Söndagslistan vecka 4

Igår kväll när jag hade gått och lagt mig och det började blåsa som värst fick jag sådan ångest över att studsmattan som står på baksidan skulle blåsa iväg. Sannolikheten att den skulle göra det är rätt liten då den stått ute året om i flera år nu. Iallafall kunde inte somna innan jag fäst den ytterligare bättre i marken. Att studsmattan skulle blåsa iväg skrämde mig lite mer än att tänka på eventuella elaka personer som lurar i mörkret, mörkrädd som jag är. Studsmattan står fortfarande kvar nu och på marken ligger det ett litet lager med snö. När de värsta vindbyarna viner så knakar det rejält i huset. Det största problemet är dock trädet som vi har på baksidan. Kommer det stå pall? Snett och vint som det redan är.

Veckans instastories: 
 
 
Fem positiva från veckan:
– Jag lyckades döda en ”jag fattar inte hur den som inte vill vaccinera sig tänker”-debatt utan några särskilda problem. Jag berättade bara att jag förstår den som inte vill, att jag verkligen har läst på och att jag är för individens rätt att få välja själv.
– Att jag kunde springa fem kilometer på löpbandet utan att känna något alls. 
– Jag hade roliga dagar på infektion där jag fick en hel del beröm av personalen. Jag kom snabbt in i jobbet. 
– Jag läste så fina ord om underköterskan på ”öppet spår” på Bloggbevakning. Blev så rörd över att se hur människor ser på undersköterskan och hur viktig den personen faktiskt är. Det är lätt att glömma bort.
– Insåg extra mycket den här veckan hur mycket jag trivs på mitt jobb. Lungmedicin känns som hemma.
Fundering: Med tanke på hur många människor världen över som protesterar mot vaccinpass och tvång så kan det inte vara jag som har fel.
Träning: På grund av min skadade vad har det inte alls blivit mycket träning. 20 minuter pilates och fem kilometer löpning är allt. Planen var att cykla till jobbet i helgen men så kom stormen Malik…..
Något som jag blev glad över:  Fina ord från en vän.
Något som jag blev arg över:
Det här blev jag väldigt arg och ledsen över. Vad är det för fel på folk egentligen?
Veckans nyheter:
  • Norska Folkehelseinstituttet (FHI) vill se se en gradvis men relativt snabb nedtrappning av coronarestriktionerna. Det kan enligt FHI göras utan att bördan på sjukvården i ett längre perspektiv ökar kraftigt, trots att landet står inför en ny kraftig våg. – Vi måste inse att det knappast finns någon annan väg att gå. Vi kan inte bara skjuta epidemin framför oss, säger FHI:s generaldirektör Camilla Stoltenberg. FHI spår att kulmen i Norge nås i slutet av februari eller början av mars och att mellan tre och fyra miljoner norrmän kommer att ha smittats under vintern. Stoltenberg uppmanar sjukvården att planera för fler patienter och arbetsgivare för större sjukfrånvaro. Men alternativet för att möta omikronvarianten skulle vara att införa mycket hårda restriktioner, vilka för väldigt många skulle vara värre än de konsekvenser smittan för med sig, enligt FHI.
    – Ju längre vi behåller restriktionerna desto längre varar pandemin säger Camilla Stoltenberg.
  • Danmark: ”Epidemikommissionens rekommendationer grundar sig i att den höga smittspridningen av omikron inte har avspeglat sig i antalet sjukhusinläggningar.” <<HÄR kan du läsa artikeln.>>
  • Österrike lättar på restriktioner för ovaccinerade. <<HÄR kan du läsa lite mer.>>
Veckans kloka ord: Jag har tänkt så mycket på det här med solidaritet och hur den går åt båda håll. Tänker att den inte är enkelriktad på något sätt. Bra sammanfattning 👇👇

Lördagsgrubblerier

 
 
Idag för ett år sedan så var det snö och isande kallt. Jag, Rickard och J körde även ett tufft träningspass tilsammans.
 
Jag skrev igårkväll att jag skulle cykla idag. Det blev inte så. Det första som mötte mig när jag slog upp smhi för att kolla vädret var en stor varningsskylt. Det varnades för storm. Inte direkt där jag bor men så kraftiga vindar tar sig en bit, som till exempel till mig. Dessutom regnade det. Jag hade alla ursäkter att slippa om man säger så…. Inte mig emot för det var väldigt skönt efter dagens pass att få sätta mig i en varm bil istället för att cykla i blåst och regn. Att jag får bra träning av att cykla i blåst kan inte motivera mig när det regnar. Fast ärligt talat är det mest bara en massa dåliga ursäkter. 🙃 Jag får träna något lite senare.
När man sticker ut näsan på det sätt jag gjort får man räkna med att människor försvinner. Det är inte populärt att stå upp för det man tror på. Idag gjorde jag även ett aktivt val att plocka bort bekanta från Facebook. Ärligt talat finns det egentligen ingen anledning att ha en massa ytliga bekanta bara för att. Personer som jag inte träffat på x antal år och inte har någon kontakt med alls över huvudet taget. Eller vara vän med de personer som behandlade mig illa i gymnasiet. Varför liksom? Jag vill ha kvar de personer i mitt liv som verkligen bryr sig om mig och som inte värderar. Som tycker om mig och värdesätter mig i sitt liv oavsett hur provocerande jag är med mina funderingar. Nästan 90 personer har jag tagit bort idag och jag kommer säkert minska min vänlista ännu mer. Är man nyfiken på mig och vad jag hittar på framöver så får man snoka här på bloggen och på instagram. 😜Mest här dock, på instagram delas nästan bara stories. 

