Jag tyckte det var en bra idé att åka till Hackefors ikväll för att springa. Ibland när jag får inspiration till ett träningspass är det bara att köra. Men gissa om jag ångrade mig väl framme. Pollenallergin satte igång direkt med en rinnande näsa och kliande hals, andningen var tung och benen kändes som två betongklumpar. Jag gick i några av uppförsbackarna och jag vet inte vad jag gjorde i en nerförsbacke men där lyckades jag iallafall med konststycket att vurpa på mig själv. Eller en osynlig sten…. Det blev hål i byxorna, skrubbsår på vänster knä och så små sår i mina händer….. Men jag tänker att även om mina ben var tunga som sten så gav dagens träningspass ändå mer än om jag hade valt att sitta i soffan. Vill tro på att min form snart kommer tillbaka!
Långt från min storform men jag ska inte klaga. Det är ju inklusive vurpan och så snabb gång i de värsta backarna.
