Tema återhämtning

Publicerad den av Hannas krypin
Jag skrev (<–LÄNK) häromdagen om några tankar som jag fick när jag läste om återhämtning och också om mediciners betydelse i återhämtning. Fina Sara skrev då en kommentar som jag har funderat över vad jag ska svara på. Den får ett eget inlägg. Jag tänker att det inte finns några rätt eller fel i den här frågan. Jag delar bara med mig av mina tankar, jag har inget facit och det viktiga är att komma ihåg att alla är olika individer.
”Oj vilket, för mig, personligt och träffande inlägg det här är. Jag har adhd och medicinerar, samtidigt så har jag gått in i väggen. Jag var vuxen när jag fick diagnosen ADHD, jag har klara minnen från tiden utan och tiden med ADHD. Problemet med medicineringen är dels att den måste ställas in rätt annars är risken stor att man överpresterar (snarare kanske att man faktiskt klarar mer än innan och det är så skönt att man gärna tar i lite extra). Ja, det finns troligen få studier över hur medicineringen påverkar det fysiska men för många så är medicinering något som ger avsevärt mycket mer livskvalité än tidigare. Man hinner stanna upp och tänka innan man går på impuls, man får saker gjort istället för att sitta i något vakuum och prokrastinera (betala räkningar t.ex).
Om man inte är ”återhämtad” för att man behöver t.ex concerta för att fungera någorlunda normativt så skulle man kanske ses som utmattad från scratch?
Däremot, som utmattad med NPF-diagnos, så skulle jag aldrig ha kommit vidare utan att jobba med känslohantering osv det har varit A och O för mig.
Jag menar absolut inte att trampa någon på tårna. Jag menar heller inte att medicinering inte är viktigt eller inte gör nytta för många människor. För många är det skillnad mellan en fungerande vardag och en vardag som inte alls fungerar. Fungerar man inte utan sin medicin vid ADHD så är det ju klart att man ska fortsätta med medicinen. Just vid ADHD tänker jag inte på samma sätt kring återhämtning. ADHD är inte en sjukdom utan en funktionsnedsättning som kan ställa till stora problem i vardagen. Jag har ett barn med ADHD och vet lite om hur det är att leva med den diagnosen. Barnet har testat medicin men ville inte fortsätta då fördelarna inte övervägde biverkningarna. Då får man ta till andra knep istället för att få vardagen och skolan att fungera.
Mina tankar var mer kring medicinering vid psykisk ohälsa. Hur länge ska man hålla på med medicinering om man ändå inte kommer vidare? Finns det andra metoder då att prova som kan fungera bättre. När har man testat tillräckligt för att ”skrota” något som ändå inte fungerar.
Återhämtning betyder olika för olika personer och vad som är viktigt för mig behöver inte nödvändigtvis vara viktigt för dig och så vidare. Jag är för en mer individuell anpassning av vården. Att man inte stirrar sig blind på riktlinjer och ”så här brukar vi göra” utan att man vidgar blicken lite och vågar prova nya saker.
 

Tacksamhet

Publicerad den av Hannas krypin
Kikar in så här på min rast för att skriva ner några rader. Det tog lång tid att somna igår så jag är ganska trött idag. Efter jobbet idag ska vi på möte på ett av barnens skola och ikväll har jag styrelsemöte men det är först senare ikväll. Jag är verkligen sugen på att gå på bodypump men jag har fyra matcher den här veckan så det blir nog inte så mycket annan träning än matcherna. Men det blir kul!
Idag måndag är jag tacksam över att:
– Att jag har kommit några steg framåt på min väg att ketoadaptera.
– Att skolarbetet går bra och att jag får många intressanta tankar.
– Jag är tacksam över att jag bara jobbar måndag och tisdag den här veckan. Eventuellt är jag också ledig i helgen. Har tagit semester och jag är bortplockad från helgen men min semester står inte som beviljad. I vilket fall som helst, jag är tacksam över att jag har tre dagar ledigt när barnen är i skolan med tanke på allt som jag har att läsa in.
 

Kan min kost verka triggande för en person med ätstörningar?

