Vem var det som knackade på min axel?

När jag skriver det här inlägget så har jag kommit hem från jobbet. Hunnit äta lite mellanmål och landa lite. Jag cyklade i morse och tänkte faktiskt fuska och be Rickard komma och hämta mig och cykeln med bilen. Men så tänkte jag på vilken bra träning jag får av att cykla i motvinden. Valet var då lätt även om jag ångrade mig under tiden, haha. Gick bara fem minuter långsammare trots att motvinden var dubbelt så stark jämfört med förra veckan när jag cyklade senast. Rickard var snäll och kom och mötte, det hade han verkligen inte behövt men jag blev så glad.

I morse var jag med om något lite kusligt. Jag var i det där gränslandet mellan sömn och vakenhet. Jag drömmer att jag går på en väg och medan jag går där så är det någon som knackar på min axel. Jag kände det så starkt att jag funderade över om det var en dröm eller verklighet. Tänkte tanken att det kanske var I som ville något men när jag vaknade till så var det såklart ingen där. Tyckte det kändes lite obehagligt faktiskt. Den här händelsen påminner mig om en rad andra ”spökliga” händelser som jag varit med om genom åren.

Jag spelade anden i glaset som tonåring. Du vet det där spelet där man har ett glas och ett papper med bokstäver, siffror och en ja eller nej-ruta. Alla lägger sitt finger på glaset och så ställer man en fråga som sedan glaset svarar på. När jag gjorde det på ett ridläger som tonåring så dök det upp en skugga på väggen i form av en klo. Vi hittade inget i rummet eller utanför som kunde förklara skuggan. Av förklarliga anledningar blev vi alla såklart livrädda och ingen av oss har sedan spelat anden i glaset igen.

Sedan dess har jag varit med om en rad skumma saker. När jag gick i gymnasiet så jobbade jag extra på helgerna, både i vretaskolans ladugård och i stallet. Dock inte samma helger. Men iallafall, det gick inga bussar så tidigt på morgonen så då sov jag alltid över i ett stort hus, huset kallades för ”flygeln”. Kring det här huset så flödade spökhistorierna. Det var inte många som vågade sova där fast det fanns många sängplatser. När man kom in i huset så var det toalett till vänster och så trappan rakt fram som ledde till övervåningen. Till vänster låg två rum, köket rakt fram och så sovrum till höger. Jag sov alltid i rummet till höger för det vänstra rummet kändes så obehagligt på något sätt. Så en dag när jag var ensam i huset så stängde jag dörren till det vänstra rummet och då hör jag en knackning på den dörren som jag precis stängt. Jag öppnade dörren igen och mycket riktigt, det var ingen där. Jag var helt ensam när det hände.

En annan gång så var jag i köket, barnen var på skola/dagis och då ser jag en skugga i hallen. Återigen fanns det ingenting där som kunde förklara det jag såg.

I samma lägenhet så hade jag precis gått och lagt mig, Rickard var på jobbet och jag hade inte somnat än. Då ser jag en dam i rummet i långt svart hår och svart kappa. Hon går kanske en meter i rummet och försvinner sedan. Nu tänker väl du att jag drömde men jag var vaken, hade precis lagt mig. En annan gång så åkte badrumsdörren upp av sig självt. Kollade barnen, de sov och Rickard satt i soffan och kollade på tv.

På mitt gamla jobb har jag också varit med om konstigheter, damskrik i källaren, ett ansikte i fönstret på tredje våningen och så en knackning på fönstret i köket. Vi var tre stycken som hörde knackningen men det var ingen där.

Sen har vi också alla tillfällen som jag känt på mig saker och ting som sedan händer eller de gånger jag tänker på en person som sedan ringer.

Eller stegen i hallen när barnen låg och sov och Rickard var på jobbet. Hasande steg som var så tydliga att det var precis som att det var någon där.

Hoppa på tåget – höger eller vänster

Det är redan 30 grader på min uteplats, tänker lite extra på Rickard som är iväg och ska döma fotboll i värmen. Är inte ett dugg avis.. Jo på själva dömandet men inte på att springa runt på en fotbollsplan i den här värmen. Särskilt inte på en konstgräsplan där det värmer både från marken och från luften.

