Kategori: Gotland

Underbart är kort. Vi är nu hemma efter våra dagar på Gotland. Det har verkligen varit fint att vara iväg tillsammans. Visst känns det i kroppen efter vandringen längs med klintkustleden men jag trodde det skulle kännas betydligt värre. Att vara ute och vandra på trevliga platser igår fungerade alldeles utmärkt.

Både jag och Rickard var såklart väldigt trötta i benen efter torsdagens vandring. Men så började Rickard prata om att det finns en led från Hallshuk (inte långt från Harudden där vi gick i mål igår) ner till Kappelshamn. Helt plötsligt fick jag energi så vi packade in oss i bilen och styrde kosan till norra Gotland, nämligen bestämt Hallshuk. Det är ett väldigt trevligt fiskeläge och det finns såklart en maffig klint. Den utforskade vi både från ovan och från marken. Såklart! Bilderna ovan är fiskeläget från ovan från klinten.

Man kan nog inte gå nedanför klinten, sa jag. Jag var helt säker på det med tanke på hur det såg ut ute från bryggan. Men så testade vi såklart ändå. En stark rekommendation är såklart att inte gå nedanför klinten på grund av risken för ras.

Undrar hur ofta det sker ras från klintar, tänkte jag? Helt berättigad fundering med tanke på att vi gav os ut nedanför klinten. Där har det någon gång skett ett ras. Vi gick inte vidare utan vände. Bäst att ta det säkra före det osäkra såklart.

Efter besöket vid Hallshuk åkte vi till ett naturreservat där vi aldrig varit: St Olofsholm. Det är en del av Gotlands skärgård kan man säga. På höjden finns ett gammalt kapell. Man kan inte gå in där utan jag har fotat genom gallret. Grädden på moset är att det också finns ett gäng raukar att klättra på.

Vet du hur många fina kyrkor som åkts förbi under alla gånger vi varit på Gotland. Men vi tar oss aldrig tiden att besöka någon av dom. Förutom den här gången, vi stannade vid kyrkan i Hall. Trevligt att gå runt där en sväng.

När vi kom tillbaka till Visby var det dags för lunch. Mitt i Visby finns det en indisk restaurang som vi testade förra året. Den finns kvar i år men med ett lite nytt koncept. Fortfarande indisk mat men också pakistansk mat. Jag tog en kycklinggryta med yoghurtsås, nötter och vitlök medan Rickard valde en gryta med biff. Båda rätterna var helt fantastiskt goda.

Efter lunchen handlade vi lite till resan hem och begav oss till Södra hällarna. Där möttes vi av en isande kall vind så det var inte så kul att hänga där. Det blev en lång väntan i hamnen istället.

Det var vackert på båten hem. Men så dåligt jag mår ute på däck, en kombination av att vara sjösjuk och höjdrädd samtidigt. Går ut ändå för jag känner mig så tråkig. Resan hem gick hur som helst snabbt och när vi kom fram till Oskarshamn så åt vi lite mat och köpte några påskpresenter till barnen och en bok till mig.

Dagen startade tidigt, redan vid halv sju i morse var vi uppe och åt frukost. Dagens planer var att gå den 30km långa Klintkustleden. Rickard ville gå den redan förra året men då hade ju jag en gräslig yrsel och huvudvärk som gav med sig lagom till vi skulle åka till Gotland. Kändes vanskligt då att ge sig ut på en tremila runda.

Innan vi åkte till Gotland bokade Rickard en hyrbil. Det är en gå från punkt A till B-runda så efter tre mil är det inte så att man kan vända och gå samma väg tillbaka. Inte på samma dag i allafall. Så hyrbilen hämtades ut och så åkte vi i två bilar till Harudden som är målpunkten (om man går från söder till norr vill säga) och ställde den ena bilen där. Därefter åkte vi de fyra milen tillbaka till Björkume där rundan börjar. Den här första sträckan är totalt 8,9 kilometer och går genom tre naturreservat.

Leden startar med en lång sträcka på skogsväg, ända tills man kommer ut på den första klinten: Raidklint. Där går man vid havet och har vidunderlig utsikt. Vi såg också hålrum i klinten som såg ut som grottor. Vi knatade upp såklart men det var inte grottor utan bara små hålrum i klinten. Vi knatade ner igen och fortsatte framåt.

Det bär uppför klintarna och nerför klintarna och snart var vi framme vid naturreservatetTörvesklint.

Mellan Törrvesklint och Lickershamn går leden längs med skogsstig. Mitt i allt hittade vi en fyr. Och en annan sak: ironin i att jag är så rädd för vilda djur när vi är ute men gissa vad som alltid flyger på oss: lösspringande hundar. Den här hunden skällde som tur var värre än den bet men vi fick allt bra puls där ett tag.

I Lickershamn var etapp ett avklarad och vi stannade för ett toalettbesök och sedan bar det vidare. Nästa etapp är Lickershamn-Ihreviken men det kommer i nästa inlägg.

PS: Jag kommer göra två inlägg till av vår runda men också ett eget inlägg med saker som är bra att tänka på om man vill gå hela rundan. DS.