Kategori: Min vardag

På Linköpings höghöjdsbana

Publicerad den av Hannas krypin
Idag var det dags för Samuels bokade besök på höghöjdsbanan i Linköping. Jag bokade banan som de kallar för höjdskräcken och det här är verkligen inget för den veke. Banan ligger på 14 meters höjd och bjuder på rejäla utmaningar. Idag blåste det dessutom som gav det hela ytterligare en utmaning. Samuel var yngst men den som var snabbast och starkast. Han for runt däruppe som nästan ingenting. Det var bara en del av banan som han tyckte var lite läskig.
Det här är den låga banan som ligger på 6-8 meters höjd.
Först var det en säkerhetsgenomgång där de var tvugna att testa utrustningen och visa att de visste hur selen och säkerhetslinan skulle användas.
Förväntan lyser i ögonen. Snart var det Samuels tur att få ge sig upp i banan. Född i trädtopparna sa instruktören, han var grym och visade återigen vilken kroppskontroll han har.

Vi åkte allihopa så fick Alex och Ida rasta av sig lite spring i benen. De lekte Jurassic world bland annat och blev jagade av dinosaurier. Uttrycket bara fantasin sätter begränsningarna stämmer så bra.
 

Vid Bergs slussar

Publicerad den av Hannas krypin
Utflykten till Bergs slussar igår slutade lite snöpligt med att regnet började vräka ner och vinden friskade i. Tanken var att vi skulle kika på båtar och se slussning och sedan gå en lite längre promenad med barnen och därefter äta glass. Det fick istället bli en lite kortare promenad och glassen intogs i bilen. Det var mysigt att komma iväg även om det inte riktigt blev som jag tänkt mig.
 

Regnet överraskade oss

Publicerad den av Hannas krypin

Jag, Rickard, Alexander och Ida åkte till Berga slussar för att ta en promenad, titta på båtar och äta glass. Regnet överraskade oss dock så nu är vi på väg hem. Fler bilder visar jag senare när jag laddat över dem från kameran. Jag hann ta några bilder innan det började regna för mycket.

Skyltsöndag

Publicerad den av Hannas krypin
När vi var på väg till Grensholms borgsruin häromdagen så fotade jag några skyltar som jag tänkte kunde passa perfekt i Johannas skyltsöndag. Barnen blev lite intresserad av den här trettioskylten. Den stod nämligen på en smal grusväg där det inte fanns någon möjlighet att köra fortare än krypkörning. Undrar om den har stått där jämt eller om det är en skylt som blivit flyttad dit från ett annat ställe…
Såna här skyltar tycker jag är intressanta att läsa men med barnen är det sällan jag hinner med att läsa allt innan jag måste byta fokus. Så också den här gången såklart. Men vad gör det när barnen får upptäcka roliga och spännande ställen.

Gårdagens fotboll i Åtvidaberg

Publicerad den av Hannas krypin
Jag, Alexander och Ida åkte till Åtvidaberg och tittade på fotboll efter att ha lämnat Samuel hos sin biologiska pappa. Åtvidaberg skulle komma med sitt a-lag så förväntningarna var höga att motståndarlaget skulle göra samma sak. Det gjorde de inte, de kom med sitt u17-lag så det var klassskillnad. Åtvidaberg vann till slut med sisådär nio-noll. Jag tappade räkningen efter femte eller sjätte målet.
Barnen hittade en spännande spindel.
 
 

På slingrande skogsvägar

Publicerad den av Hannas krypin
Jag, Rickard och barnen åkte iväg för att besöka Stjärnorps slott och Grensholm borgsruin. Stjärnorps slott är dock inte öppet för allmänheten så det var en liten miss. Iallafall så fortsatte vi vägen fram mot Norsholm och en gammal borgsruin. Vägen slingrade sig fram i ett fantastiskt skogslandsskap och en stor del av vägen åkte vi precis bredvid Roxen. Vi valde verkligen en perfekt dag att ge oss iväg på utflykt. Soligt, varmt och alldeles ljuvligt. Det enda minuset är isånafall att vinden är så kall.
Den här gamla ruinen hette från början Åls stenhus och var sätesgård för Sten Haraldsson Gren i början på 1400-talet. Den här ruinen ligger i Vånga socken och från parkeringen får man gå en kilometer. En härlig promenad som dels avslutas med utsikt över Roxen och sedan en rejäl uppförsbacke. Just nu dras vi visst till aktiviteter som handlar om klättring på ett eller annat sätt.
 

Bara ett pass kvar

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon torsdag! Idag jobbar jag mitt sista pass innan semestern börjar. Jag börjar två och slutar nio. Förra sommaren var vi nästan inte hemma något alls så i år ska det bli skönt att just vara det. Utflykter över dagen kommer det bli såklart men inga längre resor.
Igår var en riktigt dålig dag. Jag försov mig, vaknade 20 minuter innan jag skulle vara på jobbet, hann inte äta frukost och resten av dagen blev maten bara katastrof. Därför känns det extra bra att kommit i säng tidigt igårkväll, vaknat tidigt och nu druckit en smoothie och ätit två kokta ägg. Det här blev en så mycket bättre start på dagen.
Häromdagen fick jag hjälp av Rickard att gräva upp tistlarna i rabatten. Tror ni att det fungerar att döda dem genom att lägga en presenning på jorden och sedan hälla ny jord över för att de inte ska kunna komma upp igen?
Pelargonerna som jag dödade i köket trivs som fisken i vattnet när de fick komma ut.
Mina rosor likaså.

Edsbruks gamla kyrka?

Publicerad den av Hannas krypin
När vi letade efter gruvan så åkte vi förbi en ruin som Samuel ville besöka. Den här ruinen ligger i Edsbruk vid Västra Eds kyrka. Det är en gammal kyrka från 1100-talet. Det är intressant att läsa historia om Edsbruk. Man tror att det är en gammal färdväg från före 1000-talet och  transportled mellan havet och trakterna runtLinköping. På 1670-talet fanns det ett järnbruk här och då ändrades namnet från Ed till Eds bruk. De bestämmande då valde dock att sluta särskriva namnet för att posten inte skulle förväxlas med ett annat Ed.
Ida ville visa mig en dörr.
Undrar vad Alexander har sett?
 
 

I en gruva

Publicerad den av Hannas krypin
Efter Garpedansberget åkte vi vidare mot Stenebo storgruva. Vi konstaterade att det smartaste hade varit att åka dit först för den här gruvan ligger inte många mil från Åtvidaberg, det hade varit på vägen mot Västervik och berget med trollen. Det är inte lätt att hitta den här gruvan. Det finns inga skyltar och den skylt som finns står det ekomuseum på. Inte helt logiskt. Vi hittade först efter att ha frågat i en icabutik. Från parkeringen får man gå ca 500 meter och det kändes direkt när vi började närma oss gruvan. Det blev så kallt. Rekommendatione är att ha både ficklampa, gummistövlar och kanske en extra tröja just när man ska in i gruvan. Vi hade inget av det. Samuel och Alexander gick hela vägen in och var helt hänförda över vad man kunde se i hålet i taket. Det blir ett besök här igen för det vill jag inte missa.
Vi klättrade även upp på gruvan. Det gällde att hålla tungan rätt i mun då det var lösa stenar och flis att gå på. Men utsikten när man väl kom upp var det synd att klaga på.