Nu är det mycket jag vill göra!

Min lista över saker som jag vill göra blir bara längre och längre. Jag har precis sökt in på en utbildning och väntar ivrigt på besked. Sista ansökningsdatum är 15 november så det dröjer några veckor till innan jag får veta.
Jag funderar även på hur jag ska kunna utveckla pilatesdelen i mitt liv. I lokalen som jag ska börja ha pilates i finns det möjlighet att kunna träna barre. Gissa om jag då blev sugen på att även kunna erbjuda barreklasser. Så jag satte mig och googlade efter utbildningar och den bästa som jag hittade är i Stockholm och det är Stockholm Pilates Center som är värd. Något att fundera på.
 

Pilatestisdag

Idag har jag haft en förmiddag med fullt fokus på pilates. Jag har:
Läst i min pilatesbok för att se vilka övningar jag kan ta från pilatesreformer till matta. Till min hjälp hade jag exitube och soffbenet.
Jag filmade två klipp (ett som jag redan lagt upp) till instagram och planerat för ett inlägg till bloggen. Bilderna är klara, ska bara skriva texten. Inlägget kommer upp senare i veckan. 
Marcus kom hit och så körde vi ett tuftt pilatespass som även Rickard deltog i.
 

En skoldag

Vad mysigt det var att vara med i skolan. Jag hängde med upp till skogen där det blev en liten fruktstund och så fick barnen lära sig lite om olika träd och kottar. Sedan delades barnen in i par och så skulle de leta efter olika saker som stod uppskrivna på ett papper. 
När vi kom tillbaka till skolan var det dags för lunch och Ida åt potatisbullar och jag åt några jättegoda grönsaksbiffar ihop med ris.
Därefter var det dags för rast och jag och Ida hängde knäveck. En av de andra eleverna ville vara med och så kom det andra barn som också ville vara med. Kul! Efter lite lek vid stängerna så började vi hoppa hopprep och likaså där ville också fler barn vara med.
Vi hade utvecklingssamtal också och efter det var det dags att gå hem för dagen. När jag kom var jag så trött att jag satte mig i soffan och sov en stund. Välbehövligt!

Veckans punkter

Godmorgon! Idag är det måndag och jag är ledig efter att ha ”slavat” hela helgen. Eller skämt åsido. Jag har haft väldigt roligt och ingen dag är den andra lik.
Idag ska jag följa med Ida till skolan. Hon har pratat om det så länge men det har krockat med jobb men nu så. Barnen ska gå till skogen så det ska bli kul att få följa med dit och se vad de gör där. Jag har även min pilatesklass ikväll. Får se vad jag hittar på för något utmanande till deltagarna. Vad ska du göra idag?
Mumsiga: Grilltallriken ovan på Brödernas kök. Mums, nu vill jag åka dit igen!
Träning: Slarvat lite med löpträningen (oups🙈!!!) förutom i fredagskväll. Det blev tre pass pilates, ett med Marcus, min pilatesklass som jag har på måndagar och så körde jag även ett pass själv senare i veckan.
Tråkiga ytliga: Blixtlåset på mina favoritjeans har gått sönder.
Har inte ätit på evigheter: kanelbulle med iskall mjölk. Rickard köpte glutenfria kanelbullar åt mig som slank ner idag.
Prestation: Personbästa på Höstfemman och en åttonde plats.
Om jag skulle använda läppstift: så hade det varit nyansen på läpparna som jag fick när jag la på ett filter. Den ska jag hålla utkik efter.
Känsla: Mest bra men också tungt.
Wihooo!!!: Alla detaljer ska bli klara men jag har en lokal att ha min pilates i framöver.
Vill ha: Den rosa klänningen som jag bloggade om häromdagen.
Utmaning: Jag har sökt en utbildning: specialistundersköterska inom psykisk ohälsa.
 

