Kategori: Allmänt trams

Sociala medier har verkligen många fina sidor. Jag gillar att kunna följa människors vardag, hitta inspiration, läsa bloggar och kanske ibland hitta nya intressen. Samtidigt finns det en hel del grejer som gör att det bara känns tröttsamt och oinspirerande.

Ibland kan jag känna att internet håller på att drunkna i reklam och perfekta flöden. Människor framställer sitt liv perfekt och ibland får man kommentarer som inte rör inlägget ett dugg. Så här kommer en kanske lite neggig lista över saker som jag tycker är överskattade, störiga eller bara allmänt märkliga.

Saker som gör att jag tycker att ett inlägg är jobbigt att läsa:

• för många bilder (Yes, jag kastar sten i glashus….)
• för mycket reklam
• stora, störande popupannonser.
• inlägg där det är övertydligt att det är AI som är skribenten.

Det mest överskattade på sociala medjer:

• Matchande flöden på instagram, gärna samma typer av bilder i exakt samma färgskala. Det vill säga olika toner av vitt och beige och så lite svarta detaljer på det. Det konstiga är att dessa perfekta flöden alltid har många följare, gärna över 10000.
• Olika lifehacks som mest skapar stress då det kräver så mycket fast tanken är att det ska underlätta livet.
• Det som utger sig för att vara ”äkta” är planerat minutiöst.

Kommentarer jag är trött på att läsa: De där kommentarerna som visar att man verkligen inte läst inlägget. Eller vad sägs om dessa:

• ”sluta göra dumma människor kända”
• ”källa på det”
• ”är det bara jag som….”
• ”inte för att vara elak, men…..”

Saker folk gör online som borde försvinna: Att skriva om sina barns bekymmer och diagnoser inför tusentals människor. I vissa flöden verkar inte personlig integritet existera. Det är tur att jag för egen del bara följer träningskonton. Så slipper jag få andras barns bekymmer serverade när jag minst anar det.

När sociala medier känns fejk:

• Bilder som är tydligt arrangerade för att få till den perfekta bilen.
• Videos som man märker är reklam först när man tittat på den en stund.
• Bilder som anges vara utan filter men som tydligt har filter.

Det värsta med algoritmer: Är att jag aldrig får se det mest aktuella i flödet utan det som algoritmen tror att jag är intresserad av. I mitt flöde får jag just nu mest upp om Mount Everest och problemen med Khumbu icefall, en glaciär mellan base camp och camp 1. Algoritmen tror också att jag bara bryr mig om balett, skäggagamer och politik. Gärna inlägg från personer som jag inte har någon personlig koppling till alls.

Godmorgon!

Det är en grå och regnig lördagsmorgon och endast fyra grader. Tajmar väl med att jag är ledig och att jag ska ut och döma fotboll efter lunch. Men det är bara att springa mycket så håller jag värmen i kroppen.

Jag ändrade min bloggdesign igen igår. Tyckte inte riktigt att den förra passade mig. Min nya design blev väldigt enkel och stilren och utan krusiduller. Vad tycker du, hiss eller diss?

Det är bara mars och som skrivet tidigare iskallt ute. Vårkänslorna spritter trots det i kroppen så tänkte jag skulle skriva en liten lista om just maj. Eller liten är väl en underdrift, haha. Det blev rätt många punkter.

• Favoritmånad på våren? Maj!
• Vad ser du mest fram emot varje vår? Att ljuset kommer tillbaka. När jag åkte till jobbet igår morse var det nästan dagsljus. Det går fort nu.
• Finns det något du alltid gör när våren kommer? Jag börjar vara ute mer och tar helt klart fler bilder. Särskilt de där dagarna när solen skiner och allting blir både vackrare och ljusare.
• Vilket vårtecken gör dig gladast? Solen!

• Vilka vårblommor tycker du mest om? Vitsippor!
• Förändras ditt humör när våren kommer? Ja, det förändras. Jag blir mycket gladare. Just i år är det dock svårt att avgöra vad min glädje beror mest på. Att jag kan springa som jag vill igen eller att det är ljusare ute. Mest sannolikt är det nog en kombination av båda.
• Får du mer energi på våren? Det korta svaret är ja.
• Vad brukar du vilja göra mer av på våren? Jag brukar vilja vara ute mer på våren. Vara ute mer i skog och mark. Förra sommaren åkte jag, Rickard och A till Stjärnorpsravinen. Skulle vilja gå där på våren när marken täcks av vitsippor och man ser på ett annat sätt hur bäcken slingrar sig fram.

