Jag funderar över om det ligger i generna att vara utanför. Är vissa mer benägna att hamna utanför än andra? Jag känner mig så ledsen över en sak så det är därför jag funderar över detta. Jag till exempel har alltid varit den här personen som inte är direkt utanför men inte heller en i gänget. Den här personen som har svårt att ta plats, som är utåtriktad och har väldigt lätt att prata med människor men samtidigt har ganska svårt att få vänner, vänner som är mer än ytligt bekanta. Jag har såklart mina guldkorn som jag är så tacksam över att jag har i mitt liv.
Jag hoppas verkligen att det jag funderar över ska lösa sig. Det känns så orättvist! Nu skriver jag i gåtor och jag tycker att det är så jobbigt när människor säger A men inte B. Jag varken kan eller vill skriva ut exakt vad det handlar om. Tankarna går verkligen på högvarv.
