EFIT – ett foto i timmen

Publicerad den av Hannas krypin

Så här började jag ett inlägg igår. La det dock i utkastmappen och tänkte att det där blir bra till en annan dag. En annan dag är idag, hehe.

Jag kände det där behovet av att bara sätta mig ner och skriva några rader. Ta fram ett blankt papper eller i det här fallet min dator och bara börja skriva och se var jag hamnar. Var kommer tankarna ta mig? Medan jag låter tankarna flöda tar jag också några bitar av mitt godis. Just nu har jag cravings på BUBS i olika smaker. De där gula och gröna med formen av romber är mina favorit-BUBS just nu. Tänker att jag borde köpa bara den varianten av BUBS men det är ju lite trist. Gillar kombinationen av en massa olika smaker. Haha, det trodde jag inte att mina tankar skulle ta mig till funderingar om godis. Men det är ju det som är det intressanta med att bara låta tankarna flöda. Man kan hamna precis var som helst och ingenstans. Högt och lågt, djupt eller ytligt pladder.

Och med det sagt så är det dags för ett foto i timmen igen. Vi kör igång i direkt.

05:49 tycker min kropp att det är morgon. Drömmer om att kunna sova som en tonåring när jag är ledig…

06:58 Tänker en flyktig tanke om att det nog är dags att ta tag i min fönsterbräda där elefantöronen tar över mer och mer. Och slokar mer och mer då jag inte tar så väl hand om dom…

07:38 Steker ägg till I när jag ändå stekte till mig själv. Hon vill aldrig ha stekt ägg med gula så den får jag plocka bort. Har blivit väldigt skillad vad gäller att separera gulan från vitan, hehe. Frös också så drog på mig så jag har både dubbla brallor och dubbla långärmade tröjor. Det behövs. Nu frukost och bloggtid.

8:43 Om två veckor är det dags för fortbildning igen som instruktör för domarna. Sitter och går igenom regelnyheter och förtydliganden kring regler som var nya förra året.

09:48: Städar köket, plockar in disk i maskin och så ska jag göra en insats med mina elefantöron.

10:41 Fixat klart med elefantöronen. Nu är det paletternas tur. Det blir nog sista duvningen innan paletternas vintervila.

11:44 Slår mig ner i i soffan efter att ha blivit klar med alla paletter och städat efter mig. Det var stökigt värre ett tag. Har ställt in kyckling ugnen. Det blir nudlar och kyckling till lunch idag.

12.42 Dags för lunch och den här gången blev det extra gott tycker jag.

13:48 Hänger i soffan och konstaterar att jag nog gjort för mycket idag. Ont i händerna och ont i nacken. Dock inte ont på den nivån att jag behöver smärtstillande tabletter.

14:45 Jag och Rickard tittade på den nya svenska julfilmen på Netflix: ”bara till jul”. Tyckte den var riktigt bra.

Årets första snö och fem en fredag

Publicerad den av Hannas krypin

Det är äntligen fredag! Som jag längtat hela veckan efter just fredag. I måndags funderade jag på hur jag skulle orka att jobba ända till fredag med tanke på hur jag mådde. Men måendet har successivt blivit bättre och bättre. Nu känner jag mig glad igen. Behövde nog bara få deppa ner mig och låta alla känslor få ta plats ett tag.

I natt kom årets första snö. Här hos mig var det bara lite puder men i stan hade det kommit rejält med snö. Jag fick också se ett stilla snöfall. Då kom den där längtan över mig att få komma ut i skogen och gå en härlig promenad. Höra knarrande snö under fötterna och bara få drömma mig bort. Sett till snörika vintrar bor jag helt klart i fel del av Sverige. Och så drömmer jag om att flytta till Gotland. Hur mycket snö är det där egentligen?

Den här veckan tänkte jag återigen vara med på Elisas fem en fredag. Temat är ”i förbifarten”. Häng på du också men glöm inte länka till Elisa om du är med. Så kan fler hitta till hennes fem fredagsfrågor.

  1. Vad brukar du göra när du får fem minuter över? Spela något spel på mobilen eller statistik på bloggen. Jag är siffernörd.
  2. Vad kan få dig att plötsligt byta riktning? Om jag ser någon jag absolut inte vill prata med.
  3. Vad brukar du lägga märke till hos människor på stan? Frågan är nog snarare vad jag inte lägger märke till.
  4. Vad gör du när du kommer lite för tidigt någonstans? Tycker den här frågan är lite samma som första frågan. Eller det blir i alla fall samma svar. Om det finns möjlighet kan jag också ta fram kameran på telefon och fota. Om det finns något att fota vill säga. Som när jag var på vårdcentralen i våras och passade på att fota gamla sjukvårdsinstrument.
  5. Vad brukar du stanna till för att fotografera? Hehe, vad brukar jag inte fotografera. Jag vill föreviga allt jag kan. Idag gjorde jag ett försök till att fånga årets första snö. Men det är svårt att fota singlande snöflingor.

