Alexander var först beräknad till den 18 januari, sedan ändrades datumet till den 14 på rutinultraljudet. När jag var höggravid med Alexander så var vi i flyttartagen. Vi skulle flytta från en trea till en femma på samma gata. Jag vet inte riktigt hur vi tänkte för vi skulle flytta till en lägenhet med stort renoveringsbehov samtidigt som vi skulle bli tvåbarnsföräldrar. Väggar skulle tapetseras, golv bytas och i vardagsrummet skulle parketten slipas.
Veckan när Alexander var beräknad spenderade vi mycket tid på IKEA, vi hade inte möbler för att fylla upp en femma så vi behövde lite nytt. På måndagen den veckan började jag få onda förvärkar. Inte så att det startade igång på riktigt men jag kände att det nog inte var alltför långt kvar tills förlossningen skulle starta.
På torsdagen den elfte januari så startade förlossningen, jag gjorde mycket av värkarbetet hemma. På den tiden jobbade Rickard som personlig assistent och just på torsdagar var han med sin kund i simhallen på US. Han skulle bara jobba två timmar så jag tyckte att han kunde jobba. Vi var ju i samma hus. Men det dröjde inte länge innan barnmorskan tyckte att han skulle komma till förlossningen. Jag berättade att han var i simhallen men ett missförstånd gjorde att barnmorskan ringde till stora simhallen och inte till simhallen på US. När de fattade var han var så dröjde det inte länge innan han kom till mig. Det var så roligt för barnmorskan sa att ”du måste komma hit för Hanna ligger och kniper”. Efter ett par timmar på förlossningen föddes då Alexander, 3270 gram och 52 cm lång, världens finaste lille bebis. Alexander drömmer om att bli fotograf och kämpar på med sina studier.
Stort, stort grattis på födelsedagen, älskade Alexander!
Stort GRATTIS till sonen, den stolta mamman och pappan också:-)
Alex säger tack!
vi har också ett januaribarn, vårt fjärde. Fyra barn på fyra och ett halvt år. Planerat. Jag satt på ett sammanträde, kollade minuterna mellan värkarna. Efter sammanträdet körde jag hem, men min man fick köra mig till KK. Det gick relativt fort. Jag hade anmält/ansökt att få sterilisera mig, när jag ändå är på KK, räcker med 4 barn. Pratat med kurator och sånt man ska göra. Sonen hade lite gulsot och fick ”sola sig” några dagar. Drygt efter en vecka hemma igen med alla våra fyra barn 🙂
Tack för att du delar med dig. Intressant att få veta mer om dig. 🙂
Ja, tiden går, det konstaterar man varje födelsedag med barnen, och för all del även sin egen 😀 Båda min barn kom 1 v resp 2 v för tidigt vilket jag nog ändå tyckte var väldigt skönt då man vid det laget ju var ganska trött på grosessen så att säga 🙂
Kul! Jag följde ju dig för några år sedan när jag skrev mycket på bloggen, men så blev jag sjuk och gick igenom kemoterapi osv och tappade skrivlusten totalt. Nu mår jag bra tack och lov och skrivlusten kom tillbaka igen 🙂 Blev påmind när jag såg din kommentar hos Annika i USA 🙂
Tiden går verkligen fort. Hänger inte med alls. Vad roligt att du följt mig tidigare. Skönt att du mår bra och att du vill skriva igen. Ska kika in hos dig.
Oj tänk vad fort tiden går och 1 år från 18 år. Så stora barn man har. Grattis till honom. Hur länge bodde ni i 5:an vart hag nyfiken på och total rustade ni den?
Vi bodde där i 4½ år. Vi bytte tapeter och golv i samtliga rum och i vardagsrummet slipades parketten. Vi hyrde lägenheten så hyresvärden betalade hela kalaset.
Vilken tur att Ricard hann komma och att du knep ihop till dess 😉😀.
Stort grattis till Alexander också.
Vårt äldsta barnbarn fyller 20 idag.
Carin
Alex säger tack. Haha, ja det var tur. Vet inte hur det gått annars. 😛 Grattis till ditt barnbarn.
Stort grattis till honom, och så roligt att läsa lite om förlossningsresan! ^^
Alex hälsar och tackar!
Grattis till Alexander på din 17 års dag!!🎉. Tur att ni va på sjukhuset båda två. Du på förlossningen & din sambo i simhall 😊 Kul det uttrycket barnmorskan hade när hon ringde din sambo 😂. Skönt att det gick bra 😊.
Ta hand om dig och va rädd om dig❣️🤗
Alex säger tack!. Ja det var tur. Haha, visst var det kul. Det lär jag aldrig glömma.
Grattis till Alexander. När man ser tillbaka på sådant här kan man skratta lite åt det. Samtidigt, vad cool man var på den tiden. No stress haha. Min yngsta dotter stod också mitt i en flytt då hon fick sin första. Jag och pappans mamma bar grejer, hon stod med värkar och åkte in och ut till förlossningen. Mycket berodde på en orolig pappa
Nu för tiden kan jag inte fatta hur vi tänkte faktiskt. Men det gick ju bra.