Alltså idag är en sån här dag då jag återigen känner hur mycket träning och hälsa faktiskt betyder för mig. Att få inspirera andra till tränings- och rörelseglädje. Det trodde jag aldrig, att en soffpotatis som jag kan brinna sådant för träning….
För ett bra tag sedan nu så var jag och Rickard på gymmet och First Class nya platschef var där. Han började prata och presentera sig och jag vet inte riktigt hur vi kom in på det men jag berättade iallafall att jag är pilatesinstruktör. Han blev väldigt intresserad av att ha pilatespass på First Class. Ärligt talat har jag ju velat ha pass där ända sedan jag hade min demoklass i mars förra året. Då fick jag inte ens en motivering varför de inte ville ha mig när de ändå tog in pilates på schemat. De personerna har dock slutat nu och i våras när det var tjejkväll så träffade jag deras nya gruppträningsansvarig (ett jobb som jag sökte men som jag hade på känn att jag inte skulle få om en person med mer kompetens än jag också sökte. Vilket var precis det som hände. Jag är dock inte missunsam för den tjejen är fantastisk.Helt rätt person tycker jag av det lilla jag sett.) Appropå gruppträningsansvarig så finns det faktiskt en specifik utbildning för det. Det upptäckte jag också för ett tag sedan när jag surfade gruppträningsutbildningar. Gissa om det kliade i fingrarna. Men nu håller jag ju på med min utbildning om psykisk ohälsa. Jag hinner, jag måste inte ha bråttom. En sak i taget, Hanna.
Det jag iallafall skulle komma till är att dörren till First Class står på glänt. Jag vill, jag vill. jag vill! Åh vad jag vill vara en del av deras gäng. Jag har ju känt det så länge. Dock så har jag hållit min längtan ett tag i bakgrunden. Hållt det lite ifrån mig för att jag vet att för det så följer vissa uppoffringar. Det låter väldigt dramatiskt men det är det inte och kanske att det finns en öppning. Vi får se vad som händer och fötter. Men åh, vad jag vill!
