I torsdags damp det ner ett paket i brevlådan. Det var Länka med kärleks lilla maskot som kom till mig för att få hänga med mig på mina äventyr under helgen. Det var ett trött litet härta som sömndrucket plirade upp mot mig när jag öppnade kuvertet. Men hen var genast pigg på äventyr. Hjärtat skulle få följa med mig på första pilatestillfället och hen hoppade av lycka att få hänga med.
Hjärtat blev så nyfiken och tog av sig bältet och skuttade upp på instrumentpanelen och ville kika ut så fort jag stannade bilen på parkeringsplatsen. Nyfiket tittade hen ut och var så ivrig. På vägen till Mjölby ställde Hjärtat hundra frågor och ville veta allt!
Jag sa till Hjärtat att inte hitta på några hyss. Det kunde Hjärtat dock inte lova. ”Tänk om det kryper så dant i kroppen att jag bara måste hitta på något bus”. Stå emot, sa jag men det gjorde inte Hjärtat ändå. Stereon ville Hjärtat spana in och jag hann precis stoppa hen innan hen rattade på alla knappar. Kul om inställningarna hade ändrats…
Jag var tråkig en stund och satt och bloggade på torsdagskvällen och då passade Hjärtat på att lyssna på musik. Typiskt radioskval blev det den här gången.
”Snälla, kan inte jag få följa med och ha praktik på ditt jobb? Jag vet inte hur det är att jobba inom vården.” Lilla Hjärtat fick hänga med mig i fickan hela dagen och tyckte det var spännande. Det bästa var dock fredagsfikat.
Hjärtat fick på lördagen följa med på fotboll. Men det tyckte hen var för kallt och kröp snabbt ner i väskan igen. ”Det där är nog inget för mig”.
”Men vad äter du för något” undrade Hjärtat. ”Gräs eller? Ge mig godis istället.” Hjärtat blev allt glad när hen fick äta ostbågar och titta på mellon. Det tyckte Hjärtat om, att få lyssna på musik.
Något som hjärtat tyckte var kul var att få hjälpa mig att korrekturläsa mitt arbete. Jag fick mycket bra hjälp och kunde skicka in mitt arbete. Tack för det Hjärtat!
På söndagen förberedde jag mat inför veckan och Hjärtat var väldigt nyfiken på det här med keto. Hen berättade för mig att det där med keto är säkert bra men man måste ju äta för själen också. Kan man göra det när man äter så strikt, undrade Hjärtat. Jag tycker att Hjärtat har rätt i sin tanke. Men jag förklarade att ibland kan man behöva göra drastiska förändringar för att kroppen ska må bra. Mår kroppen bra så mår också själen bra. Men jag sa till Hjärtat att alla får göra som de vill.
Något annat som stod på schemat så här på söndagen var att testa ett nytt pass. ”Åh nej inte träning igen. Jag vill inte, jag orkar inte”, gnällde Hjärtat men hängde till sist med ändå.
Hjärtat är en kavat liten maskot som har åsikter om precis allt. Pust, jag är lite trött i öronen efter allt vi pratat om. Hjärtat viskade ett önskemål till mig ”nästa helg vill jag inte träna. Jag vill vara hos någon där jag får äta godis och slappa”. Tack så mycket att Hjärtat fick vara hos mig en helg.
