En suddig selfie! Längtar tills det är ljust igen om morgnarna. Men det får jag vänta ett tag på….
Idag ska jag erkänna att jag letade efter varje ursäkt jag kunde komma på för att slippa åka iväg och träna. ”Regnar det inte lite väl mycket?” ”Kommer jag verkligen orka spinga” ”Jag har ju sovit så dåligt så det är ingen idé”. ”Ont i fötterna har jag också”. Men en träningsdejt ställs inte in. Vi mötte upp Sofia på Ljunkans löparbana kvart i sex. Galet tidigt alltså för att springa intervaller men jag gillar det. Särskilt känslan efteråt när jag har hela dagen fri från funderingar om när jag ska träna, hur jag ska äta (för att det ska passa träningen tidsmässigt) och så vidare.
Idag sprang vi en stege, ett nytt sätt att springa intervaller på som jag inte testat förut. Jag gillar att börja med de längsta och avsluta med de kortaste. Att springa tvärtom bygger bra pannben. Det ska jag kanske testa någon dag.
2*800
3*400
4*200
Eftersom jag mådde lite lite illa körde jag gåvila 200 meter mellan varje intervall. Jag ville hellre orka hela passet än att behöva bryta. Mellan tvåhundringarna gick jag hundra meter. Varje intervall sprangs i ett tempo under fem minuter per kilometer och då är jag nöjd.
