Here we go again…..

Jag visste att jag gav mig ut på djupt vatten när jag började skriva om mina tankar kring vaccinering. Någon skrev om att WHO har angett vaccinationsmotstånd som ett hot mot världshälsan. Som jag förstod artikeln när jag sökte på det så handlade det inte om covid utan motståndet mot det allmänna vaccinationsprogrammet (Källa) och det är inte samma sak. Jag är inte emot vaccinering! Alla mina tre barn är vaccinerade vilket för mig är en självklarhet att göra. Men det är gamla välbeprövade vacciner och det är inte samma sak som att ta ett vaccin som tagit ett år att få redo. Vi har ingen aning om långtidseffekter, hur länge skyddet varar (läste något om sex månader vilket i sammanhanget känns som ett väldigt kortvarigt skydd.
Iallafall, det tog bra lång tid innan jag bestämde mig för att ändå skriva att jag inte vill vaccinera mig. Och det här inlägget ska egentligen inte i huvudsak handla om vaccination utan snarare människors syn på individer som gör andra val än vad många önskar. Det finns inget sans och vett. Människors fula trynen visar sig verkligen. Det är som att där pandemin började gick också vettet ur. Klimatet hårdnar, hur har vi blivit mot varandra? Det här synsättet är för mig mer skrämmande än själva viruset. Vi ska vara så toleranta och accepterande mot människor men det är bara så länge man har rätt åsikter och rätt värderingar. Nåde den som vågar tycka till och visa att den ser på saker och ting annorlunda och gjort andra val än normen.
Hittills i debatten har jag läst om hur man som ovaccinerad inte ska ha rätt till sjukvård. Man ska inte få jobba med sjukvård. Någon region pratar om att man inte ska få åka på externa utbildningar och konferenser som ovaccinerad. Vilket jag redan skrivit. Det är för mig en skrämmande människosyn och om man börjar ”sålla”. Var kommer vi till slut hamna? Det ena kommer onekligen leda till mer och mer begränsningar. Det är inte ett samhälle jag vill ha. Jag vill ha ett samhälle där det är okej att tycka olika, att man kan hålla en öppen debatt utan det här ”vi mot dom-tänket”.
Min arbetsplats är inte en prioriterad personalgrupp i dagsläget, trots att jag jobbar med svårt lungsjuka patienter som definitivt tillhör riskgruppen att bli svårt sjuk i covid. IVA, akut- och pandemipersonal är prioriterade. Inte ens när jag var på pandemin så blev jag som extern erbjuden vaccinet.
Har du inte hängt med? Här finns mina inlägg kring vaccination.

Uppdaterat 5/2 21:40 För dig som tror att vaccinering kommer bromsa smittspridningen. Saxat från Folkhälsomyndighetens hemsida.
 

 

 
 
 
 

Vara ett föredöme

Det har varit så kallt den här veckan. I förrgår gjorde jag misstaget att inte ha dubbla brallor och mina ben var som två isbitar när jag kom hem. Samma sak idag dock fast jag hade dubbla brallor. Jag är verkligen inte van vid att det är riktig vinter. Min jacka är bra, det stora problemet är benen. Men jag klagar inte. Idag har det varit strålande sol. Hur underbart är inte det!
Jag skrev igår om att jag inte vill vaccinera mig. En kommentar handlade om att tänka på sina patienter och skydda dom genom vaccinering. Eftersom man är vårdpersonal ska man föregå med gott exempel. Jag tänker dock att man kan göra andra saker för att tänka på sina medmänniskor i coronapandemin än genom vaccinering. Man kan undvika shopping på stan, fika med familj/vänner och restaurangbesökhålla  Jag har gjort två undantag i vinter vad gäller social distansering (vänner) och det var att jag träffade S för en promenad utomhus och samma sak med J och träningspassen. Också de utomhus och med avstånd. Jag träffar knappt mina föräldrar, vi träffades en sväng när barnen fyllde år och en sväng vid jul. Samma sak då med avstånd. Jag har inte kramat min mamma och pappa på ett år. Jag gör allt jag kan för att inte bidra till mer smittspridning än vad det redan är i samhället. Jag skyddar patienterna med att vara extremt noggrann med basala hygienrutiner. Som vårdpersonal, Josefine, så är du såklart väl medveten om vikten av basala hygienrutiner, hur det genomsyrar allt vårdarbete och är den enskilt viktigaste faktorn för att minska risken för smittspridning.
En annan kommentar handlade om en region där de funderar på att hindra ovaccinerad personal från att delta i externa utbildningar och konferenser. Eftersom det inte är lag på att vaccinera sig, kan man inte bli tvingad till det. Är det då verkligen lagligt att ta till åtgärder som indirekt tvingar den som inte vill vaccinera sig att göra det. Var är det etiskt korrekta i det?
Nej nu ska jag springa av mig lite irritation. Senare är tanken att jag ska köra pilates live på Facebook och sedan är det planering inför årets fortbildningar som gäller. Också det online. 

