Det dummaste ord att använda i vissa sammanhang är ”jag förstår”. Ett konkret exempel: en person säger att det är svårt att bli ensam efter att ha levt tillsammans i femtio år. Då blir det automatiskt att jag säger ”jag förstår”. Men det är så dumt egentligen, jag kan inte alls förstå eftersom att jag inte levt tillsammans med någon så länge. Jag har ingen aning om hur det känns att bli ensam efter så många år. Jag kan tänka mig en känsla av tomhet och ensamhet men förstå kan jag inte göra.
När jag pluggade var det en föreläsare som pratade om just det här med förståelse och han sa citatet ovan. Jag har tagit fasta på det. Jag kan inte tolka en situation som någon upplever utifrån mig själv. Då ser jag inte personen jag har framför mig utan utgår från mina egna behov. Det är något som jag inte kan göra eftersom att vi alla är olika och ser inte på saker på samma sätt. Det som är viktigt för mig är inte det för någon annan och tvärtom.
Ja, det är ett uttryck som används ofta. Och blir helt fel i super många sammanhang.
Kram Mamma C
Ja detta är så sant så.
Jag håller med dig. Jag använder sällan uttrycket "jag förstår" då jag vet att jag själv hatar att få höra det. Jag brukar oftast säga "det låter riktigt jobbigt, jag kan inte säga att jag förstår för jag har själv inte varit i den situationen". Om någon varit med om en tufft dödsfall brukar jag oftast säga "jag vet inte vad jag ska säga mer än att jag tänker på dig."
Vilket himla bra inlägg! 🙂
sv: Supergott! 😀
Precis som när min ena kanin dog när jag gick i skolan och mina dåvarande ”vänner” (=dom mobbade mig) sa ’jag förstår’. Man ba, ’Nej, du förstår inte alls hur det känns att förlora sin enda riktiga, viktiga vän som man kunde berätta allt för, som alltid var där för mig, som aldrig bråkade, som alltid lyssnade. Som var någon. Du förstår inte ett dugg’.