skriva om kanske det inte bara är dåligt.

Kontentan av mitt svammel är att jag tror att vi människor behöver utmanas för att utvecklas. Genvägar fungerar inte så tyvärr. Ungdomar behöver lära sig att tänka själva, att resonera och analysera. Det växer man av!

Vårkänslor!!!

Nu kan inte ens jag stå emot vårkänslorna längre. I morse när jag ställde bilen vid tio över sex så var det en tydlig skillnad. Det går verkligen mot ljusare tider. Se bara på bilden ovan!

Jag har i vanlig ordning varit samordnare på jobbet. Hade det relativt lugnt så förberedde mig inför utbildning som jag ska gå nu onsdag och torsdag. Utbildningen handlar om hur man blir bättre på att leda scenarion. Skapade ett fiktivt patientfall och använde mitt ”go to”-namn Agda. Läste även en engelsk artikel om scenarioträning. Den ska diskuteras under utbildningen så kommer behöva läsa den en gång till.

Jag och Rickard pratade om att springa intervaller på bana. Men idag har det blåst riktigt hård vind. Tänkte därför springa på löpbandet. Men när jag åkte hem så sken solen så jag kom att tänka på ett roligt pass att springa ute i spåret: 30 sekunder snabbt och 30 sekunder gång ett varv och sedan ett varv till och då springa en minut och gå en minut. Tanken är såklart att det tempot ska vara s¨å pass högt att det blir jobbigt. Det kan man ju säga att jag lyckades med. Det blev totalt sju kilometer, nu måste mina distanspass bli längre när intervallpassen blir så pass långa. Medan jag sprang mina intervaller så sprang Rickard ett distanspass. Det var mycket folk i spåret, många som vill passa på nu när det börjar bli ljusare.

Utmaning februari 2026

Jag har startat veckan med att jobba. Det var en riktigt bra dag på jobbet. Så jag är väldigt glad och energifylld. Hela dagen har jag även funderat på om jag ska träna trots mina två matcher i helgen. Nu har dock huvudet kommit ikapp med kroppen. Det blir ingen träning idag. Jag får inte bli för övertaggad och dra på mig en överbelastningsskada. Så ”roligt” ska vi inte ha det….

Jag är lite efter med Madeleines utmaning för februari. Tänker att jag vill vara med innan jag börjar på att fundera på hennes rubriker för mars. Har du varit med på utmaningen? Länka gärna isånafall så kan jag läsa ditt inlägg med. 😀

  1. Något jag läst denna månad. Räknas arbetsmiljölagen (AML)? Tycker det känns lite trist att bara svara bloggar men AML låter ju ännu tristare, haha,
  2. En tanke om samhället. Det är så mycket jag tänker om samhället. Reflekterar kring orättvisor, felaktiga satsningar och så alla maktgalna ledare som förstör för andra. Men det var ju lite väl negativt, det finns ju fina saker. Exempelvis ”nu måste jag lägga på för nu kommer mina änglar”. Eller ett litet ”ni är helt fantastiska”. Sådant som värmer hjärtat ända in i hjärteroten.
  3. Är traditioner alltid av godo? Nej verkligen inte. Det finns flera traditioner eller kanske mer handlar om kulturer som definitivt inte är av godo.
  4. Granen, grannen eller grant. Hm, intressant fråga. Tänker att jag nog väljer granen, älskar min julgran (som såklart står i förrådet nu) och så älskar jag snötäckta granar. Men nu var det fokus på vår kanske. Eller jag hoppas att det är nog med snö nu. Grannarna har jag ingen bra relation med, hejar såklart och pratar om väder och vind men inget djupare.
  5. I en kopp, tallrik eller skål. Alltså då måste jag väl ändå skriva om all varm choklad med grädde som blivit inmundigat under februari. Nom, nom, nom.
  6. Något gott att äta. Vetekaka med smör och en god ost.
  7. Berätta om något du unnar dig i februari. Jag har nog inte unnat mig något särskilt. Kanske att faktiskt passa på och ta promenader när solen varit framme.
  8. En vintersport jag utövat denna sportlovsmånad. Ingen alls.
  9. Ta en bild på ett vattendrag, och visa oss. En istäckt vik från Östersjön i Loftahammar. Se nedan:
  10. Man ska alltid lyssna till… Kroppen och magkänslan. Det är heller inte dumt att lyssna på de som har mer livserfarenhet. Inte alltid såklart men oftast är det bra att i alla fall höra vad personerna har att säga.

