Jag var bara tvungen att gå ut i snön en stund. Det har snöat sen lunch och det har inte direkt lugnat sig med snöfallet. Jag har lovat Ida att vi ska ut och åka pulka imorgon. Vågar inte just på grund av kylan ge mig ut idag. Första dagen feberfri liksom. Inser jag pratar lite emot mig själv med tanke på bilden på ovan där jag gått ut så lite klädd. Men det handlade om typ fem minuter och jag gjorde samma sak häromdagen utan att det bev värre. Tycker ändå det är skillnad med riktig fysisk aktivitet som det är att gå upp för en pulkabacke.
Kommer du ihåg mitt nyårslöfte? Om att vara snäll och behandla andra som jag själv vill bli behandlad? Idag kom jag på att där ingår ju jag själv. Så solklart ju, att jag inte tänkt på det tidigare liksom.
Ärligt talat finns det ju ingen som är så elak mot mig som jag själv kan vara ibland. Så ett tillägg till mitt nyårslöfte är att behandla mig själv som jag vill bli behandlad. Med snällhet, pepp och kärlek. På alla sätt och vis. Så ikväll har jag varit snäll mot min kropp och gett den lite kärlek i form av fyrtio minuter pilates. Inget avancerat eller krävande utan bara ren och kär kärlek. Lite rörelse och lite andning. Underbart ju!
När man tror stenhårt på en sak, måste man då fightas för det i alla lägen? Eller kan man välja att backa undan, att välja sina strider och inte gå så hårt åt det man tror på? I min värld är inte det samma sak som att ge upp sina grundvärderingar. Utan bara att ta det lite chill, ta en liten paus om du hellre vill se det så. Jag kommer alltid ha mina värderingar om demokrati, frihet och allas lika värde. Men även i den fighten kommer jag välja mina strider. Om jag skulle gå hårt åt allt, då skulle jag själv gå sönder istället. Och med det orden säger jag godnatt.
