Det är första oktober idag och i morse var det minusgrader. Bara en men tillräckligt för att känna att hösten är här på allvar nu. Trots de soliga och fina dagarna. När jag och Rickard var ute i går var det en annan luft. Vinden kändes rätt så kall precis vid klostret/kyrkan.
I dag var jag på utbildningsdagen inom palliativ vård. Vilka områden som skulle avhandlas ser du på programmet ovan. Jag var lite nervös faktiskt eftersom jag skulle åka dit själv. Vem skulle jag mingla med liksom? Det blev exakt så initialt. Kändes så hemskt att vara den enda som kom dit själv. Till råga på allt så hade jag dessutom glömt att anmäla mig. Hur man nu kan missa det vet jag inte…. Men det ordnade sig, jag stötte också ihop med några kollegor från vår mottagning så helt ensam blev jag som tur var inte.
Årets tema var symtomlindring och jag uppskattar att det inte bara är läkare och sjuksköterskor som talade utan även undersköterskor. Den absolut intressantaste föreläsningen var den som handlade om symtomlindring i palliativ vård. Fick massor med matnytttig information kring hur man ska tänka kring smärta och illamående. Men det hände lite konstiga saker också. I morse blev jag bokstavligen knuffad av en kvinna. Höll på att ramla omkull och ingen ursäkt fick jag heller. Det andra konstiga var att jag blev påkörd av en serveringspersonal. Det sista knasiga som hände var att en kille kom fram, ställde sig precis bredvid mig och började scrolla på min telefon. Jag blev helt överrumplad och kunde bara få ur mig ett ”vad gör du”.