• Tycker du om att vårstäda? Nja, kanske inte. Men det behövs verkligen vårstädas på väldigt många ställen. Särskilt i förråden.
• Hur skulle du beskriva våren med tre ord? Sol, glädje och ny energi.

• Favoritplats att besöka på våren? Min och Rickards årliga aprilresa till Gotland.
• Om våren var en färg, vilken skulle det vara? Gult, grönt och blått.

Och så avslutningsvis, fem snabba.

• Glass eller fika i solen?
• Picknick eller promenad?
• Tunn jacka eller tjock tröja?
• Solglasögon eller paraply?
• Tidiga morgnar eller ljusa kvällar?

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Kom ihåg att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag. 🙂

1. Vilket djur representerar ditt humör idag? Snigel, har känt mig seg och inte haft lust att göra mer än det jag verkligen måste.
2. Känner du dig äldre eller yngre än vad du är? Oftast äldre men idag skojade jag om att jag inte är en dag äldre än 25.
3. Vem är din äldsta vän och när möttes ni? Min äldsta vän från mellanstadiet dog hastigt för ett par år sedan. Då hade vi inte haft kontakt på flera år. Så den äldsta vännen jag har kontakt med är J och vi har känt varandra sedan 2019.
4. Vad skulle du göra om du inte behövde jobba för att få pengar? Jag skulle hänga mycket mer med familjen. Jag skulle jobba med min pilates, satsa mer på mina sociala medier eftersom jag tycker det är kul. Egentligen är det helt galet hur dagens samhälle blivit uppbyggt. Byta tid mot pengar liksom.
5. Vad packar du först när du ska på en resa? Hehe, träning är det första jag planerar för och packar därför mina träningskläder först.

I morse fick jag en trevlig avisering från jetpack. Madeleine hade nämligen länkat till mig. Hon har hittat på en liten bloggstafett. Den påminde mig direkt om bloggandets storhetstid i början. Då dök Liebster award upp, lite lika tema att man skulle nominera och länka till olika bloggar. Kul att Madeleine tog initiativet till Bloggstafetten. Stort tack för nomineringen, Madeleine.

Bloggstafetten 2026

Syftet är enkelt: Att lyfta andra bloggare och samtidigt hjälpa fler att hitta bra bloggar att läsa.

Regler för Bloggstafetten 2026
Tacka den bloggare som nominerade dig och länka tillbaka till dennes inlägg (viktigt inte själva bloggen). Ta bilden ovan och lägg in på din blogg.

Berätta 10 saker om dig själv som bloggare.
Tipsa om 10 bloggar du tycker fler borde läsa.
Lämna en kommentar hos dem du nominerar så de vet om det.
Har du ingen som nominerat dig? Starta ändå – ibland måste någon börja.
Om du antar utmaningen – länka till www.saramadeleine.se⁠ där stafetten startades.

Så vilka tio grejer vill jag berätta om mig som bloggare? Tyckte det var svårt att komma på 10 så det blev ”bara” nio. Kanske lägger till en till om jag kommer på.

• Om jag skulle beskriva mig som bloggare så skulle jag beskriva mig som en person som vill inspirera och göra människor glada. Jag vill också dela med mig av det som händer i mitt liv. Inom rimliga gränser vill säga.
• I min bloggs begynnelse skrev jag om mode och kläder. Det känns ganska långt från bloggens tema nu.
• Jag har bloggat varje dag i över tre år nu.
• Jag gillar att gå in och läsa min blogg. Men jag velar också om jag ska fortsätta med layouten jag har eller om jag ska byta igen.
• Jag tänker väldigt mycket i blogginlägg. ”Det här kan jag skriva om”. Den absolut vanligaste rubriken jag tänker är just tankar jag tänker. Men som alltid kommer jag inte ihåg tankarna jag tänker.
• Värsta jag vet är oengagerade kommentarer. Dock har jag också gjort samma sak.
• Bloggar är det format i sociala medier som jag gillar bäst. Det är trevligt att gå in och läsa varandras bloggar och ta del av varandras liv och göromål.
• Ogillar också stora popupannonser, särskilt videos som spelas upp automatiskt och som tänker halva sidan. Det var just den typen av annonser som gjorde att jag lämnade blogg.se.
• Precis som Madeleine är jag seg vad gäller att godkänna kommentarer. I kväll satt jag och godkände och svarade på ett femtiotal. Men jag blir glad över engagemanget och uppskattar verkligen att andra vill ta sig tid och lämna en kommentar här hos mig.

