Idag är det ett och ett halvt år sen Ida föddes. Tiden går så fort, så fort. Den här lilla fröken gillar att vara ute. Hon älskar att gräva i rabatterna och slänga jord överrallt. Gunga och åka rutschkana är också en stor hit. Hon älskar att vara på sin förskola och knallar bara rakt in.
Hon vrider sig som en mask när hon vill gå iväg i affärerna och man hindrar henne genom att lyfta upp henne. Hon slänger sig på marken och skriker när hon inte får som hon vill. Början till tvåårstrots nåntro. Alla säger att hon är så lätt att ha att göra med och det är hon för det mesta.
Nätterna börjar äntligen bli bättre och de nätter hon sover hela nätterna igenom blir fler och fler. Skönt tycker mamman i huset, särskilt när sovadåligtnätterna tajmar med att jag jobbar heldagar som på helgen tex.
