Hej! Äntligen får jag vara ledig en dag och ladda batterierna. Jag har varit så trött och ärligt talat så kände jag efter lite extra imorse om jag inte hade lite ont i halsen så jag kunde vara hemma. Men nepp, frisk som en nötkärna! När jag stämplade ut idag så kände jag mig så nöjd och glad över samarbetet med mina kollegor. Att få känna att vi var ett team som jobbade tillsammans. Det gör mycket. När jag kom hem så stoppade jag i mig lite att äta och sen kröp jag ner i sängen och sov en timme drygt. Alltså att sova på dagen är så underskattat. Det gjorde jag mycket förut men nu var det länge sedan. Så skönt ju att få ta igen förlorad sömn. Det var välbehövligt. Så efter tuppluren så vek jag tvätt och sedan blev det träning. Igår fanns det inte på världskartan att träna något flåsigt så det var kul att känna att jag kunde fixa det idag istället.
Igår var jag även med på en workshop via Zoom. Det handlade om bäckenets positioner i olika övningar och hur man kan förlänga och öppna upp i höftböjare och bäcken. Hur intressant som helst. Workshopen startade med drygt 20 minuter pilates och det var hur skönt som helst samtidigt som jag återigen blev varse mina svaga sidor. Pilates är så snällt på det sättet att det avslöjar obalanser och svagheter. Samtidigt ger det också möjlighet till att verkligen bli både starkare och släppa på spänningar. Jag blir så otålig ibland och vill kunna utföra pilates bra och glömmer lite bort att för att bli bra på något måste man öva….
Känsla: Jag stänger den här veckan med känslan av att vara nöjd med min insats på jobbet. Jag känner att jag har gjort det jag kan för att det ska bli så bra som möjligt. Det är jag glad över.
Väder: Det har varit omväxlande minusgrader och plus. Snön som kom och förgyllde vinterdagarna är nu ett minne bara. Uppe i skogen är det dock inte barmark än och trots att det är slasksnö så blir jag ändå glad av det vita.
Fem positiva från veckan:
– Gick hem med en sådan bra känsla, att jag gjort nytta på jobbet.
– Att jag nådde mitt mål med två löppass.
– Pilatesklass och workshop via Zoom med Carrie Russo.
– Känslan av att ha hittat rätt, som jag trivs att jobba på sjukhuset även om det är tufft.
– Testade padel vilket var grymt kul.
Veckans köp: Vi har köpt ett nytt löpband. Det vi har börjar sjunga på sista versen och när vi snubblade över ett bra pris kunde vi inte låta bli. Så just nu har vi två. Först tänkte vi om vi skulle ge bort det gamla men känns inte riktigt bra eftersom det kan ge upp när som helst. Så nu står det i vårt sovrum. Kanske inte det optimala stället men så får det bli en tid. Det nya löpbandet har samma maxhastighet 22km/h. Kan du hålla den farten i två timmar så slår du världsrekord på marathon. Lutningen går till 20%. Så det går verkligen att träna allt. När vi skulle bygga skruva i alla skruvar så fick vi prova oss fram. Sämsta ritningen, värre än Jysk ju där alla skruvar och steg är på samma bild….. Kanske inte är så längre förresten?
Träning: Det har varit en riktigt tuff träningsvecka då jag har varit trött och energilös. Jag måste verkligen börja prioritera sömnen. Den är a och o. Men jag har nått mitt mål som var att springa två pass, jag har tränat något pass pilates och ikväll sprang jag en kilometer på löpbandet som uppvärmning och sedan körde jag hiitpasset som jag tipsade om tidigare i veckan. Jag kommer garanterat har träningsvärk. Just det, häromdagen körde jag ju lite styrka med. Jag och Rickard körde släplöpning i hallen. Han håller fast mig och så ska jag springa så snabbt jag kan. Det blev lite extra tungt eftersom Ida sen kom och ville hålla fast Rickard. I veckan spelade jag också padel tillsammans med några kollegor. Helt coronavänligt med stora avstånd till alla. Så kul ju!
Bad Ida filma och det blev en suddig selfie med.
Mest sedda: Henry Danger (serie på Nickelodeon och Viaplay). Det är en serie för barn men gissa om jag skrattar. Så galet bra! En ny upptäckt är Glee, för mig alltså. Det är flera år sedan som sista avsnittet sändes. Det sorgliga är att tre av personerna som spelar i serien gått bort tragiskt.
Något som grep tag i mig:
I flera år har jag läst Elins blogg, sen la hon ner den och finns nu bara på instagram. Många är vi som följer Elins cancerresa. I podden Framgångspodden med Alexander Pärleros berättar hon mer.
Mitt viktigaste inlägg:
Jag har den här veckan tänkt väldigt mycket på det här med coronavaccin och hur hätsk tonläget är mot de som inte vill vaccinera sig. Så till slut tröttnade jag och skrev ett inlägg om det.
Rätten få välja Just nu vet man inte om vaccineringen skyddar den vaccinerade mot att bära på smittan och om man ändå sprider smittan vidare. Det innebär ju i praktiken att vaccineringen bara skyddar en själv mot att bli allvarligt sjuk. Så för den som tänker att den kan leva som vanligt bara för att den har tagit vaccinet får tänka några varv till.
Jag vet inte riktigt hur jag ska tolka meningen längst ner. Menar personen att den som inte vaccinerar sig och får covid kommer kräva intensivvård? Eller menar hen att alla som inte är vaccinerade kommer bli så sjuka att de kommer behöva intensivvård. I min värld är intensivvård en läkarbedömning och inget man bara kan kräva för att man vill. Vem vill ens intensivvårdas med slangar och infarter på alla möjliga ställen? 
Jag har för ett tag sedan gått igenom mitt arkiv. September 2019 till exempel var en månad med många ledsna tankar. Jag hade precis skadat mig och kunde varken springa eller döma fotboll. Det var inte direkt den mest muntra läsningen måste jag säga. Jag hittade då inlägget ”
