Med fingrarna djupt ner i kakburken

Jag har under lång tid kritiserat den ensidiga medierapporteringen. Dess brist på proportioner, neutralitet och den ensidiga propagandan. Hur kritiska röster tystats. Med all rätt ska det visa sig. Fick en länk skickad till mig av IngMarie. Nedan text är ett citat från artikeln.
Jim Smith har i många år varit en nyckelperson i mediekonglomeratet Reuters och bland annat innehaft positionerna som operativ chef och vd. Idag är han ordförande i mediekoncernens välgörenhetsstiftelse – samtidigt som han suttit i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2014.
Ju längre in i pandemin vi kommer, desto mer kan människors neutralitet ifrågasättas. Vem kan man egentligen lita på? Kan man lita på någon? Eller som en fd bekant sa ”man måste ju lita på överheten”.
Jag hittar snarare fler och fler anledningar till att faktiskt inte lita på överheten. Fler anledningar till att inte lita på att det handlar om folkets bästa eller som i fallet med coronapandemin folkhälsa. Nej, allt handlar i slutändan om pengar och att tillskansa sig så mycket pengar själv som möjligt. Hur många som far illa på vägen tas det ingen hänsyn till. Bara cheferna och de högsta får det som de vill ha.
En önskan för året blir att fler neutrala röster ska få komma till tals. Fler kritiska röster som vågar stå upp för det som är rätt. Som vågar ifrågasätta det som bör ifrågasättas. Att folket slutar jamsa med och vara så godtrogna. För även om man vill så går det inte att lita på alla. Särskilt inte personer som har någon form av makt.
Jag önskar mig en journalistkår som bevakar folkets intressen och inte företagen. En journalistkår som inte är köpt, en journalistkår som till 100% är neutral och inte springer politikernas ärenden.

På paus

Idag har jag helt klart vaknat på fel sida. Jag känner mig pigg och nästintill symtomfri så det är inte att jag mår dåligt fysiskt. Det är snö ute och jag kunde träna 40 mminuter pilates igår utan några konstigheter så här efteråt. Så jag borde vara glad.
Ibland (läs idag) tänker jag att vi människor är ena konstiga varelser. Letar fel, hänger upp sig på småsaker och jag vet inte allt. Jag var så pass irriterad nu på morgonen att jag var tvungen att göra något. Jag följer Anna Hallén på facebook och hon blev nu satt på paus. Hon säger många bra saker men ibland är det bara för mycket. Har pausat henne tidigare med när jag känner att jag behöver en paus. Idag var det dags och kanske jag snart är mig själv igen.
Dagens planer: pulkaåkning och träning. Kroppen har inte reagerat något på gårdagens pilatespass. Så jag vågar snart gå för fullt igen.