Perspektiv

Publicerad den av Hannas krypin
Medan regnet står som spön i backen….
Så tittar jag på House och tänkte skriva några rader här. Jag har cyklat både till och från jobbet och ikväll ska vi springa lite. Igår skrev jag om mitt mående som inte alls har varit på topp. Över huvudet taget… Jag har haft ont och känt mig låg. (Du kan läsa mer HÄR om du vill.) Men så ibland händer det saker som gör att jag får perspektiv på mina egna tankar, känslor och mående. Man är alltid sig själv närmast men just nu känns mitt som en droppe i havet. Vad gnäller jag om liksom. Jag har min familj, mitt jobb och jag är frisk. Mina problem känns så futtiga. Ibland behöver man få nya perspektiv på sin egen tillvaro. Samtidigt är det inte lätt. Man är sig själv närmast och det kommer alltid finnas de som har det värre än en själv. Ska man aldrig få må dåligt då och gräma sig över saker som händer? Jag har inga svar såklart utan delar bara med mig av mina tankar så här på tisdagen.

Söndagslistan vecka 29 och ett träningspass

Publicerad den av Hannas krypin
Jag brukar alltid skriva att min kropp hänger med på allt jag hittar på. Att jag känner mig tacksam över det. Men jag vette katten nu alltså. Det känns inget bra. Jag är låg på motivation och jag har ont överallt. Med ont överallt menar jag framförallt mina höfter. Igår kunde jag inte springa för att det gjorde så ont.

Jag och Rickard möttes upp för att springa på löparbanan. Precis som förra veckan var min motivation låg. Hade ingen lust alls att springa och ärligt talat kände jag bara press. Press att jag måste träna för att klara rätt löptest. Just nu känner jag inte alls för att träna för att jag måste. Jag vill träna det jag vill och känner för. Jag fick iallafall till slut till ett bra pass trots min bristande motivation och allmänna olust. Höfterna höll också. Det blev ett pass där jag sprang 30 sekunder, inte i maxfart men så snabbt jag orkade och gåvila 30 sekunder. Totalt sprang jag tre kilometer i intervallform. Bra pass!
Söndagslistan vecka 29
Känsla: Kroppen har inte känts okej. Jag har varit trött, omotiverad och ganska ledsen. Mina höfter som framförallt gjort ont efter matcher gör nuu ont i vardagen.
Väder: Soliga dagar men mest moln och lite regn.
Köp: Jag har beställt de tre böckerna om Jana Berzelius som just nu finns utöver de två jag redan läst. Det blev även två chicflic-böcker av Sophie Kinsella.
Träning: Det blev inte alls många pass i förra veckan. Cyklade till jobbet i fredags och joggade en runda i skogen. Tänkte springa ett kort och intensivt pass på löpbandet men mina höfter protesterade. Jag hade så ont!
Godaste: Glass på smultronstället
Veckans bok: Jag läser prio ett av Emelie Schepp, del tre om Jana.
Fem positiva från veckan:
– utflykt till Harge uddar med barnen. Stort älsk på naturupplevelser.
– ännu mer älsk på utflykten till Söderköping.
Alltså seriöst, det är enklare att berätta om negativa tankar och känslor från veckan än roliga grejer som hänt.
Sämsta: Att jag har haft så ont i mina höfter. 
 

Ett besök på Harge uddar

Publicerad den av Hannas krypin
Igår åkte vi (jag, Rickard, barnen och så äldsta grabbens flickvän) till Harge uddar igen. Hemma var vädret betydligt bättre så vi hade lite otur. Inte så att det var kallt men för kallt för min smak för att kunna komma i och doppa mig. Tyckte märkligt nog att Vätterns vatten är kallare än vattnet vid Tofta på Gotland och då var det ändå en vik som vi skulle bada i.
Ser inget vidare roligt ut. Men vi har bestämt att åka dit igen och då vada över till andra sidan. Längs med vassen är det grundare så där kan man gå. Om man kan simma så kan man simma över till andra sidan med. Det är varken långt eller särskilt djupt.
Samuel och L gick i förväg så efter badet knallade vi ikapp dom. De hade hittat en mysig grillplats där vi satt och fikade en stund. Väl här kom solen tillbaka och det blev så mycket vackrare. Älskar att vara här!
Det som är så bra med den här leden är att den går inte från a till b utan den går runt. Väldans smidigt med barn måste jag säga. Nackdelen är att sista biten (eller första beroende på vilket håll man börjar gå åt) får man gå genom kohagen och att korna höll till precis vid utgången. Men det gick ju bra. Det var snälla kossor. 