Publicerad den av Hannas krypin
Jag kom att tänka på en sak. Som du vet så vill jag inte i min blogg skriva om vikt på grund av att det kan upplevas hetsande och ge stress och press. Men jag kom även på att jag ju äter en strikt kost med inga marginaler. Jag är öppen med hur strikt jag lever och jag funderar över om det också triggar den som har problem med ätstörningar. Jag kanske inte ska skriva så mycket om min kost? Även om min kost inte på något sätt handlar om viktminskning kanske den ändå kan upplevas som pressande och triggande. Eller hur upplever du mina inlägg? Triggande, hetsande, intressanta eller bara blaha.
Ketogen kost handlar på inget sätt om bantning utan om hormonoptimering och att läka kroppen inifrån och ut. Att äta naturligt och undvika det som är processat. Jag hoppas såklart på att du inte tycker det är pressande eller jobbigt. Alla gör ju som de själva vill och det är också okej.

Att mäta är att veta och att veta är trygghet

Publicerad den av Hannas krypin
Det här är inlägget är lite överkurs. Om man vill äta ketogen kost så är det inget måste att mäta blodsocker och ketoner. Men för mig är det en trygghet att veta vad som påverkar ketosen och vad som underlättar ketoadapteringen. (Ketoadaptera = ställa om kroppen till att drivas på fett istället för kolhydrater.
Vad mäter jag med?
Jag har två mätare. En som mäter bara blodsocker och en som mäter både blodsocker och ketoner. Att mäta är ingen billig affär men viktigt för mig.
Jag gjorde ett experiment idag. I min köttgryta blandade jag i både grädde och sedan även en grönsaksblandning med ärter, majs och paprika. Ärtor och majs vet jag är för mycket kolhydrater i för att kunna äta när man äter en ketogen kost. Kör man däremot LCHF så är det okej. Givetvis var mina ketoner nere på 0,7 och blodsockret låg på 4,7 en och en halvtimme efter lunchen. Så visst blir det påverkad. Efter ett sådant äventyr är frågan, kan jag snabbt få upp blodketonerna igen om jag äter en fettrik, proteinsnål och kolhydratfattig måltid? Eller måste jag börja om? Kan fotbollsmatchen som jag hade i eftermiddags få mig tillbaka på banan igen?
Det första jag gjorde efter matchen och var hemma igen var att kolla mitt blodsocker och såklart ketonerna. Ketonerna låg på 1,1 och blodsockret låg kvar på 4,7. Spännande värre. Slutsatsen av experimentet är att jag kan ”rädda” ketosen. Men vi får se om jag kommer till samma slutsats när jag har mer koll på vad som påverkar vad och vad som fungerar i min kropp.
Jag måste dock ta det lite lugnt med testandet nu. Det har blivit mycket den här veckan och mina stackars fingrar är lite sönderstuckna vid det här laget. Om du tittar noga på mina fingertoppar så ser du att de har blåmärken. Så, slow down girl!

Fokus återhämtning

Publicerad den av Hannas krypin
Jag började lite på nästa uppgift idag eftersom det bara är två dagar emellan som uppgifterna ska vara klara. Så nu gör jag två uppgifter parallellt. Såg att det är minns lika många sidor som ska läsas i den andra uppgiften + tre föreläsningar ska gås igenom. Jag har att göra med andra ord men det är verkligen intressant. I den ena boken kändes det som att författaren hade personliga åsikter kring medicinering och att medicinering inte är så mycket att ha. På kort sikt såklart men inte på lång sikt. På det kommer jag grunda mina två frågor och reflektioner till seminariet. Verkligen intressant. En annan tanke som dök upp var ”är man verkligen återhämtad om man måste äta mediciner för att fungera”. Jag har inget svar och tänker att det nog inte finns några rätt eller fel utan att det är individens upplevelse av återhämtning som är det viktiga. Hmm, den här tanken kanske jag ska förfina och dela med mig av i arbetets diskussionsdel. 🤔 Det tål att tänkas på!