Jag nominerar:

• Ankis bildblogg
• Anna i Portugal
• Athena
• BM och Lars reseblogg
• BP (vet att Madeleine redan skickat bloggstafetten till BP men jag vill också uppmärksamma hennes blogg):
• Freedomtravel
• Klimakterihäxan
• Marika
• Sara i Barcelona
• The Swedish lakehouse

Ibland tänker jag att det vore så härligt att kunna leva på mina sociala medier. Att kunna ta dagen som den kommer och att inte ha arbetstider att passa som på ett vanligt jobb. Deadlines såklart men det är inte riktigt samma sak. Vara min egen chef och bara ha mig själv att svara inför. Men så tänker jag ett varv till.

Att vara influencer måste vara det mest otacksamma jobbet som finns. Man får alltid höra vad man gör fel, inget man gör är bra nog och alla ens misstag läggs ut till allmän beskådan. En dålig dag på jobbet och du förlorar din försörjning. Som med Margaux, tror inte att hon jobbar med sociala medier längre. Eller bli recenserad av bloggbevakning där elakheterna tillåts florera för att ”vi diskuterar ju bara”. Man vill inte vara på skribentens ”bad list”. Då finns det nästan inga gränser för vad som tillåts bland kommentarerna.

Det som jag tror lockar mig mest i teorin är just det där att kunna styra över min tid. Jag kan bestämma över mina dagar och slippa stämpla in och ut. Samtidigt tänker jag att allt har ett pris och i det här fallet att alla misstag kan bli offentliga om jag har otur. Så i slutändan är det rätt skönt att få ha mitt jobb ifred. Att få ha mina dåliga dagar utan publik och att min ekonomi inte hänger på vad folk tycker om mig på internet…

Såklart så fortsätter Åkes tåg även den här veckan. Veckans ord eller mening i det här fallet är: en låt du tänker på. Här kan jag faktiskt lista ett gäng.

Dels så tänker jag på låten som jag skrev om i förra veckans söndagslista. Men framförallt Felicias ”my system”. Har testat att springa till den och den ger bra energi. Av alla bidrag jag hittills hört i melodifestivalen så tycker jag att den är bäst. Men så kom jag på en liten twist: ”Om min blogg var en låt”.

Då blir det faktiskt något så otippat som Beatles gamla låt ”here comes the sun”. Inte för att mitt liv alltid är så soligt och roligt. Utan för att det ändå passar in på mig. Skogen, havet och vandringar tillsammans med Rickard. Mina standardrepliker som du ofta kan läsa här:

• ”Sol på nosen”
• ”Solglitter och vatten”
• ”Solen gör mig glad”

Oavsett om det handlar om träningsvärk, vardagspusslande eller den där känslan av att alltid vara lite för trött så finns det alltid ett litet ”det ordnar sig”. Kanske inte idag. Men imorgon. Eller åtminstone efter en runda i skogen. 😛

Min blogg är lite så: moln och blå himmel, spring i benen och reflektioner. Sen också såklart lite allvar och skratt. Och det är okej.

Jag fick en liten rolig idé när jag var ute på Facebook. En profil hade bett AI att skapa en karikatyr av hennes intressen. Så jag bad AI göra samma sak åt mig. Originalet ser du ovan och instruktionerna var att skapa en karikatyr utefter mina fokus här på Hannas krypin. Resultatet ser du nedan. Vilken gillar du bäst? Jag kan inte välja, alla tre bilderna gör mig glad. Sitter här och ler medan jag skriver inlägget.

---

Uppdaterat 3/2 16:30: BP tyckte jag missat domarHanna och hon har ju helt rätt. Hon undrade också vilken AI-assistent jag använder och det är chatGPT. Så karikatyr av mig i rollen som domare kommer här:

Madeleine har kört en utmaning nu under januari. Ett par av rubrikerna har jag redan skrivit om men tänkte att jag länkar till dessa inlägg och så ska jag skriva om de rubriker som är kvar.