Racereport Höstfemman 2018

Då var det dags att skriva ner några rader om årets höstfemma. Jag, Rickard och Alexander blev hämtade av Marcus och så bar det av till Åby. Det var kallt men fantastiskt vackert höstväder.
Vi hämtade ut nummerlappar och tog den vanliga promenaden. Sprang lite i backarna för att känna lite på benen och snart var det dags för Alexander att springa. Det är så roligt att han kommit igång med att löpträna och inte bara springa loppen. Han var riktigt duktig så det var roligt att se.
 
Kort eller långt, långt eller kort. Det var frågan och jag velade till en halvtimme innan start. Bestämde mig för att vara viking. Tänkte att om jag fryser så springer jag snabbare… 
I år tyckte jag att det tog evigheter innan det blev dags för oss att få ställa upp på startlinjen. Men tiden går snabbt även när man väntar. Först ställde jag mig ganska långt bak tillsammans med Marcus men så gick vi fram så vi stod i rad två. När starten gick så var det inte så dumt att kunna lägga mig i mitt tempo direkt. Är så van vid att få kryssa mig fram i början innan fältet tunnas ut.
Den ser så oskyldig ut, den första långa backen. En backe som är ungefär 400 meter och som suger i benen och får mig att vilja strunta i att springa och gå hem istället. I år var första året som jag sprang hela backen. Ja hela loppet förresten utan att ta några gångsteg i de tuffaste backarna. 
När jag kommit upp för den härliga backen får jag en välförtjänt vila när det börjar gå nerför igen. Som alltid så glömmer jag bort hur jobbig och tung banan faktiskt är. Det som ”räddar” mig är de långa nerförsluten. Där får jag vila och samlar kraft. Den sista riktigt jobbiga stigningen är strax innan två kilometer kvar. Där har de dessutom lagt grus så det är tungsprunget av den anledningen. Belöningen kommer snart. I princip 2 kilometer nerför är kvar nu förutom två, tre korta branta backar. Men i jämförelse med det jag har bakom mig så är det ingenting.
Hela tiden hade jag koll på klockan och jag visste tidigt att jag skulle slå mitt personbästa. Frågan var dock om jag också skulle klara att komma under 30 minuter. Det var inga problem, visste att jag skulle kunna sänka tempot en aning och fortfarande nå mitt mål med goda marginaler. Såklart kändes det att jag sprungit några kilometer och jag var rejält andfådd men ändå inte ”jag vill dö-trött”. Så nöjd med min prestation. Rickard vann femman och Marcus sprang som vanligt bra. Vi hade roligt!
 

Idag är raceday!

Idag är det dags för årets upplaga av Höstfemman. Det är väl sisådär fjärde eller femte gången som jag, Rickard och Marcus ska springa loppet. Det är så kul med bloggen att jag tack vare den har så mycket sparat. Jag sitter och läser min kategori med racereports och HÄR kan du läsa min racereport från 2017 års upplaga av Höstfemman och HÄR är rapporten från 2015.
Rickard i starten 2017.
Hela veckan har jag funderat över vilken målsättning jag ska ha och det jag helst vill är att kunna springa så snabbt att jag kommer under trettio minuter. Men jag vet att banan är riktigt tuff med många branta backar som kommer suga kraft. Men å andra sidan är det lika mycket nerför där jag kan samla kraft. Ett annat problem är att det är mycket rötter och stenar vilket gör att jag får ett litet annat löpsteg och måste tänka mig för var jag sätter fötterna. Det drar också ner tempot. Så, det jag landat i är att försöka slå tiden 30,50.
Bild från Höstfemma 2014. Då sprang jag på tiden 31,04 och kom på en nionde plats. Jag har alltid varit topp tio i det här loppet (utom första gången jag sprang 2012, då var jag inte i min bästa form.) Bästa placering är sjua med tiden 30,50 som också är personbästa i det här loppet. Höstfemman är inte fem kilometer utan 5,2km.
Dessa bilder är från Höstfemman 2015. Man ser inte på bilden nedan hur brant backen faktiskt är.