När en lågintensiv promenad blir högintensiv…..

Publicerad den av Hannas krypin

Jag var hos fysioterapeuten idag igen. Berättade hur konstig jag blev efter förra besöket och hon nämnde att det inte är ovanligt att det kan bli så. Jag fick tre nya övningar att göra som mest handlade om att jobba med ögonen och blicken. Att i tanken röra på huvudet men i praktiken bara jobba med blicken. Påminde mig verkligen om pilates så där kände jag mig lite mer hemma.

Pratade om det här med träning och nej jag får såklart fortfarande inte springa. Men jag får träna styrka och jag tänkte då att det är en bra tid att bygga styrka istället. Att jobba skadeförebyggande, hela året har det ju varit fokus på flås. Nu med min nackskada får jag bygga på annat istället. För jag får ju faktiskt träna. Så länge det inte är löpning och hopp och skutt. Eller övningar som belastar nacke. Men det är svårt kan jag konstatera. Jag ska berätta.

Jag och Rickard möttes upp efter jobbet. Dels för att köpa lördagsgodis på en torsdag och för att ta en promenad tillsammans. Glömde dock bort promenaden i morse så hade på mig helt fel skor. Vi åkte hem, bytte skor (jag) och tog sedan ett varv i spåret. Tänkte att jag skulle göra några lugna styrkeövningar när jag kom in men huvudet och nacken tyckte annat. Tänk att jag är på den nivån att en lugn promenad i skogen känns som ett tufft intervallpass efteråt. Skynda långsamt var det ja och den lugna styrkan får vänta till i morgon…

Jag vill bara vara i min bubbla

Publicerad den av Hannas krypin

Nu när jag har mina nack-bekymmer har jag inte lika ont i mina händer. Huruvida det verkligen är bättre med mina händer eller om min hjärna bara är för fokuserad på nacken låter jag vara osagt. Jag har läst att hjärnan bara kan fokusera på en smärta i taget (väldigt förenklat ska jag lägga till) och därför kan det bli så här. Tog ju upp med läkaren redan när olyckan hade hänt att det gjorde mindre ont i händerna men han trodde inte att det bara var en psykologisk smärta.

I korta, flyktiga ögonblick tänker jag att det var bra med krocken, bra på så sätt att det kanske har brutit smärtimpulserna från händerna. Får man säga eller tänka så? Ja, det tycker jag nog, men hör ju att det låter lite knasigt. Att vara med i en olycka är så klart aldrig bra. Hur som helst, just nu är jag i en bubbla där jag tänker att jag kanske inte behöver operera min högra hand ändå. I den bubblan vill jag vara ett tag känner jag. Vill liksom inte tänka på operation just nu, det räcker gott och väl med alla tankar och känslor kring min stackars nacke.

Längtan efter snö och vinter

Publicerad den av Hannas krypin

Jag hörde på nyheterna att det väntas snö. Blev helt prillig och önskar av hela mitt hjärta att mitt lilla samhälle ingår i den prognosen. Snö piggar alltid upp. Är som du vet av uppfattningen att ska det vara vinter ska det också vara snö. Annars får det vara. Undrar när snön kom för första gången förra året? Det måste jag nästan kolla. Bilderna ovan ger oss svaret: 20:e november, nämligen min födelsedag och sen var det minusgrader till slutet på november. Enligt mina bilder alltså, så det finns en liten felmarginal.

Efter jobbet så åkte jag och Rickard in till stan för att byta jeansen som vi köpte till I. Det blev så att vi lämnade tillbaka jeansen och kollade på byxor. Tog även en sväng på damavdelningen och blev väldigt förvånad vad gäller storlekarna. Storlek XS var liksom mindre på damavdelningen än vad 170 var på barnavdelningen. 38 som jag alltid hade förr var pytte det med.

I höstas beställde jag ett par jeans till henne från Shein. Man kan tycka att den typen av fast fashion-företag har en rad problem. Jag håller helt klart med vad gäller den etiska aspekten. Men jag måste säga att storlekarna ändå varit vettiga.

