Efter en sovmorgon, liten frukost och sedan ”smältamatenpaus” gick jag och Rickard ut och sprang. Vi sprang (sprang är väl fel ord, mer lufsade runt) hälsans stig som är 7 kilometer och hjälp så segt det var. Mina ben var så tunga och det fanns ingen glöd alls. Jag vet ju att vissa pass känns så och Rickard hade inte sådär jättepigga ben heller. Jag tog en fotopaus vid muren och på Kärlekens stig gjorde jag en vurpa….
När jag har såna här pass får jag för mig att jag återigen har tappat och måste börja om. Det kändes ungefär som när jag sprang i början av min ketoresa, fast den här gången kan jag inte skylla på lite kolhydrater. Imorgon blir det säkert ett bättre pass!
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Relaterade
Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård.
Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