Tänkte vara med på Åkes hoppa på tåget. Dagens ord är höger eller vänster. Tolkningen är fri förutom att det inte får handla om politik. Så jag tänkte bjuda på en liten skämtsam text. Det var länge sedan som jag skrev en lite tramsig text. Det är väl dags, eller vad säger du.

Jag står där på perrongen. Tåget kommer in med dramatisk musik i bakgrunden (i mitt huvud såklart). Jag är redo att hoppa på tåget – var resan går just idag vet jag inte. Tåget får ta mig dit nosen pekar. Men så kommer frågan, ska jag gå till höger eller vänster?

Jag tar mig en kik runtomkring, tittar först åt höger. Där ser jag en man med cykel, tre väskor och ett paket leverpastej i knät. Tittar sedan åt vänster. Där sitter ett barn och stirrar intensivt på mig, lite med blicken som att jag är med i en realityshow som jag aldrig någonsin skulle anmäla mig till… Jag känner hur paniken börjar komma krypandes….

Jag vänder mig om för att se om det finns ett tredje alternativ. Det var dumt för där står bara konduktören och vill klippa min biljett med mord i blicken.

Till slut väljer jag vänster, eller är det höger? Nu vet jag inte längre, jag går och snubblar över en ryggsäck, slår tån i en barnvagn och jag råkar hamna på helt fel plats. Men jag är med på tåget och är redo för äventyr!

Den perfekta dagen och annat

Det är lördag och näst sista dagen innan jobbet drar igång igen. Jag är inte ”färdigsemestrad” än men det blir bra med rutiner igen. Får kanske försöka ta en vecka i höst.

Vad skulle du göra om du var osynlig i en dag? Jag skulle tjuvlyssna på samtal och snoka reda alla hemligheter som folk har. Särskilt de som handlar om mig.

Hur hanterar du kritik – både den konstruktiva och den orättvisa? Jag tycker det är bra att få kritik om den är just konstruktiv. Hur ska man kunna göra något annorlunda om man inte får höra att det man gör är fel eller mindre bra? Orättvis kritik är jag av förklarliga skäl inte så bra på att ta.

Vad gör du när du fastnar och saknar motivation? Försöker skapa motivation genom att göra det jag inte vill ändå. Motivation måste man tyvärr skapa sig själv. Det är inget som kommer av sig själv tänker jag.

Vilka små saker i vardagen gör dig genuint lycklig? Glada barn, sol, solglitter i vatten, små utflykter i naturen. Tid tillsammans.

Vad får dig att känna dig riktigt stolt över dig själv? När jag lyckas med något svårt eller när något bara blir extra bra.

Hur skulle en perfekt dag se ut för dig – från morgon till kväll? Den perfekta dagen startar med en härlig löprunda i skogen, bara jag, mina tankar och fåglarnas kvitter. Därefter äter jag en god frukost tillsammans med familjen där vi pratar om livet och vad vi ska göra för trevlig utflykt. Utflykten tar oss till någon vacker plats. Jag drömmer just nu om att åka till Hammarö sydspets. På min perfekta dag får jag också till ett härligt pilates- och stretchpass.

Vad är något du har lärt dig den hårda vägen? Om man pratar först och tänker sen kan det bli rätt så jobbigt.

Lite om ditten och datten

  • Idag är det tretton grader och regnet hänger i luften. Vilken högsommar vi har….. Det kommer väl bli högsommarvärme lagom till jag börjar jobba igen.
  • Jag drömmer så mycket konstigt så jag känner mig inte så utvilad. I natt drömde jag om klippor och stora vattenmassor. Häromdagen så drömde jag om en person som hade en apa som husdjur och om en annan person som glömde sin bebis. Var får jag allt i från egentligen.
  • När jag och Rickard kom hem från loppet igår så tittade vi på film tillsammans med S. Igår föll valet på The Truman show. Som snask åts det chips med dip och gurkstavar. Hur gott som helst, och trevligt.
  • Häromdagen så tog jag och Rickard en kort promenad. Precis när vi gick ut började det regna. Först var det lite mysigt att känna regnet mot kroppen men sen friskade det på rejält och blev bara kallt.
  • Medan jag skriver det här inlägget tittar jag med ett halvt öga på Spanien-Belgien. Det har väl inte hänt så där alldeles mycket. Det hände desto mer i matchen mellan Portugal och Italien. Ett rött kort, tyckte det var solklart om bollen har lämnat situationen när portugisiskan trycker dit tacklingen. Olyckligt också att italienskan slog huvudet i reklamskylten men det verkade ju gå bra.
  • Mer fotboll: Isländskan fick kritik för hennes ”maskande” vid inkasten. Jag fattar inte problemet. Hennes lag ligger under och hon tar ändå god tid på sig. Kanske inte det smartaste beslutet. Håller med BP om att hon är sjukt snygg.
  • En sak som stört mig i EM: måste tjejernas shorts vara så korta? Mina nya domarshorts är också i den där korta modellen. Kan ju knappats ha med rörlighet att göra för herrarna kan ju spela i sina lite längre shorts utan problem.

