Femman på 25….

Innan semestern så var min plan för semestern att kunna fokusera extra mycket på träning. Damma av mitt gamla mål att springa femman på 25. Inte att uppnå målet under semestern men att ha klarat av det till i höst när jag fyller fyrtio. Istället har jag tränat mindre än innan semestern. En trilskande fot har ställt till det rejält vad gäller mina planer. Så hur tränar jag då när jag inte kan göra det jag vill? Springa gör ont, knäböj och marklyft gör ont. Jag hoppas ändå på att jag ska kunna springa byrundan på fredag och Victorialoppet veckan efter.

Så med det sagt, vad har jag kvar som jag kan träna: rätt mycket när jag tänker efter. Jag kan ju simma, träna pilates och jag kan få flås genom att cykla. Men jag ska erkänna att det är mycket svårare att motivera mig till att cykla som träning än att springa. Särskilt när det blåser ute som idag. Så jag skrev till Marcus och frågade om han ville ses och kolla på fotboll och det ville han. Rickard hade bilen till samma match, han skulle döma så jag hade inget annat val än att cykla om jag skulle dit. Men hjälp vad sakta det gick. Motvinden var inte att leka med. Desto snabbare gick det hem, då cyklade jag samma sträcka på en halvtimme.

De där molnen var inte allt för roliga. Skulle vi klara oss undan regnet?

Nepp, det gjorde vi inte men det var soligt och fint lagom till jag skulle ta cykeln hem igen. Så, check på 24 kilometer cykling idag som dagens träning. Det får jag vara glad över.