Höjden av fräckhet

Godmorgon! Hoppas att du mår bra. Barnen har gått till skolan och jag sitter nu och äter frukost. Ostmackor är helt klart underskattat! Vi har fortfarande julvaxduken på bordet, så fort vi hittar en ny så blir det byte…. Bästa sättet att skydda bordet från fukt och repor. Vi har haft vårat bord i över åtta år och ser fortfarande som nytt ut! Det snöar och är 6 minusgrader. Förr ett år sedan såg det ut så här 👇. Barmark och sol. Det ser inte kallt ut men jag minns att det blåste och var kallare än vad det ser ut att vara. Handbromsen gick också sönder så när vi skulle därifrån fick vi ringa efter hjälp. Tacka vet jag Falck vägassistans. De är bra! Jag skulle tillbaka till jobbet så det fick bli några kilometers promenad då jag inte hade tid att vänta på att assistansen skulle komma. En kollega var snäll och stannade kvar till jag kom.

Höjden av fräckhet!
Något som upprör mig är hur vissa chefer har låtit sina närstående gå före i vaccinationskön. Jag vill inte vaccinera mig men jag blir ändå upprörd över hur vissa tar sig rättiigheter som de inte har. Det är fult! Det har även hänt i regionen här där jag bor. Idag jobbar jag kväll, gjorde ett passbyte. Det är ju inte helt fel med en sovmorgon så här mitt i veckan. Skulle vilja promenera till jobbet (13 kilometer) men det blåser så får nog bli en annan dag. Vad ska du göra idag?

Bara ben och tabataintervaller

Jag hade lovat Ida att gå ut och åka pulka idag så efter jobbet gick jag, Alex och Ida ut och var ute i pulkabacken en timme. Vi gjorde det till ett mål att åka ända ut på cykelvägen. Den bedriften lyckades vi med ett par gånger iallafall. När vi kom in var jag såklart lagom mör i benen. Bara att komma uppför backen är ju träning.
När jag ställde mig på löpbandet för att springa en runda kände jag hur mycket dagens bravader tagit på hela kroppen. Som vanligt är jag som en tung klump. Men det blev iallafall 10 minuters uppvärmning och därefter körde jag tabataintervaller med fokus på styrka och explosivitet. Jag började med 4 minuter marklyft i tabataintervall. 20 sekunder hårt jobb och 10 sekunder vila. Därefter körde jag flås med hjälp av stebräda och armstödet på soffan. Hoppa över stebrädan, snabba fötter och så en tredje övning med hjälp av armstödet som jag inte vet vad man ska kalla det för. Totalt blev det bara 16 minuter men jag kan garantera att jag kommer ha träningsvärk imorgon. Fokus låg enbart på ben.
Jag använde dessa fyra låtar. Den första överst vet jag inte var den kommer ifrån för den syns inte på spotify. The kids arent alright är en riktigt peppande låt som jag alltid får energi av. Bästa tisdagstipset.
 

Mina sociala medier förfaller

Oj vad kallt det var imorse. När jag gick till tåget var det nästan 14 minusgrader. Det må vara kallt men som jag njuter av riktigt vinter. Notetoself är att spara munskyddet till jag kliver på tåget och inte ha det på vägen till tåget med. Ser lite dumt ut att gå runt med munskydd när det inte är en människa i närheten….
För bara några år sedan så instagrammade jag tre inlägg om dagen, jag deltog i en massa utmaningar och mitt instagram växte. Nu tappar jag istället följare men det är inte konstigt med tanke på det obefintliga engagemanget från min sida. Jag vill ju fortfarande men när jag väl är hemma är det så skönt att krypa upp i soffhörnet och göra ingenting. Det är heller inte så roligt att instagramma när majoriteten av mina träningspass görs på löpbandet. Blir inga roliga bilder direkt… Kanske är det som det sägs att man blir dum av att inte aktivera hjärnan och får svårare att ta tag i saker. Men vad vet jag.

