Jag tog med min matta och mina block ut i trädgården, hade den där lusten att stretcha en timme. Bäst att då passa på. När jag började min stretch var det soligt och riktigt varmt. Jag fick också besök av en liten humla som flög runt klövern som var precis bredvid mig. När jag var nästan klar noterade jag att molnen blivit riktigt mörka. När stretchen var klar och jag låg kvar på gräsmattan och bara njöt av den friska luften så kom de första regndropparna.
Känsla: Trots att jag är trött på grund av mycket jobb så är jag ändå glad. Älskar mitt jobb och mitt liv. Punkt!
Väder: Det har varit omväxlande varmt och soligt. Men det har också varit riktigt oväder där en ICA-butik i stan blev helt översvämmad.
Träning: Ja, vad ska jag säga om veckans träning. Jag har rört på mig i alla fall och jag har kommit igång med min stretch igen.
- Måndag: Cyklade till och från jobbet.
- Tisdag: Vilodag
- Onsdag: Cyklade till och från jobbet.
- Torsdag: Vilodag
- Fredag: Jobbade dubbelpass så cyklade i full fart hem. Stretchade 25 minuter.
- Lördag: Stretchade 40 minuter. I övrigt orkade jag inte ens ta en promenad. Jag var så trött.
- Söndag: 4 kilometer löpning i skogen och en timmes stretch.
Mina positiva från veckan:
- Att jag kommit igång med min stretch igen. Kroppen tackar mig redan.
- Det var så trevligt att vara på badet tillsammans, hela familjen.
- Kommit igång med stretch igen.
Konstiga: Förra veckan så upptäckte jag att jag tappat mitt ena örhänge. Den här veckan hittade jag själva plattan på fönsterbrädan i badrummet. Inget av de hemmavarande barnen vill kännas vid att de lagt plattan där. Igår kom Rickard med den andra delen, han hade trampat på den i vardagsrummet. Så frågan är hur det gått till. Hur kan jag ens ha tappat örhänget när det är av den karaktären att det skruvas fast?Och hur kan delarna hamnat så långt från varandra?
Pinsamma: Att jag fick totalt hjärnsläpp och svamlade förvirrat om att i ”pannkakor är det väl inte laktos, det är ju gluten”. Sekunden efter kom jag på att pannkakor är baserade på mjölk……
Veckans ”gränsen är nådd”: Sorry men nej. Här går min gräns. När man börjar identifiera sig som ett djur har det gått alldeles för långt. Här behöver man steppa in som förälder och säga stopp. Vad menar barnet? Tror barnet på riktigt att ”hon” är en katt eller handlar det om att barnet leker katt. Precis som man kan leka mamma, pappa, barn? Vi vuxna ska stärka barnen så de blir trygga vuxna, inte jamsa med i allt som barnet hittar på. Vi ska inte förvirra barnen genom att springa på allt de hittar på i sin fantasi.
Bilder från veckan:
En bra vecka verkar du haft när man läser om den.
Såg på insta ICA butiken som blev översvämmad.
Läste om smågrabbar som ville identifiera sig som vargar, det är helt sjukt.
Carin
Lite läskigt med såna där översvämningar. Jag tänker lite att det inte kan hända här men det gör det ju bevisligen.
Är det örhängen från Snälla Alice? Har nämligen varit med om samma sak nästan, tror de örhängena fastnar mot huden och därav hamnar på olika ställen när de lossnar.
Gällande identitet och djur. Har haft sådana elever genom alla år, de är vad man tidigare kallade för lek… Jag brukade själv leka att jag var häst, hund och katt som barn. Man fick utfärda sin fantasi, idag ska man istället sätta ord på leken och göra det till identitet på barn… Någonstans börjar detta med att placera folk i fack gå för långt. Jag är helt enlig med att vi vid behandling av sjukdomar eller olika tillstånd kan behöva diagnostisera, men nu är ska vi alla vara unika med diagnoser osv. Diagnos ska ju ställas för att veta om man ska ha en behandling, inte för att barns fantasi och lek ska göra en unik.
Ja det stämmer bra. Det konstigaste var ju att den ena delen hamnat på fönsterbrädan i badrummet. Det borde inte vara möjligt. Tänker att det är okej att i leken leka att man är ett djur. Men det blir konstigt när man börjar tro att man är djuret.
En hyfsat vecka med andra ord. Men vädermässigt har ni haft det betydligt värre än vi. Ska med andra ord försöka att låta bli gnälla över vädret;-)
När jag läste om ditt örhänge fick jag ett gott skratt. Tvättade i husets tvättstuga igår. Där låg det en lapp att en granne hade hittat ett örhänge under en av tvättmaskinerna. Så jag vände mig om och undrade 1. vad gjorde grannen under tvättmaskinen; 2. det finns inget utrymme under maskinerna. De är fastmonterade på betongblock… Men kul att du har återfått ditt örhänge, och det är lite roligt med mystik och oförklarliga omständigheter – hahaha:-)
Ha en bra början på veckan nu!
Haha, fattar inte heller hur personen kunde hitta örhänget under tvättmaskinen. Hur gick det till egentligen? Jag är glad att jag fått tillbaka örhänget. Har ju lite problem med nickel och det där märket är det enda jag tål.