Lyxfrukost, sovmorgon och tankar

Publicerad den av Hannas krypin
 

Godmorgon! Vi gick och la oss tidigt igår kväll och jag somnade i princip direkt. Sedan vaknade jag först klockan sju. Tänkte idag att jag inte ställer någon klocka och det var skönt att sova till kroppen vaknade själv. Jag har ätit frukost och ska alldeles strax sätta mig och studera. Men först tänkte jag dela med mig av några tankar.
”Sluta genast”
Det här var en kommentar som jag fick höra när jag berättade att jag äter ketogen kost. Det ligger inte mycket kunskap bakom det påståendet. Följdfrågor på det påståendet blir: hur kan det vara dåligt att äta naturlig (nej, bacon är inte naturligt, det vet jag…. Men ibland så är det bra att ta till när fantasin tryter lite) mat, mycket grönsaker och bra fetter. Hur kan det vara dåligt att undvika bröd som är processat och fullt med gluten som är inflammationsskapande, till exempel.
Konsekvensen av all skräpmat ser vi i form av människor som mår dåligt, som har obalanser i tarmfloran och så vidare. Samhället må ha förändrats men människokroppen har inte hängt med i utvecklingen. Den är fortfarande kvar på stenåldern så mycket av det som kommer in i kroppen vet den inte vad den ska göra med.
”Vet du om vad som händer med hjärnan om man inte äter kolhydrater?” 
Ja, det vet jag. Den mängd kolhydrater som hjärnan behöver produceras lätt i levern av fett och protein. Med andra ord så behöver hjärnan inte tillförda kolhydrater. Att det ändå upplevs så är för att kroppen är så van vid att använda kolhydrater som energi att det blir jobbigt när kroppen inte får det som den är van vid. Att ställa om kroppen till fettdrift är en process som tar tid men är så värt det när man väl är där. Fett är en bättre energikälla!  I kolhydratreserven lagras ungefär 2000 kcal. Däremot i fettreserven har man en källa till energi som egentligen aldrig kan ta slut eftersom man också använder sitt kroppsegna fett som energi.
 
 

Kalaslördag

Publicerad den av Hannas krypin
Jag klev upp tidigt imorse, kommenterade färdigt några bloggar som jag hade kvar och sedan satte jag mig och pluggade. Medan jag gjorde det plattade jag håret, effektivt haha. Jag har riktigt lockigt hår men ibland vill jag inte ha lockar.
Idag var vi bjudna till Rickards mamma som fyllt år och idag skulle fira sin födelsedag. Det bjöds på potatissallad, skinka och grönsaker. Jag hade dock med mig egen mat, min goda kycklinggryta från häromdagen. Kanske är ofint men bättre än att hon ska stå och laga annan mat alternativt att jag inte äter. Jag har fått en sådan boost av gårdagens resultat att jag inte vill förstöra något.
Hur sugen tror du jag blev av alla godsaker? Kändes lite konstigt att sitta och bara dricka te men jag ville verkligen inte äta av godsakerna.
Alla barnens kusiner som bor nära var där och hade så roligt tillsammans. Vi vuxna behövde inte roa barnen direkt. De roade sig så bra själva.
Vi tog en liten promenad. Skönt att röra på sig lite. Idag har det blivit hel vilodag från träning då jag haft en del matcher och det har även blivit annan träning.
Så vacker påfågel, bara en bit från svärmors hus. Det hade varit roligt att få se den spänna ut sina fjädrar men nopp. Det ville den inte bjuda på.
Jag är så trött efter den här dagen. Konstaterat att jag är introvert och också har en släng av social fobi. Gillar att prata och umgås men blir helt slut av det.

