I helgen läste jag att politikerna i Sollefteå planerar att stänga ner flera avdelningar på sjukhuset. De avdelningar som planeras att stängas ner är intensivvårdsavdelningen, narkos, ortopedi och barn/ungdomsmedicin. Det var en stor demonstration för att visa sitt missnöje och förhindra att så sker. För några år sedan så lades BB ner på samma sjukhus. Jag läste också det sorgliga att en ung man förlorat livet på grund av att det inte fanns några kirurger som kunde operera. Det är precis det som kommer ske när man ska spara pengar och säga upp personal. De som kommer att drabbas är patienterna.
Därför är det ytterst provocerande att när det kommer till stöd för Ukraina verkar det finnas hur mycket pengar som helst….
Med stödet till Ukraina stärker vi vår egen trygghet, skriver Ulf Kristersson (M), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) i SvD för att motivera att Sverige ska donera ett luftvärnssystem till ett sammanlagt värde av 1,2 miljarder kronor.
Som Jenny Piper skriver:
Inget annat riksdagsparti opponerar sig överhuvudtaget när regeringen skickar miljard efter miljard till Ukraina på bekostnad av det egna folket som kämpar med ekonomin och vardagen trots att de tydligt ser hur Sveriges ekonomi krymper, matpriserna skjuter i höjden, energipriserna fortsätter plåga oss och patientsäkerheten har blivit ett överhängande hot när sjukhusen måste banta och spara på allt.
När ska våra politiker prioritera Sverige är en återkommande fråga som allt fler svenskar ställer sig, men majoriteten följer ändå flocken och hyllar den svenska strategin där man aldrig skulle komma på tanken att ifrågasätta makthavarnas motiv.
Jag kan bara hålla med. Önskar att fler vågade höja sin röst och börja protestera. Politikerna behöver börja leva i verkligheten och se hur det verkligen fungerar och vilka konsekvenser det får att bara titta på siffror.
Även i region Sörmland görs det besparingar. Det har av naturliga skäl varit ganska mycket gnäll, men förra veckan kom sanningen fram.
Under pandemin anställdes 700 personer i regionen. Detta medförde stora kostnader i form av löner, pensionsavsättningar och annat som arbetsgivare betalar. Nu ska man återgår till en näst intill lika stor personalstyrka som innan. Höjda räntor och en skenande inflation har varit två kostsamma faktorer. Man har länge använt sig av hyrläkare och dito sjuksköterskor som alla kostar betydligt mer än fast anställda. Nu överger man det systemet i allt större utsträckning. Utöver det har samtliga sjukhus i Södermanland byggts ut och renoverats till ofantliga summor.
Nu räknar man med att regionen ska gå plus i år och så sakta kommer därmed mycket att förbättras. Dock är det alltid trist när sjuka och utsatta kommer i kläm.
https://www.sn.se/nyheter/sormland/artikel/anstallde-700-nu-ska-samtliga-bort/l680wg8r
Ja hyrbemanning kostar offantligt stora summor varje år. I min region jobbar man på att göra sig av med hyrberoendet och på min avdelning har nu i stort sett bara egna sjuksköterskor. Annat var det när jag började. Då var det tvärtom så det har verkligen gjorts ett gediget arbete.
Det här är onekligen en fråga som skaver i mitt hjärnkontor. Rikets säkerhet och allt det där. Jag vet att vi är krigsskadade, men på vilket sätt?
Jag läste en artikel av Jörgen Huitfeldt om att vi får höra om att det dragits ner jättemycket på sjukvården i Sverige, men att det inte stämmer. Har du läst denna artikel? Jag har tänkt mycket på den sedan jag läste den för några veckor sedan och funderar fortfarande på hur det passar med det du berättar om Sollefteå.
https://kvartal.se/artiklar/den-sjuka-varden/
Nu har jag läst den, mycket tänkvärd. Jag tror också att all ”omkringpersonal” kostar mer än det smakar. Det är ju folk på golvet hos patienterna som behövs.
Jag hörde att man skall börja med att skicka patienter med drönare från Sollefteå till närliggande sjukhus.
Hm, intressant. Det måste jag läsa mer om.