En stege och ogräset som får härja fritt

Publicerad den av Hannas krypin
 Jag låter ogräset frodas… Tycker om kontrasten mellan det lila och det vita. För nu, får se så det inte tar över i rabatten. 
Men ser det inte väldigt ”beige” ut på något sätt? Det finns liksom ingen färg. Förstår du vad jag menar? Det behöver komma vatten. Massor med vatten. Om det inte kommer något vatten idag så ska jag vattna ikväll. Känns som ett måste.  ’
Idag har jag haft en riktig ”läsabloggarförmiddag”, var länge sedan som jag satt och läste om andra människors semesterförehavanden. Måste då även tipsa om att jag igår läste om ett besök vid treriksröset, lusten att åka dit blev väldigt stor faktiskt. Känns som ett riktigt äventyr. Kanske inte just själva röset, som inte är ett röse utan en ”betongklump” som delar Sveriges, Norges och Finlands landsgräns. Gillar tanken på att vara i tre länder nästan samtidigt.
Jag har sprungit en runda på löpbandet idag. Det fick bli en intervallstege. Med dagens pass har det blivit både långa och korta intervaller, backintervaller och maxfartsintervaller, behöver inte säga hur bra det känns i kroppen nu. Passet såg ut såhär:

1400 meter i 5,49 min/km
1200 meter i 5,39 min/km
1000 meter i 5,27 min/km
800 meter i 5 min/km
600 meter i 4,52 min/km
400 meter i 4,36 min/km
Jag vilade (gåvila) 200 meter mellan varje intervall. Känslan var att jag sprang lite för långsamt på de första två. Å andra sidan kanske det var just det som gjorde att jag hade energi till de sista. Planen var ju att springa långsammare på alla efterföljande intervaller men drog upp tempo en aning. Det hade jag nog inte kunnat göra om jag börjat tuffare. Jag behöver ju inte skriva att jag är nöjd men det gör jag ändå. 😻
 

En frukost från barndomen

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon!
Idag var ambitionen att kliva upp tidigt och att få träningen gjord före frukost. Jag gick till och med och la mig innan tio just för det syftet. Men som när när man sover på ett nytt ställe hade jag svårt att somna igår på de nya madrasserna. Så jag är inte särskilt pigg idag faktiskt. Men det blir nog bättre när jag får i mig frukost. Även om jag uppskattar tiden själv på morgonen så är jag riktigt trött och sängen lockar. Men bara en aning för nu ska jag käka havrefras med mjölk. Kanske att jag skivar på ett par jordgubbar med. Ja, så får det bli.
Dagens planer: träna och så eventuellt göra något efter lunch. Vad ska du göra idag?

En varning

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte skriva att jag inte gjort många knop idag. Men det har jag ju faktiskt. Vi har röjt i en av tonåringarnas rum. Äntligen har jag löst mysteriet med varifrån den dåliga lukten kom. I skolväskan låg det en blöt handduk som möglat så den nästan kryper iväg själv… 🤢 Både handduken och väskan åkte i soporna. En av tonåringarna har fått en ny madrass och vi har även köpt nya resårbottnar till våran säng. De nya bottnarna är lite högre så jag får nästan hoppa upp i sängen. Nej, nu överdriver jag. Ser fram mot att få krypa ner i sängen om en stund och förhoppningsvis sova betydligt bättre. Huset är städat, både dammsugit och torkat golvet. Så skönt att ha det rent och fräscht.
I förmiddags fick jag ett konstigt meddelande. Egentligen andra gången men förra gången var det på instagram. Personen på instagram ville ha mitt telefonnummer och eftersom det var en gammal kollega till mig så gjorde jag det. Fick då tillbaka att jag skulle få vara med i en tävling. Snabbt anade jag då ugglor i mossen och skrev tillbaka att kontot var hackat och så ringde jag upp personen som då bekräftade att hennes konto var hackat. Jag bytte snabbt lösenord på allting. Ett litet tips är att inte ha samma lösenord till alla sidor även om det är enklast. Jag har nu olika till allt för att vara lite säkrare på internet.
Iallafall, i förmiddags fick jag återigen ett sådant meddelande om att personen vill ha mitt telefonnummer. Den här begäran kom från en bloggvän, i övrigt har vi ingen kontakt. Det kändes konstigt att hon ens frågade mig om numret. Så jag ställde frågan om vad personen skulle ha det till och då var det återigen en tävling. Absolut inte, svarade jag. Vad du än gör, ge inte ut ditt nummer så där för då blir dina konton hackade.