En anti-bucketlist

Godmorgon!

Det är en trött tjej som sitter här. Jag kunde inte sova, har nog blivit för mycket intryck. Jag drömde om blåbärsris och vaknade hela tiden. Jag sa till Rickard att idag blir det inga utflykter. Min hjärna behöver nog vila både från intryck och aktiviteter idag.

De flesta brukar göra en bucketlist med saker som de drömmer om att göra. Men jag tänkte göra en lista med saker jag absolut inte vill göra. Aldrig någonsin!

  • Åka skidor nerför berg. Då menar jag inte i pister även om det inte heller lockar utan jag pratar särskilt om offpist.
  • Klättra på mount everest. Jag får upp en massa reels och förslag på grupper med bergsbestigning som tema. Jag blir inte mer sugen när jag ser dessa. Varför vill man riskera sitt liv?
  • Hoppa bungyjump eller hoppa fallskärm.
  • Testa surströmming. Lukten är tillräckligt för att avskräcka mig för all framtid.
  • Delta i en realitysåpa.
  • Käka insekter. Gillar inte att mjölmask är godkänt i livsmedel. Jag matar ödlorna med mjölmask….
  • Åka till ett ställe där jag inte får prata. Ju mer jag inte får prata, desto mer vill jag prata….

Saker som jag inte förstår mig på…..

  • hur jag kan ha hela garderoben full med kläder och ändå tycka att jag inte har något att ta på mig…..
  • hur tiden bara går snabbare och snabbare för varje år som går…..
  • varför datorer alltid är tröga när jag sitter i telefon och vill att det ska gå lite snabbt…..
  • hur det kommer sig att för varje uppdatering jag gör på min telefon så blir den långsammare och fungerar sämre…..
  • varför en del förväntar sig att saker och ting ska förändras utan att själv jobba aktivt för en förändring…..
  • varför vissa så bestämt hävdar att de har rätt fast de har tokfel…..
  • varför jag säger ”det är lugnt” vid tillfällen när jag inte alls tycker det är lugnt…..
  • varför strumpor försvinner i tvättmaskinen…..
  • varför det är så lätt att vara snäll mot andra men svårare att vara det mot sig själv….

Ska jag ändra min bloggdesign?

Förr gillade jag inte att läsa bloggar med samma typ av design som jag har. Det här med att behöva klicka sig vidare kan kännas väldigt jobbigt. Nu har jag själv valt att ha den typen av mall och jag kan tänka mig att jag förlorar en del läsare som tycker det är alldeles för tidsödande att behöva klicka sig hit och dit. Samtidigt tycker jag att fördelarna väger över. Man kan enkelt välja att läsa dom inlägg som verkar ha en intressant rubrik och man behöver inte scrolla sig igenom inlägg som man inte är intresserad av. Hos andra bloggare så tycker jag att det är lättare att få en överblick över bloggens inlägg och jag missar inte lika lätt intressanta inlägg.

Kanske att jag haft fler läsare med en annan typ av design men å andra sidan har jag fler läsare idag trots mitt val av design. Jag tänker lite att en bra blogg bär sig själv, även om själva designen är lite bökig. Du som kikar in här, vad tycker du? Ska jag ändra till en design där alla inlägg kommer direkt efter varandra utan en massa klick hit och dit?

Varför/Därför om bloggning

Missade alldeles att vara med på Klimakterihäxans selfie i måndags. Den här gången handlar det om bloggning och det passar mig väldigt väl. Den artonde mars fyller min blogg 18 år. Här på egen domän har jag bara bloggat sedan mars 2022 men i stort sett hela mitt arkiv följde med hit i flytten. Det som fattas är starten 2007, 2008 och en bit in på 2009.