I min solgula klänning och rufsig i håret

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon!
Idag är jag trött. Hade goda intentioner att somna tidigt men en nocco för mycket gjorde mig pigg. Och så pratar jag och Rickard om att de inte har någon effekt på mig….. Så dumt ju! Jag har redan planerat in en tupplur. Andra planer är att gå till affären och hämta ut mitt bokpaket som jag beställde i veckan. Det är redan över 20 grader ute så i eftermiddag blir det badet. Det var lite kallt att bada i viken vid Harge uddar igår. Men bilder från gårdagen kommer upp senare idag. Jag tycker att det är roligt att kika tillbaka i arkivet och se vad jag gjort vissa dagar.
19 juli 2019
Var vi hemma hos mina föräldrar med barnen och hade en mysig eftermiddag där vi pratade om viktigheter och oviktigheter.
19 juli 2017:
Shopping, grillning och ödlorna fick känna på gräs. Maja ömsade skinn, därför är hon ljusgrå på sina ställen. Hon älskar maskar så hon växte som ogräs.
19 juli 2016:
skrev ett inlägg om min pilatesring och så sprang jag tuffa intervaller i värmen. Fyrahundra meter blev det den gången.
Hade jag på mig denna outfit. Tycker fortfarande mycket om den här koftan. Jag och barnen hängde med maken till Kisa där han skulle döma fotboll tillsammans med två andra kollegor.
 
 

Åtta bilder från Gotland

Publicerad den av Hannas krypin
Det är lördag och jag är ledig!
Jag har inte gjort något särskilt idag. Ätit lite frukost med Ida som är morgonpigg, plockat in disk i maskin och skalat potatis till lunchen. Det blir fiskpinnar idag, lite lagom avancerat. Jag känner mig inte pigg idag, trots goda intentioner om att komma i säng tidigt lyckades jag inte alls. Jaja, så är det med det. Dagens planer är att vi efter lunch ska åka iväg på utflykt. Det blir till Harge uddar igen. Badet som vi har här där vi bor är enligt ett lokalt nyhetsprogram det minst coronaanpassade så det undviker vi gärna. Bäst då att dra till skogs. Ska bli mysigt att komma iväg en sväng med Rickard och barnen.
Vet du att jag har sådan Gotlandsabstinens. Tror inte jag längtat tillbaka så mycket som jag gör i år. Kanske att vi åker dit igen redan i höst. Jag har aldrig upplevt hösten på Gotland. Måste vara magiskt med höstfärgade löv. Tänkte späda på min abstinens lite mer genom att dela några bilder på oss från underbara Gotland.
På Fårö! Ser nu på bilden att det ser lite ut som att Ida sitter på en klippkant högt uppe. Det kan jag dock understryka att hon inte gjorde. Till vattenytan är det max trettio cm och det var bara till vaderna djupt här. Inte för att jag badade. Har stor respekt för vattnet just vid raukområden.
Gotlands sydligaste spets, Hoburgen.
Bad på Tofta Strand.
Vackra Visby innerstad.
Jag tröttnar aldrig på solnedgångarna vid havet. Strandpromenaden där vi går varje år kommer jag aldrig tröttna på.
På vackra Fårö! Det var hett men alldeles underbart!
Lite vatten svalkade!

Första löpsteget på en vecka

Publicerad den av Hannas krypin
Den här veckan har ju min kropp känts alldeles fel och dann. För lite sömn, för lite vatten gjorde att jag kände mig alldeles spak igår. På grund av det så har jag inte tränat något sen jag cyklade ett gäng mil i helgen. Sprungit har jag inte gjort sedan jag och Rickard sprang löptestintervaller förra torsdagen. Jag är helt klart ganska dålig på att ta hand om mig själv. Jag vet vad jag borde göra men så blir det tvärtemot….. 
Så idag gav jag mig iallafall ut. Benen var sega såklart. Dels av värme men också cyklingen till och från jobbet. Jag vill så gärna bli den där som kan transportcykla till jobbet och trots det kunna springa. Det blev ett bra försök idag. Första kilometern var såklart apseg men sen kom jag igång. Så länge jag springer mina pass på under 6 minuter/kilometer så är jag nöjd. Det ger mig lite hopp! 

