På lördag skulle jag ha haft min sista herrfemma som domare för säsongen. Kände att jag behövde känna lite på min vad och börja komma igång igen lite smått. Men nepp. Det var bara ringa tillsättaren och lämna återbud till min match på lördag. 120 meter på löpbandet i mysjogg kom jag, sen ville min vad inte jogga mer. 
Men jag får tänka på allt jag kan göra istället som inte gör ont. Jag kan gå i trappor, jag kan promenera och så kan jag säkerligen lyfta skrot på gymmet med. (Det har jag dock inte testat än) Jag kan även träna pilates så jag behöver inte bli soffliggare helt bara för att jag inte kan springa just nu. *Försöker peppa mig lite*. Det halsonda är helt borta nu, det enda jag känner är en irriterande kliande näsa men jag har inga förkylningssymtom mer. Om nu inte den kliande nosen gills förstås. Konstig förkylning isånafall, har aldrig varit förkyld på det sättet förut.
Men jag får tänka på allt jag kan göra istället som inte gör ont. Jag kan gå i trappor, jag kan promenera och så kan jag säkerligen lyfta skrot på gymmet med. (Det har jag dock inte testat än) Jag kan även träna pilates så jag behöver inte bli soffliggare helt bara för att jag inte kan springa just nu. *Försöker peppa mig lite*. Det halsonda är helt borta nu, det enda jag känner är en irriterande kliande näsa men jag har inga förkylningssymtom mer. Om nu inte den kliande nosen gills förstås. Konstig förkylning isånafall, har aldrig varit förkyld på det sättet förut.
Något som varit bra med skadan är att jag fick den skjuts jag behövde för att återigen börja om med ketogen kost. Det är hemskt att springa utan kolhydrater och nu får min kropp chansena att vänja sig vid fettdrift på ett betydligt bättre och mindre stressande sätt.
Idag gjorde jag faktiskt ett experiment med fasta. Jag åt sista måltiden igår kväll strax innan sju och så från 19 igår till 16:00 idag har jag varit fastande. Under tiden har jag också följt mitt blodsocker för att se hur lågt sockret egentligen är när det känns som att jag har superlågt blodsocker. Det här är den längsta fastan jag gjort än så länge. 21 timmar blev det och jag bröt den med att äta ett helt paket halloumi + ett helt paket bacon. Det var så gott!
Jag har även konstaterat att det inte är så farligt att känna sig hungrig. Tvärtom tror jag att det är bra för kroppen att lära sig skillnaden på sug och vad som är hungerkänslor. Det är lätt att förväxla de där två. Fortsättning följer!
