Kan knappt fatta att det är första juni idag. Tiden har gått så fort, det är ljust länge och värmen är här. Vet du att jag njuter av varje stund, känns som att hela jag vaknat till liv efter att på något sätt varit i dvala. Dvala är egentligen fel ordval men jag har känt mig nedstämd och allmänt blaha. Men inte längre. Tror den största skillnaden är att jag känner med träningen att energin börjar komma tillbaka. Jag började ju med järntabletter, järnbrist kan visa sig med trötta muskler och mjölksyra av det som man normalt sett inte får mjölksyra av. Jag tänkte att det kunde vara värt att prova och nu tar jag två tabletter om dagen och jag tycker att det är skillnad. Piggare Hanna!
Det är varmt men jag kände mig lite frusen så när jag och Rickard tog en morgonpromenad till affären drog jag på mig min nya fina tröja. Känns fint att barnen var med! 😍💝
Jag var ju lite bekymrad över mina pioner häromdagen men nu börjar de se så fina ut! Tänkte avsluta inlägget med en tacksamhetslista. Idag måndag känner jag mig tacksam över:
– att jag känner mig nykär igen!
– det fina hus vi bor i, att kvällarna är ljusa.
– att värmen är här!
– att jag börjar känna igen mig själv vad gäller löpningen.
