Nystart – 6 övningar att börja med

Publicerad den av Hannas krypin
God fortsättning på det nya året! Hoppas att du hade en fin nyårsafton! Jag tänkte starta pilatesåret 2021 med grunden. Övningarna det här första inlägget kan kännas lite larviga och lite för basic. Men, pilates handlar om kvalitet i alla övningar och att inte göra något slarvigt. Då behöver man börja från början. Jag har tränat pilates ett tag men överger fortfarande inte at jobba med grunden och det ska man heller inte göra.
Syftet med de här övningarna är att hitta neutral ryggrad och magstödet men också lära sig att använda musklerna i bäckenet.
Det här är grundpositionen som vi kommer jobba med i det här inläggets övningar. Fötterna parallella och höftbrett isär, knäna rakt fram och inte ut åt sidorna. Armarna längs med sidorna, handflatorna mot golvet. Axlar i mattan. Vi vill inte ha axlar som örhängen.
1. Hitta neutral ryggrad
Det gör du genom att omväxlande låta ländryggen sjunka ner i mattan och svanka.
Andas in och förberd.
Andas ut, ta tag i magen (=aktivera magmusklerna) och låt ländryggen sjunka ner mot mattan. Dra bäckenet emot dig.
Andas in och håll kvar.
Andas ut: Svanka.
Andas in och hitta neutral position igen.
2. Nickning
Stanna kvar på rygg i samma position som ovan.
Andas in och förläng ryggraden och böj in hakan mot bröstet. Huvudet stannar kvar på mattan.
Andas ut och återgå till neutral position.
Andas in och böj huvudet lite bakåt.
Andas ut och återgå till neutral position.
3. Lyft armarna
Andas ut och lyft upp armarna mot taket. Låt inte axlarna åka upp till öronen. Stabilisera med magmusklerna. Vi vill heller inte ha några ”poppande revben.” 👇👇👇
Andas in och sänk armarna till golvet.
4. Snöängel
Alla minns vi hur vi gjorde en snöängel i snön. Här är lite samma princip.
Andas in och för armarna ut mot sidorna. Tänk på axlarna, låter skulderbladen falla ner mot ryggen. I armrörelsen så vill vi inte att axlarna åker upp till öronen.
5. ”Bäckenklockan”
Tänk dig att du har en klocka placerad på ditt bäcken. Klockan 12 är naveln, 3 din vänstra höft, 6 är pubisbenet och 9 är höger höft. Här jobbar man med rotation, styrka och kontroll i bäckenet.
Börja med att dra in naveln mot ryggraden (12) därefter rotera vänster höft (3) pressa sedan ner pubisbenet (6) och sist rotera höger höft. Den här är lite klurig och svår att demonstrera på bild. Det är en liten rörelse. Tänk på att hålla kvar höfterna på mattan.
6. Benlyft
Tanken med att den här övningen är att lyfta ett ben utan att rubba stabiliteten i bäckenet.
Andas ut och lyft ett ben, andas in sänk. *10 Repetera på andra sidan. Jobba hela tiden med aktiva magmuskler och med bäckenet i neutral position. Samma sak här, inga poppande revben som jag visar högre upp i inlägget.
 
 
 

Fem en fredag vecka 53: Gott nytt år

Publicerad den av Hannas krypin
Hoburgen på Gotland.
Godmorgon! Hoppas att du hade ett fint nyårsfirande igår. Jag jobbade ju igår som jag skrev i gårdagens inlägg men det var ett fint nyår ändå. Första januari känns alltid som en nystartsdag även om jag inte ger några nyårslöften. Jag sätter mer mål, eller en bucketlist. Jag har redan börjat skriva på min bucketlist för 2021 och det inlägget kommer upp någon gång nästa vecka. Känner nu att jag har träningsvärk i kroppen efter gårdagens pass. Bra! Då gjorde det nytta.
Idag är det dags för fem en fredag. Årets första!
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka till Elisa så fler kan ta del av Fem en fredag.
  1. Vad var det bästa med det här året?
    Att jag vågade ta chansen och sluta mitt jobb på Kvarnbacken och att våga utvecklas vidare.
  2. Vad ser du fram emot med ett nytt år?
    Det jag mest ser fram emot är att framöver kunna leva mer som vanligt. Jag tror dock att för min egen del kommer saker och ting inte bli helt som vanligt. Det här med att hålla avstånd sitter nu som berget i ryggmärgen, tex.
  3. Vad var din största upptäckt under året? Svårt att svara på. Kanske att jag trivs väldigt bra på sjukhuset och att det mer sjukvårdstekniska är något som jag är väldigt intresserad av. Fast det är ju egentligen inget nytt. Det har jag alltid varit. Om vi istället vidgar vyerna och tänker platser så är det första jag tänker på är Hoburgen på Gotland. Tänk att svensk natur kan vara så fantastiskt vacker!
  4. Hur blev det ett kärleksfullt år? Att jag trots restriktioner ändå lyckades att hålla kontakten med mina nära och kära. Något annat är också att vi kom iväg hela familjen till Gotland. Familjetid är så otroligt viktigt.
  5. Vad tar du med dig från 2020 in i 2021? Att jag kan om jag vill. Men jag vill också jobba vidare med mig själv.