Jag har varit skoningslös

Publicerad den av Hannas krypin

Jag köpte för ett tag sedan en ny dator. Inte för att den jag har egentligen fungerar dåligt. Men jag har råkat dödat tangentbordet så jag har kört med ett externt tangentbord vid sidan av. Det var lite krångligt ibland….
På datorn har jag x antal bilder. Vill inte räkna faktiskt… Många är både dubletter och tripletter som jag inte vågat radera fast jag vet att jag har originalet på en extern hårddisk (eller tre rättare sagt). För ett tag sedan var jag skoningslös och raderade bilder som jag glömt bort att jag har och därmed garanterat inte kommer sakna om jag raderar. Samma med alla selfies jag tagit. Känns inte rimligt att spara alla… Så idag tänkte jag bildbomba med några bilder jag gillar. Mest mat och natur konstaterade jag…
Jag kommer nog aldrig tröttna på jordgubbar.
 
Någon mer än jag som blir sugen på en härlig räktallrik? Nästa gång ska jag ha fler räkor!
Marcus lille Nemo som  valp.
Samuel och Ida 2012
Jag och Sofia. Vad är oddsen att vi färgmatchar? Great minds think alike, eller hur är det man säger.
 Underbart kvällsljus och en underbar bukett med min stäppsalvia.
Åh, den där blusen måste jag damma av. Så fin ju men högst opraktisk när man sitter och äter. En petitess i sammanhanget.
Tre favoriter från Grausne raukområde på Gotland.
I våras kom ett rejält regnväder. Det regnade nästan oavbrutet i två dagar. Så Tinnerbäcken var fylld till bredden med forsande vatten.
Mina bebispalettisar! Så där ser de inte ut nu. De växer så det knakar så av dessa tre har det blivit tre till men de har jag planterat i en och samma kruka. Det här inlägget är tidsinställt så en liten smygis på hur de ser ut nu har du sett. Men jag kan klippa nya skott när som helst.
Femtiotalet, här kommer jag….. 😜
 En selfie som jag faktiskt sparar. Tycker bilden är fin. Kanske är lite filter med som gör det…. Kommer inte ihåg….

Humlor, pilates och glädje

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Jag hade en utstakad plan för min morgon. Jag skulle kliva upp tidigt, ta en promenad och därefter träna 20 minuter pilates. Men det blev inget av det. Sov som en gris men nu är jag uppe i allafall. Alla barnen sover och jag är ensam vaken. Ska äta lite frukost alldeles strax. Det fnns jordgubbar och keso i kylen så det blir det. Jag är sugen på te med vilket känns lite knäppt.
Det är mycket roligare att blogga och instagramma nu när min träningsglädje är tillbaka och jag enbart känner pepp och att jag inte får nog. Jag vill liksom bara ha mer och mer. Varför sluta med ett vinnande koncept liksom. Måtte min energi, lust och pepp finnas kvar i höst när det är mörkt, kallt och ruggigt. Men det är inte än. Nu är nu. 
Igår efter rundan i skogen satte jag mig på stenplattorna och bara betraktade den febrila aktiviteten i min lavendel. Det var mängder med humlor och något bi. De brydde sig inte om mig, de var så fokuserade på att samla in så mycket nektar som möjligt. Jag har alltid tyckt om humlor.
Har du mycket getingar där du bor? Har inte sett en enda än, det är väl inte för tidigt för dom. Det är ju ändå mitten på juli.
Igår kväll drog jag ut min dator, min matta och letade upp ett bra pilatespass. Det blev 40 minuter med fokus på grunderna. Hjälp vad jag kände mig svag i ”pilatesmusklerna”. Men det är inte så konstigt. Under hela semestern har jag fokuserat på löpning och pilates har blivit väldigt eftersatt. Men nu ska jag komma igång igen. Jag vet ju hur mycket bättre kroppen mår av pilates.