I blåbärsskogen

Publicerad den av Hannas krypin
Äntligen fredag och helg!
Här har det varit tomt sedan i onsdags. Jag har varit väldigt trött och inte direkt orkat göra något mer än att jobba. Igår kändes det inte alls bra men så kom jag på att jag slarvat med dryck så idag mår jag bättre. Så pass att jag cyklade till och från jobbet. Har inte tränat sedan i heltgen så jag behövde verkligen röra på mig. Tänkte ge mig ut och springa en sväng om en stund. Tänker bäst att passa på när jag ändå känner mig pigg och motiverad.
I onsdags åkte vi till Söderköping hela familjen. Vi ville äta glass och också göra något annat. När vi kom till Söderköping var kön så lång så vi tog vår efterglassenpromenad före glassätatandet istället. Det blev en promenad upp på ramunderberget och i skogen. Usch, när jag kom hem och satt i soffan så kröp det en fästing på min hand. *Ryser* Men nu går jag lite i förväg här. Det finns verkligen hur mycket blåbär i skogen som helst och jag ville så gärna plocka men hade inget med mig.
                                                                                                 
Mums! En glass som jag alltid kommer tillbaka till är Stjärnskott. Jag som inte skulle ta en stor glass… Efter besöket åkte vi en sväng ut till Stegeborg men då var vi alla trötta så det blev inget långt besök.
 
 
 
 
 

Ett lopp, fem år

Publicerad den av Hannas krypin
Idag skulle vi egentligen ha åkt ner till Öland för att springa Victorialoppet för sjätte gången. Men på grund av corona så är det inställt. Man kan dock som många lopp springa det virtuellt. Då kan man också köra det på cykel. Man kan cykla så långt som nio mil om man känner för det. Tyvärr så är loppet ganska dyrt, det kostar nästan lika mycket att springa det virtuellt som det hade kostat på plats. Känns så tråkigt att inte ha sprungit ett enda lopp i år. Det saknar jag. Ska nog be Rickard springa nio kilometer med mig idag bara för att få känslan. Men vi får se!
2015 var första året som vi sprang och jag blev helt kär i atmosfären och publikfesten. Jag hade ont i min höft och Rickard ifrågasatte om jag verkligen skulle springa nio kilometer. Men jo, det skulle jag. Och vilket lopp jag gjorde. Att jag sen inte kunde springa ordentligt på ett halvår efter det är en petitess i sammanhanget. Men det var det nästan värt. Personbästa på nio kilometer. Har inte sprungit loppet så snabbt efter det. 2018 var jag nära. Men mer om det längre ner i inlägget.
Det här året hängde brorsan med också. Så kul att springa tillsammans, han drog dock iväg. Som alltid, haha. Rickard sprang däremot med mig, efter att ha maxat på fyra kilometer.
Året då jag var så besviken på min tid och känslan i kroppen. 
Nästan personbästa året! Vi åkte med Rickards kollegor A och J. Så grymt kul. Avslutade kvällen med att bada i havet innan vi åkte hem. Året då jag sprang personbästa på 1 km, 3km och 5 km. Grym känsla! Jag vill tillbaka dit!
Året jag fick jag lära mig den hårda vägen att det inte går att ta en nocco precis innan start och inte heller äta massa lösgodis i bilen på vägen ner. Sämsta uppladdningen. Det här året var det fem års jubileum. Fem sprungna lopp i rad. Och ocjkså den sämsta tiden. Då störde det mig men nu känner jag bara att äsch. Formen går att träna tillbaka.