Idag har jag jobbat iallafall och jag var så glad över att vara tillbaka där jag vet exakt vad jag ska göra. Där jag känner mig hemma. Jag hade en diskussion med en av kollegorna kring äldrevårdens dåliga status. Att det ses som ett lätt jobb. Mycket intressant diskussion faktiskt. Vissa tycker ju att det är mer status att jobba på sjukhuset. Men jag säger snarare att wow, vilka hjältar inom äldreomsorgen. Så mycket ansvar man har och så mycket som kan gå fel. Det är inte bara att hjälpa någon med kläder och mat utan det är multisjuka människor som behöver mycket medicinsk kompetens. Tex när man behöver ringa sjuksköterska och vad man kan lösa själv. Jag blir galen på att äldrevården inte satsas på. Man anställer unga, outbildade personer som ska ta hand om de sköraste vi ha. Idiotiskt om du frågar mig!
Tja, intressant vändning på inlägget. Från sociala medier till tankar kring äldrevården…. Jag tänkte faktiskt krypa ner i sängen nu. När jag letade efter en bild till det här inlägget så hittade jag några bilder som jag kan blogga om imorgon. Lite vad jag gjorde för ett år sedan idag-inlägg. Så det blir några rader imorgon med. 🙂

Söndagslistan vecka 4

Känsla: Ja, vad ska man säga om den här veckan. Mina veckor på pandemin fick ett snöpligt slut när jag var tvungen att covidtesta mig. Men det kanske var lika bra att få några dagar hemma och vila upp mig.
Helgens fokus: Vinterlekar. Ida fick ett par skidor i veckan och de ville hon testa såklart. Svårt först såklart men hon lärde sig snabbt. Jag spårade upp ett spår i trädgården men så gav jag förslaget att testa ute på cykelvägarna så där har det blivit många varv. Det funkar ju att åka i kanterna. Annars är det för mycket grus. Tycker det är dumt att vägarna skottas och sandas ur det perspektivet.
Väder: Snö och minusgrader! Underbart ju. 😍
Träning: För lite… Körde ett riktigt bra pass i fredagskväll dock med Rickard och J. Grymt kul att få köra ett riktigt bra utepass som gav mycket flås. Fick även till ett bra pass ikväll på löpbandet. Min form varierar verkligen från dag till dag. Blir inte klok på det.
Några av helgens bilder.
Dummaste: Att jag glömde bort coachingsamtalet igår kväll. Dock så är det inspelat så jag kan titta på det i efterhand.
Fem positiva från veckan:
– all familjetid.
– att mitt covidtest återigen var negativt.
– ett bra träningspass med R och J.
Veckans otur: Att båda våra bilar laddat ur samtidigt.
Otippade: Att Sverige tog sig till final i handboll. Det var tjugo år sedan sist. När jag var barn så var det just handboll som jag tyckte var roligt att vara med på på gympan. Jag slapp höra ”men Hanna” (läs med gnällig röst) så fort jag missade bollen som i fotboll. Eftersom jag inte missade bollen på samma sätt.
Citat:
Det här ska jag påminna mig om nästa gång jag tänker elaka tankar om mig själv.

Iskall vinterdag

Idag är det riktigt kallt ute, imorse när jag klev upp var det 17 minus. Solen skiner och över pulkabacken på baksidan är det dimmigt. Ser ut som att det även börjar bli rimfrost på träden.  Underbart! ❄☃️❄ Ida blev igår lovad pulkaåkning idag men det måste bli lite mildare först. Så just nu streamas Henry Danger (barnprogram). Rickard var snäll och bakade scones till frukost. Kan äta ett gäng då det är så gott! 😋😋😋 Vad ska du göra idag? 