Spring i benen och Söndagslistan vecka 9

Såg du mello igår? Jag kan inte klaga över den som gick direkt till final eftersom jag inte röstade. Men hallå?? Vad är det för något var min spontana känsla. I gick ifrån då hon tyckte att programledarna svor för mycket. Jag kan bara hålla med och så alla anspelningar på sex. Kan man inte hitta på roliga skämt som inte handlar om sex eller? Gillar dock Sanna och unnar verkligen henne en finalplats!

Idag ställde jag klockan på halv nio, gissa när jag vaknade? Vid halv sju, jag kan verkligen inte sova länge på morgnarna. Men det passade ju bra idag för då kunde jag och Rickard titta på Vasaloppet. I år var det verkligen tungt före och inga spår som gällde för åkarna. Funderar på jag ska utsätta mig för vasaloppet det år jag fyller femtio. Vore inte det något?

Efter Vasaloppet, eller jag hann inte se klart, så åkte jag och dömde en träningsmatch i flickor 15. Det var riktigt bra spel och tjejerna ville spela tufft. Då trivs jag som fisken i vattnet. Jag förvånade dock mig själv för när jag satt i bilen hem så kände jag mig fortfarande pigg så efter dusch och mat gick jag ut på en promenad. Spring i benen eller myror i brallan. Välj det uttryck som passar bäst, hehe.

Känsla: Jag har varit ledsen den här veckan över ett par saker. Men det kommer bli bra. En annan sak jag reflekterat över: de senaste två veckorna har jag verkligen kunnat vara aktiv och vilken skillnad det gör. Känner glad och prillig och full med energi fast jag sover dåligt och egentligen är rätt så trött. Träning och fysisk aktivitet är verkligen bra ”medicin”.

Väder: Det är barmark och jag börjar känna att det är vår på gång. Tidigare i veckan så sken solen vilket var helt underbart!


Veckans träning: För första gången på flera år så känns det som att all tid jag lägger ner på träningen faktiskt börjar ge resultat. Efter dagens match kände jag mig inte ens trött. Lite stel såklart men pigg. Glad över att få känna så!

  • Måndag: Vilodag
  • Tisdag: Jag joggade nästan sju kilometer utomhus.
  • Onsdag: Sprang 8*400 meter med joggvila.
  • Torsdag: Värmde upp fyra kilometer och körde sedan styrka och explosivitet.
  • Fredag: Tog en promenad på dryga fyra kilometer tillsammans med Rickard.
  • Lördag: Dömde fotboll, 2*40.
  • Söndag: Dömde fotboll, 2*45. Jag tog även en promenad i skogen på fyra kilometer.

Sämsta: Att jag fortfarande har väldigt ont i nacken. Inga smärtstillande hjälper. Behöver snart ringa vårdcentralen tänker jag. Fysisk aktivitet hjälper dock.

Mina positiva från veckan:

  • Jag har gått klart utbildningen till skyddsombud. Jag har fått en bra grund att stå på men är såklart inte fullärd.
  • Det var väldigt roligt att ha regelkvällen tillsammans med domarna. Jag var väldigt nervös innan men nu vet jag att jag kan det.
  • Bra träningsvecka där kroppen hållit för den ökade träningsmängden. Nu håller vi tummarna att det fortsätter så, eller hur!
  • Blev så glad över den fina gesten från A i veckan när jag var så ledsen.
  • Det var så mysigt att få till en promenad tillsammans med Rickard i fredags. Skönt att få lite tid tillsammans även den här veckan.

Godaste: Wallenbergaren på skyddsombuds-utbildningen.

Bilder från veckan:

I min lila tröja på fotbollsplan

Idag har jag varit ute och dömt säsongens första match i åldersgruppen pojkar 15-16. Jag tycker allt att det var lite svårdömt idag. Inte för att grabbarna var otrevliga utan för att det var mycket drag i varandra och knuffar i ryggen. Tycker det är mycket svårare att sätta en bra nivå då jämfört med när grabbarna glidtacklar och går in tufft i situationerna på andra sätt. Ska jag blåsa sönder matchen eller bara ta det värsta? Brukar landa i att blåsa för det värsta och släppa resten. Men tycker fortfarande att det är svårt.