Men staketet blev vitt iallafall

Publicerad den av Hannas krypin
Ett inlägg om dagen tycker jag gott att jag borde kunna få till. Inte för någon annans skull utan för min egen. För att det är roligt att kunna gå tillbaka och se vad jag egentligen pysslat med. Idag har jag jobbat och det var en trött Hanna som klev upp ur sängen och knallade iväg till tåget. Egentligen var det perfekt cykelväder men jag har ju ett tågkort och det borde användas. Så jag gick i sakta mak till station: Det behöver ju inte alltid gå så fort….
Igår var jag ledig efter helgens jobb och jag roade mig med att läsa klart ”vita nätter” och eftermiddagen spenderades med att måla staketet vitt. Konstaterade att ett vanligt staket med fyra sidor har väldigt många sidor. Det kommer behöva målas en gång till men så fort det blir väder ska vi ta tag i staketet på baksidan. Alex och Ida hjälpte till att måla. En kul grej att göra tillsammans. Efteråt hade jag färg precis överrallt. Men fint blev det!
Yes, vit och prickig blev jag. Och rufsig håret. Men äsch! Staketet bakom mig har vi tänkt att måla vitt med. Måste bara köpa en roller så det inte blir målat på andra sidan av misstag. Mina ben ska vi inte prata om…
Men gissa om jag hade ont i mina höfter igår kväll. Det sitter fortfarande i. Typ som foglossning känns det bara det att jag inte är gravid. (Och har inga planer på att bli heller). Så jobbigt ju!
Idag hade jag en sån där dag när jag bara kände mig helt värdelös. Det var ingen som var dum mot mig och det är ingens fel att jag kände så. Problemet ligger helt enkelt hos mig. Men det är ju bra att jag är medveten om problemet. Värre vore det ju om jag beskyllde andra för mina knäppa tankar. Jobba med mig själv var det ja….
 

Söndaglistan vecka 27

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon!
Idag är jag ledig efter helgens jobb. Det har varit lugnt på jobbet men nu när jag sitter här i köket känner jag mig så trött. Ska nog krypa ner en stund igen senare. Känns inte så bra faktiskt. Men jag hade en sån där natt där jag sovit men vaknat många gånger. Jag har somnat om snabbt men sömnen blir ju störd ändå när jag håller på så där.
Jag tänkte skriva färdigt min söndagslista igår kväll när jag kom hem från jobbet men kröp istället ner i sängen och läste boken vita nätter. Har nu kommit drygt halvvägs. Så bra och spännande!
Känsla: Jag har varit lite orolig och tänkt tankar om att sätta mig i karantän och inte träffa någon.Men mest har jag mått bra. Jag känner också att jag är på helt rätt ställe.
Bok: Vita nätter med Emelie Schepp. Dock ej utläst.
Väder: Regn, kyla och blåst. Men också sol och varma vindar.
Knäppaste: Att jag gick till jobbet med samma frisyr som jag hade när jag gick och la mig: en snefläta. Och att jag i lördagsmorse cyklade i samma tempo som Rickard springer sina tusenmetersintervaller. Utan att jag ens hade motvind…..
Outfit: Träningskläder. Såklart….. Nya favoriten 👇👇👇
Nostalgi: Jag vet inte hur mycket jordgubbar med grädde och mjölk som jag ätit. Men det är helt klart sommar för mig. Och påminner mig om när jag var barn och vi var hos min farmor i Lund.
Veckans låt: Ännu mer nostalgi. The final countdown med Europe. Påminner mig också om när Alex och Anna ska gifta sig i Solsidan och Joey Tenpest kommer och överraskar Anna.
Träning:
Måndag och tisdag blev det ingen träning alls. Ville vara pigg och fräsch inför löptestet som jag skulle sprungit i onsdags. Men det blev inställt. Torsdag sprang jag långa intervaller som träning och helgen bestod av cykling till och från jobb. Totalt blev det nio mil. Har även kört två pass pilates och ett vanligt styrkepass.
Beslut: Att jag ska säga upp mig från jobbet där jag är tjänstledig. Ska ringa min chef idag.
Positiva från veckan:
– att jag och mina kollegor är uppskattade av patienterna. Känns fint!
– första jobbveckan efter semestern gick så snabbt och bra och jag är så glad att vara tillbaka på jobbet.
– känslan av att veta att jag är bra på mitt jobb!
– att jag tog en härlig promenad nere vid ån tillsammans med Sofia.