Att känna mig stark

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte mysjogga i skogen idag och sedan köra styrka i utegymmet. När jag kom till första backen kom jag på att jag ju kunde köra lite backintervaller.  Så sagt och gjort.
Den här lilla backen ser inte mycket ut för världen. Idag körde jag så nära max jag kunde komma uppför och sedan jogga nerför. Gjorde det fem gånger och joggade sedan vidare.
Vid nästa raka sprang jag maxfartsintervaller mellan stolparna. Alltså mina skor! De är materiell lycka på hög nivå. Nästan så jag ska köpa ett par till så jag har till de här skorna är utslitna. Löparskor mår inte bra av att inte användas. Märkligt nog så sliter det med.
Iallafall, efter maxfartsintervallerna så kom jag fram till mitt hatobjekt nummer två. 👇👇
Här maxade jag uppför 10 gånger och körde gåvila nerför. Så fort jag kom nerför backen var det full fart uppför igen. Det konstiga men också något som gör mig väldigt glad var att det kändes så lätt uppför. Mycket lättare än när jag skulle maxa på löptestet tidigare i somras. Det gör mig glad, jag kände mig snabb och stark och som att jag kommit ytterligare ett steg närmre mitt mål. Har jag berättat det att jag faktiskt nu under några veckor känt mig peppad att få springa testet igen? Den känslan har hållt i sig. Det tackar jag bra träning för!
Efter de tio intervallerna tänkte jag också köra styrka i utegymmet men nja. Det jag ville köra gick inte där och jag hade lite svårt att tänka om. Så jag sprang hem så snabbt jag orkade och väldigt glad över känslan i kroppen. Du vet ju hur länge jag slitit med det mentala men framförallt med en kropp som bara känts 😣😫😵😭. Så jag är glad, ska bara bihålla det sen när jag börjar jobba igen men nu har jag ett annat mentalt läge så tänker att det kommer bli lättare även när jag jobbar att hitta disciplinen till att göra det jag måste. Nu känner jag mest för att ta med mig en matta ut i trädgården och köra en stund pilates. Så får det nog faktiskt bli. Ska leta upp något bra program. Idag får det bli basic…..
 

Fem en fredag vecka 28: Oundvikligt och Madeleines bloggutmaning

Publicerad den av Hannas krypin
Dagen startade tidigt imorse med frukost, jag röjde undan lite kläder i sovrummet och så har jag varit med tonåringen till tandläkaren. Dagens planer är inte många alls mer än att jag ska ut i skogen och springa lite och sedan köra styrketräning i utegymmet. Det är betydligt svalare idag och solen gömmer sig bakom molnen. Idag blir det två utmaningar att blogga om. Dels tänkte jag beta av rubriker i Madeleines bloggutmaning och så är fem en fredag tillbaka efter förra veckans paus. 
  1. Vad gör du när solen går i moln? Jag njuter av att det för en stund blir lite svalare. Att jag får en paus från värme.
  2. Hur tar du en paus en sommardag? Med något läskande kallt att dricka.
  3. Vad händer alltid under din sommar? De senaste åren skulle jag vilja säga att vi åker till Gotland. Det har verkligen blivit min familjs sommartradition.
  4. När är din sommar slut? När det börjar bli mörkare på kvällarna och barnen börjar i skolan igen. Även september kan vara fin och varm men skolstart är alltid förenat för mig med känslan av att sommaren är slut.
  5. Vilken är den bästa aktiviteten under sommarregn? Få sitta inomhus och läsa en god bok. Spela spel eller bygga pussel med barnen är också trevligt.
9. Fotbollshuliganer är något som… Jag inte förstår meningen med. De bara förstör för lagen. En fotbollshuligan är inte en äkta supporter. En äkta supporter stöttar sitt lag och ställer inte till det som en huligan gör.
10. Med karta och kompass… Så hittar jag inte. Vet knappt var norr respektive söder är. Fast nu överdriver jag. Men sant är att jag inte kan använda karta och kompass. Rotar fram gps:en på telefon om jag inte hittar.
11. Med livhanken i behåll… När jag och Rickard precis blivit tillsammans, det var december 2004 så åkte jag, Samuel (som var bebis) och Rickard upp till Idre där en av Rickards bröder då bodde. När vi skulle åka hem så skar Rickard i en kurva och då gick spindelleden sönder så han kunde inte komma över på rätt sida vägen igen. Ratten snurrade bokstavligen bara runt och så fick vi möte. I rättan tid kom i vi över på rätt sida av vägen men fick sladd och sladdade in emellan lastbilen och personbilen som kom och rätt in i räcket. Vi kom undan med hjärtat i halsgropen.
12. När jag hoppade över…Hm på den här frågan vet jag inte vad jag ska svara.
13. Mitt förhållande till tretton…Helt okej. När jag var barn så jag filmen fredagen den trettonde och det är den första kontakten med att fredag den trettonde skulle vara en otursdag. Hittills har jag faktiskt inte upplevt att fredagen den trettonde skulle vara en otursdag. Värre var det när jag som 16-17nånting gav mig ut för att rida med klasskompisarna och hästen gick på en a-brunn. På vägen hem så stack hästen (Excess hette hon) iväg med mig och jag ramlade av och landade med foten under mig. Såklart en slump men där och då trodde jag på det….
14. Mjukglass eller kulglass. Får man välja både och? Ja, då gör jag det.
15. Livet på en pinne… När jag får umgås med familj och vänner, sitta ute i solen och njuta av varma sommarkvällar.
16. Bakom mina solglasögon… Jag använder ju inte solglasögon även om jag borde shoppa ett par.
Rubrikerna är en del av Madeleines bloggutmaning