 
 
 

Rastar nere vid ån

Jag började sju i morse och har nu min halvtimmes rast. Lagom till jag kom ner hit till ån så tittade solen fram och jag har fått njuta av solen mot mitt ansikte. Jag har så ont i min nacke idag men bortsett från det så mår jag bra. Jag är lite nervös inför loppet imorgon men tänker att lite motion är bara bra. Med lite tur så har det gått över till imorgon. 

Jag skulle ta det lugnt…..

Jag skulle bara springa några kilometer. En lugn runda tillsammans med Rickard och sedan avsluta med styrkeövningar. Istället blev det snabba kilometer i min nuvarande tävlingsfart på milen. Det kändes som att jag flög fram och jag fick verkligen uppleva runnershigh. Då när det känns som att jag kan springa hur långt som helst utan att bli trött. Jag älskar den känslan och det är den som gör att jag orkar fortsätta springa även de gånger när det känns som att jag inte ens orkar en kilometer. Efter löpningen körde vi ett gäng parstyrkeövningar. Kul att vara igång med det igen då det var väldigt länge sedan. Kolla in @hannafialotta för att se videos. 🙂

Ett steg framåt

Min pappa går hos en fysioterapeut i stan och han vet att jag letar efter ett ställe där jag kan ha mina pilatesklasser. Så han frågade mig om han skulle prata med den här killen om min pilates. Klart jag ville det. Han var positiv så igår ringde jag och pratade med honom och idag på förmiddagen var jag där och kikade lite hur det ser ut och vilka möjligheter det finns. Jag konstaterade att det bara är min fantasi som sätter begränsningar för vad jag kan göra där. Jag blev bara så otroligt glad över att äntligen ha hittat ett ställe där jag kan vara. Jag ska maila till killen som äger den här lokalen och så tänker jag att om allt går som det ska köra igång om ca tre veckor.
Jag och Sofia möttes upp för en promenad och såklart lyxlunch på Brödernas Kök. Underbart god mat som  jag gärna skulle äta varje dag. Det var ganska grått när jag åkte in till stan men sedan sprack det upp så vi fick en riktigt härlig promenad tillsammans.
Jag har även storstädat Alexanders rum och det har bokstavligen tagit mer eller mindre hela dagen. Att sitta på golvet och sortera lego var inget vidare för min stackars kropp så det var underbart att sträcka ut kroppen i en pilatesklass som fokuserade på rörlighet. Jag har fått två nya favoritövningar som jag garanterat kommer göra ofta. Den ena har jag lagt ut på instagram ikväll @hannafialotta och den andra tränkte jag lägga ut imorgon.
Har du haft en bra dag?

Lill-lördag

Inlägget innehåller affiliatelänkar och är ett samarbete med nedan länkade varumärken.
Godmorgon! Barnen är i skolan och jag sitter här i soffan. Jag är så galet trött idag. Att somna igår var inte det lättaste. Tuppluren på dagen förstörde mer än vad jag trodde. Men å andra sidan var den välbehövlig. Kom hem från jobbet som en trasa. Inte för att det var jobbigt att jobba utan för att jag var så galet trött. Känns som att jag skulle kunna sova en vecka.
Frukosten är inmundigad och om en stund ska jag springa en runda. Bara några lugna kilometer utan någon press eller tidskrav. På söndag ska jag springa ett lopp igen med Rickard och Marcus, Höstfemman i Åby. Det är det tuffaste femkilometersloppet som jag brukar springa. Inför varje år brukar jag alltid glömma bort hur jobbigt det faktiskt är så nu de här sista dagarna gäller det för mig att ge mig själv bästa förutsättningarna. Ett år kom jag faktiskt femma på det loppet och det är min bästa placering någonsin av alla lopp jag sprungit.
Vid två börjar jag jobba och jag slutar nio ikväll. Det kommer bli långa timmar med tanke på hur det känns i kroppen. Men det är roligt också. Jag trivs ju!
Önskar dig en härlig dag!