En seg men vacker mil

Igår hade jag tänkt att ta en omväg till tåget och springa en femma. Kollegan kom dock med den ultimata idén att springa hem. Det är elva kilometer att springa och jag var seg redan på första kilometern då jag hade alldeles för mycket kläder på mig. Men benen matade på och jag kom kilometer för kilometer framåt.
Efter åtta kilometer tog jag fotopaus och sedan ville benen inte komma igång igen. De resterade tre kilometerna gick jag istället. Det var verkligen underbart väder och jag fick sådana vårkänslor!