1. Läs en bok i valfri genre och berätta om den. Jag läste boken ”konsten att vara snäll”. Tycker att den är väldigt intressant och tänkvärd. Det var intressant att läsa kommentarerna på mitt inlägg. Ordet snäll kan verkligen tolkas på många olika sätt. HÄR kan du läsa hela min recension från boken.
2. Ta en promenad och visa i bild och berätta för oss i text vad du gjorde under promenaden. Den här rubriken har jag också redan svarat på en gång. Du kan läsa det inlägget HÄR om du vill.
3. Berätta om någonting du handlat. Det skulle vara mina korta tights från Stronger som jag köpte till löptestet. De sitter som ett smäck och jag är så nöjd.
4. Berätta om någonting du gjort dig av med. Jag har faktiskt inte gjort mig av med något. Men jag skulle behöva rensa ordentligt.
5. Berätta om ett samtal. När jag hade fortbildning pratade jag en hel del med L. Vi delade rum under kursen och då får man chansen att prata om allt möjligt. Jag delade med mig av tankar och känslor kring mitt fotbollsdömande och löpningen. Tankar kring acceptans och att jag nog inte kommer längre. Eller framförallt tillbaka. Men vi får se, Rickard tror fortfarande på mig och han är min eviga hejarklack.
6. En bokad tid. Det senaste bokade tiden jag hade var ju intervjun som biträdande vårdenhetschef. Resultatet blev inte som önskat men själva intervjun var bra.
7. Något som varit viktigt för dig denna månad. Att hålla mig skadefri och klara av löptestet.
8. Något i ett fordon. Hm, får säga pass på den här frågan. Eller i och för sig. När jag åkte hem ikväll från kursen så var jag tvungen att tvärnita för en bil som gjorde ett dåligt val i en rondell. Datorn flög ner på golvet men som tur är så höll den.
9. När ett ordspråk kom väl till pass. Att tänka efter innan man gör något är inte dumt. Hur många gånger har jag inte trampat i klaveret för att jag pratar först och tänker sen. Impulsiv är mitt förnamn….
10. Min inre kompass sa mig att… Det är dags för förändring. Så det jobbar jag med dagligen.

Den här veckans ord i Åkes Hoppa på tåget är ”spännande”. Det passar ju väldigt bra då att fortsätta på Hildurs äventyr. Den här gången möter hon David som tar med henne ut på spännande grottäventyr. Häng med!

Nästa morgon sitter jag på pensionatets veranda med en kaffe i handen och bruset från havet i öronen. Jag tittar ut över havet och inser att: här vill jag stanna kvar. Jag vill upptäcka och se mer. Undrar vad det finns för spännande natur att upptäcka här?

Jag tar på mig skorna, packar min ryggsäck och lämnar pensionatet. Solen värmer redan, men vinden från havet är sval och inbjudande. Jag upptäcker en smal stig som jag bestämmer mig för att följa. Den leder mig mot klipporna.

Plötsligt hör jag ett skratt, ett sådant där skratt som får mig att nästan börja skratta jag med. Fast jag inte vet vad personen skrattar åt. Jag tittar mig omkring och ser en man som sitter på en sten och ordnar rep och hjälmar. Han tittar på mig som att han redan visste att jag skulle komma.

”Du ser ut som någon som vill ha ett äventyr,” säger han med ett varmt leende.
”Ja, det vill jag väldigt gärna” svarar jag.

Han reser sig och sträcker fram handen.
”David,” säger han. Hans handslag är fast, och hans blick är trygg men nyfiken.

”Hildur,” svarar jag.

David berättar att han känner till de bästa grottorna i området – inte de som finns i broschyrer eller på turistkartor, utan de riktiga, lite hemliga platserna.

”Om du vill följa med, häng på. Men du måste vara beredd på att krypa och bli smutsig,” säger han med ett blinkande öga.

Hans ord lockar mig och jag säger direkt att jag hänger med. Samtidigt tänker jag vad jag nu ger mig in på. Följa med en främmande kille liksom. Men David känns direkt som en trygg person. Jag tvekar inte ett ögonblick.

Tillsammans vandrar vi längs med stigen och medan David rör sig vant och visar mig hur man tar sig fram säkert, får han mig att berätta om vad jag hittills varit med om och vad som fick mig att lämna allt där hemma.

Till slut är vi framme vid grottan, mynningen är låg, och jag måste ducka för att komma in. David hjälper mig försiktigt förbi några taggiga grenar, och vi kryper in i mörkret. Pannlampan kastar ljus på väggar som glittrar som diamanter. Inne i grottan är luften sval och stilla, och varje steg ekar mjukt.

Vi stannar vid en stor kammare. Här finns båda stalaktiter och stalgmiter och en stor grottsjö. David släcker sin lampa och låter mig stå i mörkret en stund. Jag hör droppande vatten, mitt eget andetag och en tystnad som är ovanligt lugn.

”Här brukar man förstå saker,” säger han. ”Inte allt, men tillräckligt.”

När vi klättrar ut ur grottan igen slår solen mot oss och havet glittrar i fjärran. Jag känner mig både trött och levande på samma gång. David tittar på mig.

”Du ser ut som någon som kommer stanna här ett tag,” säger han.

Jag ler. ”Jag tror det.”

Vi börjar gå tillbaka mot byn, och för första gången känns det som om framtiden inte är något jag måste nå, utan något jag kommer få upptäcka allteftersom.