Helg igen

Känns som det är fredag och måndag. Alla andra dagar svischar bara förbi. Det var sol idag och jag kände starkt lusten att börja cykla till jobbet igen. Om jag orkar upp imorgon ska jag nog cykla. Känns som en bra grej att göra nu när jag vill få in konditionsträning utan att överbelasta min vad. Även om det gick bra igår så vill jag såklart skynda långsamt. En förutsättning för att kunna cykla imorgon är såklart att komma upp ur sängen och inte snooza i evigheter. Varför är det så skönt att trycka på snoozeknappen och sedan somna om? Jag vet att man inte blir ett dugg piggare av att snooza, snarare tvärtom men det är ju så skönt… Mål för veckan kanske att sluta snooza….Vi får se! 

Jag är så sugen på socker….

Imorse vaknade jag och mådde så illa. Blev lite rädd att jag smittats av calici på jobbet (vinterkräksjukan för den som inte vet) men det är lugnt på den punkten nu. Inget illamående eller andra symtom. Tur det, var ju precis förkyld och har ingen lust att vara borta från jobbet igen. Jag gick bredvid två dagar på infektion och jag tyckte det var bra där. Insåg dock hur mycket jag faktiskt trivs på den avdelning jag är på nu. Vet inte riktigt hur mitt liv kommer se ut nu ett par veckor framöver. Än så länge har inte regionen behövt gå upp i pandemistegen så jag får vara på lungan. Det är lite jobbigt att vara standby så här men det blir bra. 
En sak som jag saknar med min ketogena livsstil som jag hade för ett par år sedan är mitt sug efter socker. Med nära noll kolhydrater i kroppen så är sötsuget ett minne blott. Socker är inte ens gott då…. Hela december och januari har jag haft ett sötsug som heter duga.Ska nog falla för det suget ikväll faktiskt då jag jobbar i helgen. Appropå jobbet, igår slutade en av sjuksköterskorna och hon hade köpt en gigantisk chokladkorg. Den kunde ju inte jag stå emot. Så gott ju! När jag äter godis hemma vill jag mest ha apelsinkrokant och ahlgrens bilar. Det är det som jag fortfarande inte tycker är för sött efter min period med ketogen kost.
 

Idag har jag:

– Läst lite om chock och respiration
– Äntligen har platserna släppts på intensivvårdsutibldningen i Linköping så jag har gjort en ansökan. Förhoppningsvis blir jag antagen. Besked får jag i juni
– Funderat på om jag ska träna något.
– Käkat godis, tittat på House och Änglagård – tredje gången gillt.
– Funderat på inlägg att bryta av med. Går inte så bra, nästkommande inlägg kommer också vara på det tänkvärda temat.
– Blivit glad över januari månads högsta besökssiffror här på bloggen.
– Ätit en lchf-lunch serverad av Rickard.
– Fått ett telefonsamtal från min chef. Kommer mest troligt att jobba några veckor på pandemin. Exakt plats och start har jag inte fått än. Men jag kan tänka mig att jobba med covidpatienter igen. Har varit inställd på att det behövs så jag blev inte förvånad när hon ringde. Även om jag ofta tänker att de patienter som jag tar hand om på lungan är precis lika akut sjuka som en covidpatient.

Fredag och jobbhelg

Vinden viner runt knutarna och solen skiner. Jag klagar verkligen inte över vinden Efter gårdagens storm så har elpriset äntligen droppat. Vi fick halva hyran i elräkning den här månaden. Tack vare Rickards alla extranätter kommer vi klara av det men det är pengar som man kan ha så mycket roligare för December har verkligen visat att man inte kan förlita sig på vindkraft. Återigen känns det som att politikerna har fattat fel beslut vad gäller kärnkraften. Ibland tänker jag att jag skulle bli politiker själv men jag vette katten vilket parti. Alla har något som jag inte gillar och kan jag inte med partiledaren kan jag heller inte rösta på det partiet. Oavsett hur bra politiken är. Nej det blir mest troligt en blank röst i år.
Vet du vad det bästa med att träna är? Just idag är det det faktum att få vila dagen efter ett tufft träningspass. Så jag har suttit i soffan med extra gott samvete idag. Jag njuter också av att vardagsrummet känns så luftigt nu när alla julsaker är väck. Kände igår när de plockades bort att jag var helt klar med julen för den här gången. Har inte ens längre suget att få titta på julfilmer.
I helgen ska jag jobba, går på ikväll och andra planer är faktiskt att få döma årets första fotbollsmatch. Det blir en träningsmatch i pojkar15. Det ser jag fram mot, får vi se var min form är. Om den är katastrofal eller om vinterns träning gett lite.