När jag satte mig i bilen började det regna lite. Det kallar jag bra tajming, hehe. Kom även att tänka på att förr brukade jag alltid känna mig tom i huvudet efter en match. Det gjorde jag inte idag, satt snarare i bilen och kände lusten att träna något mer idag. Men någon måtta får det såklart vara. Imorgon ska jag döma en annan match. Ska bli kul!

Hoppa på tåget #Glass

Det är lördag, sista februari, och jag tänkte prata om glass. Det passar väl bra nu när det är plusgrader och snön håller på att töa bort. Glass är nämligen Åkes lördagsord och det är lätt ord att skriva ett blogginlägg om. Ibland tycker jag att det kan vara svårt att hänga med men glass är ett lätt ämne. Jag har nämligen samlat på mig ett gäng bilder på goda glassar genom åren.

En plats som återkommer i mitt glassarkiv är Smultronstället i Söderköping. Glassrestaurangen har vi besökt många gånger genom åren. När barnen var små åkte vi dit flera gånger varje sommar. Det var helt klart en riktig sommartradition. Nu går det inte riktigt lika ofta. Precis som med så mycket annat har det blivit betydligt dyrare.

Fem enda fredag vecka 9: Vinterbrejk

Idag har jag gjort sista delen i min utbildning till skyddsombud. Vi fick jobba mycket i grupper och träna på olika hypotetiska fall. Hur ska man agera som skyddsombud i en given situation? Jag har grottat ner mig i arbetsmiljölagen och tycker att jag har bra koll på 6:6:a och skyddsstopp. 6:6:a är ett kapitel i arbetsmiljölagen, ett verktyg man som skyddsombud kan ta till när chefen inte lyssnar och sätter in rätt åtgärder vid ett problem. Skyddsstopp är en åtgärd man tar till när man behöver stoppa en farlig arbetsuppgift. Dessa åtgärder kan man bara ta till som skyddsombud och ett skyddsstopp kan ingen annan än skyddsombudet häva. Hur som helst så har det varit en riktigt givande utbildning och jag har fått bra med kött på benen. Instruktörerna var grymt duktiga och oavsett vad deltagarna hade för fråga så hade hon alltid ett svar utan ett uns av tvekan. Imponerande!

Titta så mysigt café Egumeniakyrkan har! Hit skulle jag gärna gå och fika faktiskt. När utbildningen var slut skickade jag ett sms till Rickard om han inte kunde komma och hämta mig. Ville nämligen väldigt gärna ta en promenad tillsammans. Så det fick bli en kortis till Bergs slussar. Mysigt värre. Bortsett från att det var lite grått och slaskigt då. 😛

Så sist men inte minst: Elisas fem en fredag som handlar om sportlov. Kika in hos Elisa för att se vilka mer som deltar och läsa deras inlägg.

1. Är du mer aktiv på vintern eller sommaren? Jag är helt klart mer aktiv på sommaren.
2. Vad gjorde du som barn på sportlov? Jag kommer ihåg sportlovsaktiviteterna. Jag och brorsan brukade alltid ge oss ut och åka skridskor. Det arrangerades också en massa roliga sportlovsaktiviteter. Men det var framförallt skridskoåkning jag drogs till. Gick i konståkning som barn men blev såklart aldrig riktigt duktig då jag inte la ner den tid som behövdes. Hade dessutom svårt för alla steg. Jag med min koordination….
3. Vilken aktivitet väljer du helst på vintern? Det beror helt klart på vädret. Är det en riktigt fin vinterdag vill jag gärna ut i skogen. Den här vintern har jag konstaterat att det går alldeles utmärkt att vara ute i spåret här hos oss. Att det inte har gått har bara varit en fix idé från min sida. Annars är det ju rätt skönt att bara hänga inomhus, hehe.
4. Vad gör vintern lite lättare att tycka om? Snö, rimfrost och strålande sol.
5. Vad hjälper dig att hålla energin uppe under mörkare perioder? Det stående svaret är såklart träning.