Efter en förmiddag där jag inte gjorde många knop tog jag mig ut i skogen för en långsam jogg. Min plan var två varv men eftersom jag fick kämpa med det mentala ända från start tänkte jag att det får räcka med ett varv i det långa spåret i skogen. Elljuspåret är 2,3km och så finns det en extra slinga om femhundra meter. Jag tog mig runt hela varvet men känslan är inte kul alltså. Det känns som att jag aldrig kommer vidare, som att jag står och stampar. Jag håller igång på olika sätt men jag blir inte bättre.
Om jag ler så kan jag kanske lura kroppen….
Jag ska inte klocka mig själv egentligen då det bara ger dålig känsla. Samtidigt vill jag ha koll. Tänker tillbaka när jag var i min bästa form: då var min lufs snabbare än mitt nuvarande tävlingstempo. Det är sju år sedan och jag ska verkligen inte jämföra mig med när jag var sju år yngre och sisådär 15 kilo lättare. Men det är svårt tycker jag. Att försöka springa som 40+ är något helt annat än att springa som 35-åring. Jag vill känna att jag kommer framåt, känna att träningen ger något. Förutom de där långsiktiga hälsoeffekterna alltså. Jag vill bli bättre!
Jag tycker du ska ge dig en enorm klapp på axeln istället och tycka att du är fantastisk som gör detta.
Ha en fortsatt bra dag.
Carin
Tack snälla Carin för fin pepp!