En dag med en väldans massa gott

Publicerad den av Hannas krypin
Oj så varmt det varit idag, betydligt varmare än igår. Nu lär det vara tropiska nätter här ett tag. Luftkonditioneringen har stått på hela dagen så här har det varit svalt och skönt. 
Vi åkte ju till Rickards mamma vid lunch och hade med oss ett berg av pastasallad, wienerbröd, körsbär och melon. Vi hade ett par väldans trevliga timmar. När vi kom hem så förberedde jag spetten med grönsaker. De hade fått gotta sig i marinad medan vi var iväg. Åh så gott allt blev. J och E  kom för en god grillmiddag och väldans trevligt pladder. Har jag berättat att ”väldans” har jag fått av min pappa. Vet inte om det är dialektalt eller något som han hittat på istället för att säga ”väldigt”. Vi hade en perfekt sista kväll på semestern tillsammans. I morgon börjar Rickard att jobba igen och jag börjar ju på måndag. Hur många gånger har jag skrivit det nu egentligen….. 

En tur upp på Lillnipen

Publicerad den av Hannas krypin
Det finns två vägar upp på Nipfjällets topp. Man kan gå över lillnipen och vidare upp på riktiga toppen men så kan man föllja en led längre ner och sedan upp på toppen. Kan vara lite lurigt att hitta vägen upp men det är skyltat ”molnet” som riktiga toppen heter.
Man kan åka bil ända upp till kalfjället till sommarparkeringen. När vi var där var det smockat med folk. Jag störde mig lite på att jag inte kunde få helt ”folkfria” bilder. Men det är ju bara att gilla läget.
Långt bakom toppen som vägen leder upp på ligger molnet.

 Utsikten mot Städjan. Känns konstigt att tänka på att vi var där uppe. Om man vill kan man gå hela vägen upp över Grängesåsvallen, över Städjan, ner på den del av berget du ser i bilden och sedan fortsätta upp till toppen av Nipfjället. En ”nätt” runda på 11 kilometer. Den skulle jag vilja göra någon gång. 
Vägen upp på Lillnipen är drygt 1500 meter tur och retur och är betydligt mer lätttillgänglig för barnfamiljer. Känns helt galet att tänka på att vi faktiskt gick upp på Nipfjället 2012. Då var Samuel bara nio år och Alexander var fem. Ida var bebis och satt i sele på Rickards rygg. Suget var stort att gå upp på molnet även i år men Ida hade inte orkat två toppturer på två dagar.

Vi satt på toppen en bra stund och byggde lite med stenarna och njöt av utsikten.
 

Effektiv morgon

Publicerad den av Hannas krypin
Jag velar om jag ska klippa ner mina palettisar redan nu eller om jag ska låta dom växa ännu mer. Särskilt den till höger har stuckit iväg på höjden. Jag vill ju ha mer av en ”buskig” planta.
När jag vaknade förut kände jag mig inte alls på topp, det kommer bli tufft att komma tillbaka till jobbet med tidiga morgnar. Segheten släppte iallafall när jag fått i mig frukost och började komma igång med städ och fix. Ville skriva några rader redan då när jag vaknade men orden ville inte komma till mig alls. Så är det ibland. 
Idag kommer det bli ännu varmare än det var igår. Pust! Man ska inte klaga på värmen men 25 grader räcker gott för mig. Allt över 30 som nu är alldeles för mycket. Glad dock för solsken.
Idag har vi (läs jag och Rickard) hunnit massor. Huset är städat, det är förberett inför kvällens grillmiddag och vi har även slängt ihop en pastasallad. Vi ska åka en sväng och hälsa på Rickards mamma. Vad ska du göra idag?