Jag är i ketos

Publicerad den av Hannas krypin
Hur vet man att man är i ketos? Det är svårt att känna när man är i ketos. Det bästa är att mäta men det är lite överkurs och inget man måste göra. Att vara helt ketoadapterad däremot finns det många tecken på:
– Blodsockret ligger stabilt runt 3,9-4,4
– Blodketoner runt 2
– Hunger och sötsug minskar
– Sömnen blir bättre och man drömmer mer.
– Kronisk värk kan försvinna
– Uthålligheten ökar
– Bättre resultat av träning.
(Finns fler fördelar)
Men hur går det för mig då? Jag ville testa idag hur min kropp reagerar på grädde. För en del funkar det utan att störa ketosen och andra funkar det inte alls för. Så jag började imorse med att mäta blodsockret. Det var lågt 3,9, vilket är bra när man som jag vill ketoadaptera. Jag stekte mina ketopannkakor: 2 ägg, 2 msk chiafrön, 1 msk kokosolja och ungefär två msk laktosfri vispgrädde. Den äkta varan och inget substitut. Så hur reagerade blodsockret? Det var ingen förändring utan låg kvar på 3,9. Med andra ord kan jag fortsätta äta lite grädde. Jag blev väldigt glad över det då jag tröttnat lite på att allt smakade kokos där ett tag.
 
Jag fick hem en ny mätare igår som mäter både blodsocker och blodketoner. Egentligen ska man mäta på morgonen men jag var så nyfiken på att se vartåt det är på väg. Jag gissade på ketoner runt 0,5 så gissa om jag blev förvånad över att det inte är så långt under optimalt värde. Helt klart har jag fattat galoppen och gör saker rätt.
Nu när jag ser att saker och ting går åt rätt håll blev jag ännu mer pepp på att verkligen hålla i. Var ute och dömde match ikväll och första halvlek var tung men sedan var det som om något hände för jag fick världens energi till andra halvlek (nej, jag tog ingen nocco… ) Grymt nöjd över dagens resultat.
 
 

En regnig promenad och en ketolunch

Publicerad den av Hannas krypin
 
Jag har bara läst några sidor i min bok men har fått så många intressanta tankar kring medicinering. Borde medicin alltid vara förstahandsvalet eller finns det andra metoder som är bättre? Att kapitlet började med kritik kring forskning och mediciner gjorde mig väldigt intresserad av att läsa vidare i kapitlet. Superspännande! Jag som är skeptisk till medicinering har fått mer vatten på min kvarn, haha. Kommer säkerligen skriva mer om det framöver.
Jag tog en paus förut och gick en regnig promenad med Sofia. Vi gick ungefär en timme och tog vägen igenom Vallastaden. Det var så länge sedan vi sågs nu så det var kul att ses och snacka lite.
Jag har aldrig sett så många snäckor samtidigt. Eller är det sniglar? Iallafall så tog jag bara kort på två av dom.
Jag blev så galet sugen på kyckling med kokosmjölk, lime och ingefära idag så det lagade jag till lunch.
Du behöver:
kycklingfilé
zucchini
lime
ingefära
en burk kokosmjölk
2 klyftor vitlök
chilipulver
1 lök
Skär kycklingen i bitar och stek den i smör. Pressa i vitlöksklyfta, hacka lök och stek ihop. Häll i burken med kokosmjöl, riv ingefära och ha i och pressa i saften från lime. Smaksätt med lite salt och chilipulver. Servera med ris. Jag serverar till mig på ketovis med smörstekta bönor.

Det blir ingen mjukstart

Publicerad den av Hannas krypin
Ja, vi har fortfarande julvaxduken på bordet…. Den kommer nog vara kvar till nästa jul, haha. Glömmer alltid bort att köpa en ny när vi är på stan.
Godmorgon! Hoppas att du har sovit gott. Det har jag. Gick och la mig ungeär vid halv tio och somnade i princip direkt. Så galet trött! Men det var skönt så idag är jag pigg.
Uppgifterna i nästa kurs är nu släppta och det första som ska göras är ett seminarie. Till det seminariet ska vi förbereda oss genom att läsa och det är tre kapitel. Det är väl ingenting tänkte jag men så kollade jag och det är ungefär 60 sidor som ska läsas in. På närträffen den 21 maj ska vi ha seminariet. Det är lite högre tempo i den här kursen och den andra uppgiften ska vara klar bara två dagar senare. Så det är bäst att jag sätter fart.
Planer för dagen:
– Plugga
– Gå en promenad med Sofia
– Döma match som assisterande ikväll i Åtvidaberg.
– Skriva självanalys från matchen i onsdags.
– Utvärdera mina ad