GOTT NYTT ÅR!!

Publicerad den av Hannas krypin

Ligger här i sängen och ska sova. Men först ville jag kika in och önska dig som läser ett gott nytt år. Covid kommer inte försvinna bara för att det blir ett nytt år men jag hoppas och tror på att vi snart kommer kunna leva som vanligt igen. Jag vill tacka dig som kikar in här. Utan dina besök hade det inte varit hälften så roligt. Hoppas att du vill hänga med även under 2021. Jag är inte färdig med mitt bloggande. Den kommer få hänga med länge till. 

Årets sista träningspass blev 20 intervaller på löpbandet. Häromdagen så mekade Rickard med bandet, bytte ut springunderlaget, smörjde upp och dammsög bort damm. Åh hjälp vilken skillnad! Det kändes precis som att det var trimmat. Hur nu ett trimmat löpband känns…. 🤪🤪 Eller så var det bara min kropp som inte var med på tåget… Det blev iallafall ett bra pass så jag kunde avsluta 2020 med en bra känsla. Underbart!

Mitt 2020

Publicerad den av Hannas krypin
Mitt 2020 har varit: 
I december förra året skrev jag så här: ”Verkligen upp och ner men jag vet vad jag vill och var jag ska. Många tankar har flödat runt i huvudet och jag har lärt mig så mycket nytt. Jag är till exempel en annan pilatesinstruktör nu än vad jag var i början av året. Jag har lärt mig så mycket om psykisk ohälsa och hur man kan stödja. Det som jag är minst nöjd med är träningen. Jag tappade bort träningsglädjen någonstans på vägen, eller missförstå mig rätt. Jag vill fortfarande träna men jag saknar de där passen där jag känner ”wow, vad snabb jag är”, eller ”wow, vad stark jag är”. 
Dessa känslor som jag skrev om i december 2019 är exakt samma som jag brottats med i år. Särskilt eftersom jag kuggade löptestet och dessutom blivit nerrankad som huvuddomare. Nerrankningen fick jag dock veta för ett par/tre veckor sedan. Men just löptestet och träning inför det har förföljt mig som en skugga under året. Jag kämpar på men motivationen är skral. 
I mars kom corona och vände upp och ner på precis allt. Om jag inte kunnat föreställa mig tidigare hur det är att leva mitt i en pandemi så vet jag det nu. Det här inlägget är tidsinställt så nu när jag skriver det har jag ingen aning om hur covid gestaltar sig. Däremot när du läser det här så har jag fått en glimt av hur illa det kan bli. 
Tre saker jag lyckades med: Jag är glad över att ha lyckats slutföra två pilateskurser. Att jag har lyckats behålla min pilatesmotivation och trots den skrala motivationen ändå lyckats träna flera pass i veckan. All motion är bättre än att ligga på soffan sett till min målsättning. 
Ett datum jag kommer att minnas: När jag valde att sluta på Kvarnbacken och istället börja jobba på lungmedicin på sjukhuset. Det var första april. Ja och så sjätte juni när Marcus gifte sig med sin Bea och såklart när de fick sin lille gosse Kevin. Tänk att jag äntligen fått bli faster! Det är helt klart det bästa som hänt under 2020. 
Något jag ångrar: Jag velade hit och dit och funderade flera varv innan jag bestämde mig för att ta studieuppehåll från min utbildning till specialistundersköterska inom psykisk ohälsa. Nu ångrar jag mig fast det kändes rätt då. 
Det här gjorde jag, som jag aldrig gjort förut: Började jobba på lungmedicin och få göra en hel massa arbetsuppgifter som jag aldrig tidigare gjort. Jag har också tagit covidtester, både på mig själv och på patienter. 
Länder jag besökte 2020: Pass på den här frågan. På grund av corona fick man inte resa någonstans alls. Lyckan var dock stor när vi kom iväg till Gotland i somras. Vi valde rätt period, innan högsäsongen började var det inte en människa där nästan. Perfekt ju så här i pandemitider. 
De bästa sångerna från det gångna året: Jag har mest lyssnat på en massa ”uptempolåtar” för at peppa mig när jag tränar och en ny storfavorit är Queen. Otippat faktiskt för en tjej som alltid gillat pop. 
Jag firar nyår så här: Med att jobba.
Jag har/har inte nyårslöften: Jag brukar inte ge mig själv några nyårslöften men jag tänkte göra en bucketlist med saker som jag skulle vilja uppfylla 2021.  