Alexander 15 år

Stort grattis på födelsedagen!
Idag är ingen vanlig dag för idag är Alexanders födelsedag! Hipp, hipp hurra!  Hela 15 år har min mellanpojk blivit. Denna underbara kille som är så genomsnäll och som vill alla gott. Vi har firat med presenter, tacos och marängsviss. Maten och efterrätten i enligthet med Alexanders önskemål. Det är givet att födelsedagsbarnet får välja både efterrätt och mat. Jag har även hjälpt Alexander att bygga ihop sitt solsystem som han fick i julklapp. Ett ordentligt firande med familjen kommer bli när alla är friska. Det ser jag fram emot! Vi har även spelat mario kart tillsammans. Så mysigt ju!
Måste berätta förresten! När jag började närma mig parkeringen så såg jag inte vår bil. Den var dold bakom den grå bilen. Alltså paniken innan jag insåg att det var en synvilla. Började också fundera över om jag glömt bort att jag parkerat bilen någon annanstans. Man tänker inte alltid helt logiskt….

På paus

Idag har jag helt klart vaknat på fel sida. Jag känner mig pigg och nästintill symtomfri så det är inte att jag mår dåligt fysiskt. Det är snö ute och jag kunde träna 40 mminuter pilates igår utan några konstigheter så här efteråt. Så jag borde vara glad.
Ibland (läs idag) tänker jag att vi människor är ena konstiga varelser. Letar fel, hänger upp sig på småsaker och jag vet inte allt. Jag var så pass irriterad nu på morgonen att jag var tvungen att göra något. Jag följer Anna Hallén på facebook och hon blev nu satt på paus. Hon säger många bra saker men ibland är det bara för mycket. Har pausat henne tidigare med när jag känner att jag behöver en paus. Idag var det dags och kanske jag snart är mig själv igen.
Dagens planer: pulkaåkning och träning. Kroppen har inte reagerat något på gårdagens pilatespass. Så jag vågar snart gå för fullt igen. 

Livsglädje

Vi fick en hyacint av Rickards mamma på julafton. Dock så är både jag och Rickard allergisk mot doften så iförrgår kväll ställde jag ut den på uteplatsen i sju minusgrader. Döm om min förvåning när jag såg att den överlevt två nätter. I natt var det dessutom nästan tio minus. Precis lika fin idag som då när jag ställde ut den. Lite frostbiten bara men i övrigt vid god vigör. Det kallar jag livsglädje och helt klart inspirerande på något sätt.
Igår klättrade jag på väggarna hemma så det fick bli en kort promenad innan solen gick ner. Det var svinkallt så den blev verkligen bara kort.
Idag har jag äntligen vaknat feberfri och jag känner mig mycket piggare. Har varit iväg och tagit pcrtest. Jag har ju nyst nästan konstant i över ett dygn (inte när jag sov dock), det har känts som att någon är i näsan och pillar hela tiden så den här gången reagerade jag med att både tårarna sprutade och jag började hosta. Tog ett antigentest i veckan nu som var negativt så hoppas pcrtestet är negativt med. Om jag inte börjar må sämre igen under dagen tänkte jag komma igång med lite försiktig träning igen imorgon. Som jag längtar efter att få röra på mig. Jag är verkligen inte gjord för att vara stilla. Mjukstarten kommer bestå av tjugo minuter pilates och en lugn joggingrunda som i tempo mer kommer vara som en snabb promenad. Hoppas på imorgon!

Uppdaterat 15:53: Fick mitt provsvar redan idag. Ibland är det en fördel att vara personal. Snabbaste svaret någonsin ju. Det viktigaste: det var negativt! Den här gången stämde också antigentestet som jag tog tidigare i veckan.
 

Jag blev sjuk….

Jag tog min rufsiga frilla, röda näsa och röda ögon ut för att få lite frisk luft. Träffade inte en människa eftersom jag bara gick utanför dörren och hälsade på min lilla hustomte. Jag har inte varit ute sen i måndags. Kändes lurigt i kroppen hela dagen igår och imorse vaknade jag precis dyngförkyld. Så typiskt. Det kändes som att jag var på G igen med tanke på träningspasset i måndags och så får jag den här belöningen…..
Jag har bokstavlig talat nyst hela dagen och förbrukat mer än ett halvt paket näsdukar eftersom jag nyser hela tiden. Så störande, är precis söndersnyten under nosen… Sett en dokumentär om två flickor som 1984 drev ut till havs och blev räddad av ett ryskt handelsfartyg. Men var det verkligen en ubåt de såg? Den hemligheten kommer inte få något svar då svensk regering delvis hemligstämplat utredningen. Så dokumentären gav fler frågor än svar. Men intressant att se på.
Fastnade sedan in en rätt så gullig film på Netflix: falling inn love. Handlar om en tjej som vinner ett värdshus och åker till Nya Zeeland för att rusta upp det och sedan sälja. Det blir diverse förvecklingar såklart och som med alla romantiska komedier ett lyckligt slut. Det gillas!