Varför
 envisas jag med att fortsätta blogga (började i mars 2007)? Därför att jag tycker om att skriva och alltid gjort. Jag tycker också om att få nya bloggvänner och dela min vardag. Det roligaste med att skriva är ju alla kommentarer och engagemanget som jag får.

Varför har jag ingen header på min blogg just nu? Därför att i temat som jag har är alla mina header för stora och jag har ingen lust att lägga ner tid på att göra en mindre.

Varför hittar jag ibland till nya bloggbekanta? Därför att jag läser många olika bloggar och deltar i olika bloggutmaningar. Då hittas det ofta nya guldkorn.

Varför har jag aldrig släppt in några annonser i min blogg? Därför att det retar mig när bloggar blir oläsliga på grund av stora popup-annonser som täcker hela sidan och som dessutom inte går att klicka ner. Det var därför jag bytte till egen portal.

Varför har jag aldrig bytt till att göra podd, som ju är mera ”inne”? Därför att jag tycker att det tar för mycket tid. Vad gäller sociala medier föredrar jag det skrivna ordet. Och vem skulle jag podda med och om vad?

Varför? Därför

Den här veckan tar Klimakterihäxan in oss i garderoben. Reglerna är enkla:

Testar igen den nya varianten på det gamla temat Selfie, som fått lite annan form! Vi berättar på fem punkter något om oss själva, men det kräver ingen  bild! Det går ut på att jag börjar med en fråga, exempelvis: Varför vill jag inte läsa böcker på över 400 sidor? Och så svarar jag själv: Därför att de är för tunga. Men du anpassar Varför-meningen till dig själv, så du kanske skriver: Varför älskar jag att läsa riktigt tjocka böcker? och svarar: Därför att de räcker länge!

Varför har jag gula kläder? Därför att jag tycker att gult inte är fult. Har en gul klänning med blå blommor som är en av mina favoriter.

Varför tycker jag bäst om plagg som sitter lite löst? Därför att det döljer mina volanger på magen.

Varför har jag så många skärp? Därför att jag har haft en period då jag alltid kombinerade klänning med ett brett skärp i midjan.

Varför är djurmönstrat så ovanligt i modebilden, och på mina klädhängare? Därför att det inte är riktigt min grej nu för tiden. Förutom ett par korta träningstights och en sport-BH.

Varför väljer jag inte bort att handla på nätet?  Därför att jag tycker att det är väldigt smidigt att kunna klicka hem via nätet och slippa trängseln i butikerna. Samtidigt är det ett problem för det leder samtidigt till att butiker tvingas slå igen.

En selfie med varför

Klimakteriehäxan är tillbaka med sin selfie men i lite annorlunda tappning. Reglerna är enligt följande:

Det går ut på att jag börjar med en fråga, exempelvis: Varför vill jag inte läsa böcker i tegelstensformat? Och så svarar jag själv: Därför att de är för tunga och för långa. Men du anpassar Varför-meningen till dig själv, så du kanske skriver: Varför älskar jag att läsa böcker i tegelstensformat? Man lägger alltså in något om sig själv i både fråga och svar! Om jag skriver ”alla” kanske du byter till ”inga”, om jag skriver ”alltid” blir det kanske ”aldrig” hos dig, ”ofta” blir ”sällan”. Lätt va?

Tänker försöka att variera ämnena och så får vi se hur det funkar. Några måndagar framöver får bli en provperiod. Fem punkter per gång. Den allra första Varför? Därför! tilldrar sig hemmavid.

Varför är inga dukar hos mig släta? Därför att jag äger inga dukar förutom små virkade historier.

Varför manglar jag aldrig mina lakan? Därför att jag har ingen mangel. När jag jobbade på boende så manglade jag lakanen till dom boende.

Varför har jag inte köpt en robotdammsugare? Därför att jag kör på vanligt vis, bra terapi när jag är på dåligt humör….

Varför har jag så få tavlor på väggarna? Jag har foton på väggarna, två tavlor i köket, en i vardagsrummet, tre i hallen och en i sovrummet. Det räcker gott och väl.

Varför får inga fler böcker plats i våra hyllor? Därför att jag har för många och kan inte göra mig av med böcker.