Fina ord och tankar om ålder

Jag kände mig oförskämt pigg hela natten, kan det kanske berott på att det var roligt att jobba. Eller kanske kommentaren från sjuksköterskekollegan som berättade att hon känner sig trygg med mig. Och att hon var glad att hon hade mig. Eller kanske det faktum att den andra sjuksköterskekollegan pratade om att undersköterskan är det viktigaste man har som syrra. Man ska inte ”bitcha” sig mot undersköterskan. Inte mot någon annan heller för den delen.

Jag läste ett så fint inlägg hos Monnah, om ålder och hyllandet av ungdom. Skrev en kommentar som jag faktiskt tänkte utveckla lite här. Tycker det är spännande det här med ålder och hur vi upplever olika åldrar. Ibland kan jag inte förstå den här hyllningen av ungdomen. Jag själv som var som mest osäker mellan 18-25. Vågade inte lita på att jag kunde något alls. Nu som trettio + är det skönt att kunna vila i min egen livserfarenhet som jag ändå skaffat mig genom åren. Man måste inte ta sig själv på så stort allvar. Om jag kunde bli ung igen tror jag inte att jag hade velat det ändå. Vissa saker känner jag att jag hade velat göra annorlunda om jag kunnat. Samtidigt är det erfarenheterna som har gjort mig till den jag är.

Om jag känner mig så här trygg i min ålder nu, hur kommer det då inte kännas som 40,50,60 och så vidare. Nej åldern borde omfamnas mer. Hade en kollega på mitt gamla jobb som då var 65 + och hon tyckte det var så skönt att bli äldre för nu gjorde hon det hon ville och brydde sig inte om vad andra tyckte och tänkte. Den inställningen vill jag också anamma. Det är jag som ska leva mitt liv, det ska ingen annan göra. Så jag tänkte avsluta inlägget med en favorit i repris. Nu ska jag sätta mig med mina studier.