Det här är mina förväntningar för 2021: Det jag önskar mest av allt är att pandemin är över och vi alla kan börja leva som vanligt igen. 
Det här vill jag säga till mig själv, inför det nya året: Tänk snälla tankar och var mot mig som jag är mot andra. Jag är bra som jag är och behöver inte förändra mig för någon annans skull. 

31 december

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har sovit så dåligt i natt. Vad ovanligt tänker väl du som läser här. 😜Årets nyårsafton kommer som vanligt spenderas med att jobba kväll. Fast i år blir det inte på Kvarnbacken utan på sjukhuset med svårt sjuka människor. Jag har funderat lite på vad jag ska laga för lunch och nu har jag ialla bestämt mig för att göra baconinlindad kycklingfilé med en gräddig sås till. Efterrätt hinns nog tyvärr inte med eftersom jag börjar halv två. Jag har tänt ljusen på bordet här i köket där jag sitter och än så länge sover barnen. Tänkte att de får sova en stund till. Det blir ju sent ikväll.
En del av bordsdekorationen från förra året på jobbet.
Och den smarriga smörgåstårtan som vi bjöd de boende med. Blir lite nostalgisk nu när jag tänker tillbaka på mina fina kollegor från Kvarnbacken.
Oj oj, vad Rickard har skämt bort mig i december med nya träningskläder. Imorse fick jag en ny träningströja från NIKE. Nu kan jag verkligen rensa ut sådant som sitter illa och bara tar plats i garderoben. Så bra ju!  Hur ser dina nyårsplaner ut?
 

Underbara känsla!

Publicerad den av Hannas krypin
Jahopp, då sitter jag här i soffan och njuter av lugnet. Eller halvlugn eftersom tonåringen är ute med kompisar. Har alltid svårt att slappna av då, hönsmamma som jag är. I bakgrunden har en julfilm precis slutat och jag har för en stund sedan tränat nästan en halvtimme pilates. Under tiden jag tränar känns det så här: 😖😍😊😤😻💪😳😍. En blandning av en hela massa tankar och känslor. Jag hittar muskler som varit bortglömda och i vissa övningar kan jag knappt andas för att jag är så orörlig. Men trots det så älskar jag känslan. Jag mår ju så bra av att sträcka ut på mattan. Haha, jag skriver om det ofta men varje gång efter ett litet uppehåll vaknar gnistan igen. Som jag älskar pilates!

Årets sista onsdag

Publicerad den av Hannas krypin
 
Egentligen har jag inspiration till att skriva om lite allt möjligt, tex träningstips, motivation, pilates, listor med mera. Men dels vet jag inte var jag ska börja och så vill orden inte riktigt komma till mig. Så det får bli ett litet vardagsinlägg istället. Kanske att orden vill komma senare när huset är lugnt och barnen sover.
Tänkte på det nu att idag är det årets sista onsdag. Snart säger vi hejdå till 2020 och säger hej till 2021. Galet vad tiden går, tycker det var nyss som det var millenieskifte… Kikade i bloggen för att se vad jag gjorde idag för ett år sedan men det enda inlägget jag la upp var ett inlägg om egen benbuljong. Det ska jag nog börja med igen. Recept kommer i veckan. 🙂
Jag har jobbat idag och dagens fundering på jobbet är om munskydden orsakar en liten koldioxidretention ( det vill säga att vi andas in den utandade koldioxiden). Vi är ett par stycken som får ont i huvudet och känner sig lite ”woozy” (yr) efter några timmars munskyddsanvändande. Vi måste ju ha det hela tiden nu förutom när vi äter. Svårt att äta med munskydd…. 😁 En annan sak hag tänkte på är att det inte är någon idé att tänka på håret när man jobbar med munskydd och visir. Särskilt inte tikimasken… (Som jag för övrigt inte gillar, får lite panikkänsla av fläkten och att det blåser rakt i mina ögon.
Typ såhär ser jag ut med allt mitt bebishår…. 🤣
Jag promenerade till och från resecentrum så ikväll ska jag unna mig ett härligt pass pilates. Som min kropp längtar efter att få sträcka ut på mattan.
 