Apropå shopping så skrev jag häromdagen om att jag önskade mig gröna gardiner till vardagsrummet. Hade en bestämd uppfattning om nyans och googlade för att sondera terrängen lite eller vad man ska säga. Hittade ett set med vintergröna sammetsgardiner på Ellos som jag beställde. Idag damp de ner i brevlådan och jag är riktigt nöjd med nyansen. Ska visa någon dag när jag kan fota i dagsljus. Och när Rickard varit snäll och hängt upp dom vill säga.

Med min nacke och mina händer ska jag nog inte upp och klättra på stolar. Det känns lite vanskligt. Även om nacken har känts bättre idag jämfört med igår. Vet inte om den verkligen blivit bättre eller om det är för att jag gick och la mig tidigt igår kväll. Redan vid halv åtta var det läggdags. Konstaterar varje gång jag kryper ner vid den tiden att det borde vara en vana att göra varje dag.

PS: Varför bilden på trappan förresten? Det är den enda ”träningen” som jag får och kan göra. DS.

I skenet av ljus

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Det var länge sedan som jag satt ner vid datorn en stund innan jobbet. Förr ställde jag alltid alarmet tidigt för att hinna hälsa på hos bloggkompisar och även skriva ett eget inlägg. Men det var innan jag började jobba heltid och innan jag började jobba kvart i sju. Den kvarten gör stor skillnad på morgonen. Sen också såklart det faktum att jag alltid vill komma tidigt till jobbet för att slippa det värsta parkeringskaoset.

Jag har stekt ett par ägg till I som hon kan ta sedan innan hon går till skolan och jag dricker en mugg te med honung i. Jag tog på mig min leotröja och så ett par lila tights. Förra veckan testade jag att vara civil. Jobbar ju bara administrativt så tyckte det var lite onödigt att byta om. Men konstaterade att jag inte gillar det så idag är jag tillbaka till ”mig själv”. Det vill säga träningstights och fluffig tröja.

Önskar dig en fin måndag!

Söndagslistan vecka 45

Publicerad den av Hannas krypin

Jag och Rickard tog en kort promenad i eftermiddags. Det var en grå eftermiddag, inte alls lika soligt och fint som det var i förmiddags. Tog lite bilder och det var verkligen grått och trist. Vädret matchade mitt humör men det var skönt med frisk luft.

På förmiddagen gick vi ut och tog nya bilder på skadorna på bilen. I solljuset syntes bucklorna betydligt tydligare än innan.

Känsla: En tanke jag tänkt många gånger den här veckan är det faktum att få hälsoproblem på grund av någon annan. Att få den här skadan och det är inte ens mitt fel. Att springa trots att jag har ont i en muskel är ju helt och hållet mitt val. En risk jag utsätter mig för frivilligt. Men att bli påkörd bakifrån och få den här nackskadan. Finns ingenting i det som är mitt fel. Det var någon annan som inte hade koll på att jag var där. För övrigt känner jag mig sliten, som att jag åldrats tio år på en vecka.

Väder: Kalla nätter och ganska kalla dagar. Det har varit flera frostnätter och jag har behövt skrapa rutorna på bilen.

Mina positiva från veckan:

  • Mina händer gör mindre ont. Börjar tänka att jag kanske slipper operation ändå. Det håller vi tummarna för eller hur!

Veckans träning: I början av veckan blev jag helt nedslagen. Gjorde misstaget att googla löpning efter whiplash och alla källor sa att jag kan börja springa om tidigast fyra veckor. Jag som behöver löpningen för alla endorfiner och måbra-hormoner. Ännu mer nedslagen blev jag efter besöket hos fysioterapeuten. Det kommer bli en lång resa att bli frisk igen.

Veckans Sverige: Alltså det här politikertramset och regeringsfrågan. Det är som småbarn som bråkar om en spade på bästa sändningstid. Tycker allt att man ska kunna kräva mer av ledarna för partierna. Den enda som jag tycker har tagit ett ansvarsfullt beslut i frågan är Jimmie Åkesson. Han backar från sina krav för att få till någon form av regering. Oavsett om det blir en blå regering eller röd så går hans parti i opposition. Och Magdalena Andersson, hur resonerar hon egentligen? Om vi leker med tanken att det blir de blåa partierna som till slut bildar regering. Väljer hon att stötta de blå partierna så kommer de ju inte behöva stöd av SD. Så här ritar alltså Magdalena Andersson upp nya röda linjer.

Bilder från veckan:

En tvåa, rädsla och helvila från löpningen

Publicerad den av Hannas krypin

Efter min krock tänker jag väldigt mycket på de som blir påkörda bakifrån i hög hastighet. Jag blev ”bara” påkörd i låg hastighet och har fortfarande besvär. Så kommer det nog vara ett bra tag. Och inte nog med att jag har ont och är stel och hindrad i min vardag så har jag också blivit rädd vad gäller att vara ute i trafiken. Är rädd för personer som kommer bakifrån, kommer de hinna stanna? Är de helt uppmärksammade på att jag finns där på vägen? Personen som körde in i mig missade nämligen att jag var på vägen.

