Träningen har varit dåligt prioriterad nu under sommaren. Något ordentligt träningspass har det ej blivit sedan jag sprang milen med brorsan på midsommarafton. Igår och i förrgår sprang jag två kilometer men det gills knappt. Idag var det dock dags igen för hårdträning. Mr R: tjugo minuter tempoträning och jag samma sak fast bara 10 minuter. Vi är inte riktigt på samma nivå…..
Jag började iallafall med att cykla med grabbarna i cykelkärran och Mr R sprang. Mycket tungt i backarna och när Mr R drog iväg så hängde jag med första kilometern men därefter tappade jag massor när jag skulle försöka ta mig igenom ett villaområde med killerbackar. Pust, stånk och flås lät det men till slut var jag uppe. Mr R var långt fram och trots nerförsbacke hade jag ingen chans att komma ikapp.
Till slut var jag ikapp, när Mr R sprungit sina 20 minuter. Sammanlagt med uppvärming hade vi här kommit ungefär 6 kilometer. Då var det min tur. Lycka till att försöka hålla ett högt tempo under en längre tid, var tvungen att stanna och gå en del. Effektiv tempolöpning blev iallafall 14,48 minuter så det får vara godkänt. Men jag var så arg på mig själv för att jag inte klarade att pressa mig själv. Tänk om den där ilskan kunde fortplanta sig ut i benen så det blev lite fart på dem istället som nu: cementklumpar. Det är bara att träna, träna och åter träna. Skönt är det iallafall att vara igång igen ordentligt. Totalt blev det 10 kilometer och inga lätta kilometer heller. Imorgon ska jag vila och därefter väntar två hårda pass.