Speltisdag och en regnig promenad

Publicerad den av Hannas krypin

Vilken mysig tisdag det har varit idag. Jag har varit ledig från jobbet så vi har haft en mysig familjedag. Planen var ju att göra något utomhus men i regnet kändes det inte så lockande så vi har spelat monopol. För en gång skull gjorde jag Rickard bankrutt i spelet men var för snäll mot Samuel vid ett tillfälle så det slutade med att jag förlorade. Man ska inte vara för snäll…. 🤪😛 Efteråt spelade vi ett spel som Ida fick i julklapp. Tjugo frågor heter det men det är ruggigt svårt. Kändes inte som ett barnspel direkt. Vi blev lite allmänbildade på kuppen och det är ju alltid bra. Kvällen avslutades med en promenad i regnet för mig och Rickard. En kortis blev det efter en dag inomhus. Känns skönt så här efteråt fast jag blev blöt då det regnade. Jag passade även på att göra trettio marklyft och så några minuter pilates för magen. Oh boy vad jag stelnat till. Det går så fort….  

Stress och press

Publicerad den av Hannas krypin

Vad jag längtar efter att få känna mig snabb, lätt och stark. Att få springa med lätta steg och inte behöva kämpa i låga farter. I helgen blev det inte mycket sömn en av nätterna. Den tröttheten kommer alltid dagen efter. Som idag…. Vet du att det känns som att jag backar i form. Just idag iallafall. Vem vet, om en vecka kanske jag skriver ett nytt och peppigt träningsinlägg men inte idag. Jag känner så mycket stress och press kring min träning. Jag måste hit och måste dit, börja ärligt talat tröttna. Det är såklart direktrelaterat till mitt fotbollsdömande. Jag kommer dock inte ge upp än. Än så länge biter jag ihop även om mer och mer av min träningsglädje börjar att försvinna…. 
Mina mål för veckan:
– avsluta träningsåret 2020 med en bra känsla.
– 1 timme pilates

Söndagslistan vecka 52

Publicerad den av Hannas krypin
Veckans roligaste bild. Brorsans katter låter inte granen vara….
Jag tog en bloggpaus över juldagarna, förutom inlägget på julafton då. Det första jag vill skriva om är att min älskade förstfödda har fyllt sjutton år. Tyvärr var jag tvungen att jobba på kvällen och det kändes ju sådär. Men vi fick en fin morgon med paketöppnande och hamburgare till lunch. Efterrätten blev pannacotta. Som dock inte hann stelna riktigt innan jag skulle iväg så jag tog min efterrätt på kvällen.
Känsla: Mycket glädje men också väldigt jobbigt med vissa saker. Det har varit tufft! 
Väder: På julafton var det strålande sol och minusgrader. Lite mer julkänsla fick jag av minusgraderna även om snön lös med sin frånvaro. Igår när jag var på jobbet började det snöa men den lilla snö som kom har nog töat bort nu.
Godaste: Julbordet! Och min hemkokta knäck.
Outfit:
Veckans 😝: Att jag inte sovit så mycket som jag velat och inte fått till någon pilates. Fetfailade med andra ord vad gäller veckans mål som var mer promenader med Rickard och mer pilates. 
Något nytt som jag gjort: Testat på att vara på en akutvårdsavdelning. Det har dock varit väldigt lugnt men ska ju vara där 6 veckor till så det lär nog hända grejer.
Köp: Jag har inte köpt något, däremot har jag fått grejer. Det blev lite nya träningskläder, en nackvärmare och en fotvärmare. Det blir perfekt för mig som är en liten fryslort så här på vintern.
Låt:

Träning: Jag kommer inte ens ihåg vad jag tränat den här veckan. Jag vet iallafall vad jag inte tränat och det blev ingen pilates den här veckan heller. Måste verkligen komma igång med det igen. Mina stackars höfter mår inte alls bra. 
Positiva punkter från veckan:
– barnen är nöjda med sina klappar.
– byggt pussel med Ida. Bara jag skrivit färdigt det här inlägget så ska jag sätta mig med henne.
– att vi kunde coronasäkra så tomten enligt tradition kunde komma på förmiddagen. Allt annat blev högst otraditionellt men väldans trevligt ändå.
– att solen har lyst, men inte med sin frånvaro