Fysioterapeutens undersökning igår provocerade nacken rejält och det gjorde också att jag insåg att det här kommer ta tid att läka. Min nackskada är av fysioterapeuten graderad till en tvåa på en fyragradig skala. Nu för tiden rekommenderas inte helvila utan man ska hålla igång. Men hålla igång innebär inte att springa tuffa intervallpass eller ens lugn löpning. Fördelen med att jag inte får springa alls gör ju såklart att min skada i muskeln (den i baksida lår) som jag haft ett tag får chansen att läka.

Men vem är jag utan min löpning? Utan endorfinerna som håller mitt humör i schack. Jag måste vara snäll mot mig själv och öva på tålamod. Skynda långsamt och försöka hitta andra sätt att hålla rastlösa Hanna i schack. Inte deppa ner mig helt, det är en utmaning som heter duga.

En fredag med sol

Publicerad den av Hannas krypin

Det har varit riktigt kallt idag. Minusgrader och strålande sol. Lite snö hade varit pricken över i:t tycker jag. Hur som helst så blir jag glad av det soliga vädret. Säger tack för det, jag behövde lite sol!

Det är skönt med helg! Få vila huvud och nacke och bara ta det lugnt. Jag träffade fysio idag och fick lite övningar för nacken. Har också fått en riktigt bra bedömning på min skada så har nu skickat iväg min skadeanmälan till försäkringsbolaget.

Apropå försäkringsbolag så har både jag och Rickard tyckt det varit konstigt att vi inte hört något om bilen och skaderegleringen. Och vad får vi för besked när jag ringde? Jo att bilverkstan ska komma in med mer bilder men det har de inte gjort än. Vet inte riktigt varför och anledningen spelar väl mindre roll. Vi har heller inte fått information om att det behövs fler bilder. Så i helgen ska jag ta nya bilder på de delar som saknas och också bifoga mina bilder som jag tog precis när olyckan hände. Efter reparationen av skadorna tänker jag nog inte ha något med den här bilverkstan igen. Förtroendet är tyvärr inte på topp. Den personen jag pratade med satt i Jönköping och fick ta lite irritation från mig. Underströk till honom att jag absolut inte var irriterad på honom. Det var ju inte hans fel. Tänker att irritationen med alla misslyckade reparationer och felsökningar fortfarande sitter i.

Jag blev sugen på bubs så jag och Rickard åkte till ICA och handlade lite snask. Det har kommit en ny Maria Wern så den har vi kollat på ikväll. Tyckte den var riktigt bra och spännande. Har du sett de nya Maria Wern-filmerna?

Viktigheter och oviktigheter

Publicerad den av Hannas krypin

Brukar himlen vara så rosa? Det är en fundering som ockuperade min hjärna när jag åkte hem från jobbet idag. Längs med vägen hade jag verkligen den perfekta vyn över solnedgångens effekter. Det mest framträdande var såklart rosa. Mina bilder som jag tog hemma när jag ställt bilen är definitivt inte rättvisande. Dagens jag förresten i jeans. Händer typ aldrig till jobbet, haha.

Dagligt skrivförslag
Har du några helt meningslösa fakta som du älskar att dela med dig av?
Visa alla svar

Dagens jetpackfråga känns som en riktig ”Hanna-fråga”. Älskar ju att dela med mig av viktigheter. Extrema viktigheter för mig alltså. 😛

Det första jag tänker på är såklart situationer på fotbollsplan som jag känner det där behovet av att dela med mig. Jag vill nämligen alltid dela med mig till personer som är totalt ointresserade av fotboll. Till exempel när det blir ett felbeslut eller något en spelare säger och gör. Vem bryr sig ens om att jag varit ute och dömt en match? Om man inte gillar fotboll själv vill säga.

Sen det här med vädret. Minns en gång när jag började prata väder och personen jag pratade med svarade ”sluta vara så svensk”. Är det typiskt svenskt att prata väder? Kanske det, jag vet faktiskt inte. Min blogg är hur som helst ett typexempel på oviktiga väderobservationer. Men jag tycker på något sätt att det ändå är väsentligt eftersom bloggen handlar till stor del om min vardag. Vad vore bloggen utan alla mina små vädertankar. Eller alla bilder på humlorna som jag observerar. Extremt viktigt såklart. Men återigen kanske egentligen bara för mig.