Ett isande kallt träningspass

Jag var inte säker på om det planerade träningspasset ikväll skulle bli av med tanke på hur jag mått i veckan. Men kanske är det så enkelt att jag sover alldeles för lite och att det är det enda jag behöver. Två dagar i rad har jag gått och lagt mig innan tio och det gör skillnad. Det blir tidig läggdags ikväll med.
Vi möttes upp på Ljunkan, jag, Rickard och J. Vi tog ett testvarv på löparbanan, gick det att springa men nepp. Konstaterade att det var alldeles för mycket snö men hjälp vilken bra träning det skulle vara att springa några varv där. Min telefon fick sig ett ofrivilligt dopp med när jag råkade tappa den i den djupa snön. Notetoself är att ha dubbla strumpor när jag ska springa i minusgrader. Det blir riktigt kallt om fötterna. Till slut kände jag inte mina tår på högerfoten.
Det slutade iallafall med att vi sprang på fotbollsplan bredvid. Det blev ett gäng stegringslopp och så körde vi ett riktigt bra pass runt straffområdet, så nära max som möjligt och varierande bakåtlöpning och sidstepp. Superbra pass. Men hjälp vilken obefintlig träningsglädje jag känner. Det är tungt och när jag springer får jag små muskelbristningar. Jag har galet ont i min vänstra vad nu till exempel. Den som jag skadade hösten 2019 och jag är livrädd för kroppens alla smä känningar. Det enda jag vill är att komma i bra form, att komma tillbaka och känna mig pigg och stark. Jag vet att vägen dit är att ta mig igenom de här passen som är allt annat än njutning. Där jag får slita från minut ett.

Fem en fredag vecka 4: Isbrytare

Så skönt, fick provsvar för en timme sedan och återigen var provsvaret negativt. Tog bilderna igår när jag inget hellre ville än att gå ut en sväng i snön. Kände inte riktigt att kroppen var med på de noterna men lite luft fick jag iallafall. Snön vräkte ner hela dagen och natten och bilderna visar inte hur det såg ut. Möjligtvis bilden längst till höger.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar här så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag. Elisa

  1. Skulle du hellre ha 10 hobbys eller 1 passion? Lätt val. Jag har hellre en passion än 10 hobbies.
  2. Vad är det konstigaste i ditt kylskåp? Jag har inga konstiga grejer i kylskåpet.
  3. Vilken är den vackraste plats du har sett? Hoburgen på Gotland!
  4. Vilken låt har du spelat mest den senaste veckan? Musik från serien Glee. Dont stop believin´ gillar jag extra mycket.
  5. Är du en sparare eller spenderare? Gäller det pengar så är jag mer av en spenderare. Saker däremot sparar jag, har så svårt att göra mig av med grejer.

Dåligt mående och karantän

En bild från tidigare i veckan. Skulle vilja ha en smoothie idag med men har inte grejer hemma till det. Den sista bananen åt jag upp igår och det ska vara banan i mina smoothies. Annars får det vara.
Här har det ekat tomt, tre dagar sedan senaste inlägget. Jag har varit trött och jobbat mycket. Den där dagen med ett foto i timmen glömde jag bort. Inte första halvan av dagen men sedan. Så det blev inget med det. Igår mådde jag inte alls bra. Tänkte det var tillfälligt så åkte till jobbet men åkte hem bara en timme senare. Kände mig alldeles svag i musklerna och blev yr i huvudet efter bara några steg i trappan. Jag måste verkligen ringa vårdcentralen. De kommer nog vilja ha ett covidtest så jag ska iväg nu på morgonen. Fjärde gången gillt. Man ska inte önska sig sjukdom men idag tänker jag att det skulle vara bättre att vara ordentligt sjuk en vecka och sen är det bra istället för det här diffusa som varierar från dag till dag. Covidtestet innebär att jag ska vara i karantän tills svaret kommer så nu blir det inget mer jobb på pandemin, iallafall inte just nu. Imorgon hade jag mitt sista pass inplanerat. Så på måndag om svaret är negativt ska jag tillbaka till min avdelning. Det ser jag fram emot.
Nägot som jag är glad över dock är att det snöar ute! Hur underbart är inte det. Det är vinter några månader till och då vill ja ha ordentligt med snö. Sen får våren komma men det är det inte dags för än.