Lite motigt men bra ändå

Vet du att jag skrev tråktorsdag i rubriken men så kom jag på att jag är en dag före. Så det fick bli en annan rubrik. Jag råkade stänga av mitt alarm i morse så jag vaknade den tid jag brukar vilja sitta i bilen. Men jag hann i tid till jobbet. Och väljer att se det positiva: jag fick sova 45 minuter extra. Men det har allt känns på vissa sätt som en tråkig onsdag. Det blåser hårda vindar, det regnar och är allmänt ruggigt. Dessutom fick jag skäll i trafiken för att jag försökte placera bilen i rusningstrafiken utan att stå i vägen för svängande bilar. Det var inte uppskattat för att göra en lång historia kort. Otroligt tråkigt när jag bara försökte visa hänsyn och underlätta för andra med.

Personen tyckte att min placering före övergångsstället var felaktig. Jag skulle enligt personen ställa mig bakom den sista bilen i bilkön. Trots att det innebar att jag hade blockerat korsningen.

Så när jag satt i bilen hem var jag helt säker på att jag bara skulle vila efter jobbet. Men träningslusten föll på så jag joggade en långsam mil. I början hade jag sega ben och ville göra något annat men ju fler kilometrar jag fått till desto lättare kändes det. Benen gick av sig själva och andningen var lugn och kontrollerad. Medan jag lufsade min mil så fixade Rickard en köttfärspaj. Den var väldigt god med både kebabsås och bearnaisesås. Dock inte båda såserna i samma tugga, haha.

En vanlig tisdag i mars

Kanske inte helt vanlig eftersom kroppen min var klarvaken vid halv fyra. Trots det har jag varit pigg idag och inte fått någon trötthetsdipp. Har väl kanske inte haft tiden att tänka på det heller. Haft mycket att pyssla med. Vill också förvarna om att det här inlägget inte kommer att ha någon vidare struktur. Har bara skrivit ner allt som det kommer.

Fick ett litet bryt vid lunchtid idag. Läste min journalanteckning på 1177 och blev lite nedslagen. Har lite tänkt (knäppt nog) att det skulle stå något annat. Fråga mig inte var det kom i från. Klara var snäll och köpte snask och nocco till mig. Det hade hon verkligen inte behövt men jag blev så glad. Bubbisarna slök jag väldigt fort. Bra uppladdning inför kvällens träningspass.

Ikväll var det dags att gå upp en nivå i Rickards träningschema: 5*800 stod på schemat. Jag tyckte dock att det räckte mer än väl med 4*800. Det är stor skillnad att springa i den farten i 800 meter i stället för 400 meter. Men snart kommer även det att kännas lättare.

Fick kommentaren om kortison till mina handleder. Och nej det är inget förstahandsalternativ. Mina handleder ska kureras med handledsortoser och vila så gott det går. Sen om det inte hjälper med vilan så kanske det blir ett alternativ. Men inte än.

”Välkommen till McDonalds, det går bra att beställa”. Ja så kändes det när jag använde headset idag. Det var en sån där dag då telefonen ringde i ett och då blev det för mycket. Bra då att kunna använda headset. Men som sagt, jag känner mig ju som någon som jobbar i driven på McDonalds.

Det har jag förresten glömt att skriva om men nu i mars fyllde min blogg 19 år. Nästa år blir den tjugo, galet att tänka på. Min blogg kommer helt klart följa med länge!

Södra slingan i Viggeby naturreservat

När jag vaknade i morse kände jag direkt att jag ville gå södra slingan i Viggeby naturreservat. Jag och Rickard gick både norra och södra slingan i höstas. Väldigt vackra leder båda två men om jag bara ska välja en så går jag hellre södra slingan. Man kan parkera bilen både vid Viggebystrand och östra parkeringen.

Rickard var såklart inte sen att haka på så vi tog bilen genom vackra Sturefors, Bestorp och Brokind. Otroligt trevlig väg att åka oavsett årstid. Vi parkerade bilen vid östra parkeringen och påbörjade sedan rundan. Det var många som tänkt samma tanke.

Till största delen går rundan på klippor och stig jämte sjön Åsunden. Vackert så man smäller av. Det blev många fotostopp som du kan se.

Vid jaktstugeudden blev då såklart också ett stopp. Här sjöng isen, filmade såklart. Tänkte lägga ut det på instagram senare (@hannafialotta). Häftigt ljud och svårt att beskriva.

Lilla jaktstugan. Här kan man gå in.

Om man vill stanna och elda i jaktstugan och läsa en god bok så finns den möjligheten.

Hur har trädet hamnat så här? Har någon roat sig med att lyfta upp trädet eller är det naturens krafter när trädet gick av? Intressant att fundera över och såklart inga svar.

En solig fredagspromenad runt Rosenkällasjön

Efter en dag på jobbet var det väldigt trevligt att komma ut i naturen en sväng. Dryga 14 grader, nästan vindstilla och så strålande sol. Skickade mess till Rickard om att ta en promenad och han var såklart inte sen att hoppa på. Han frågade var jag ville gå och jag ville gå vid vattnet. Så han hämtade mig vid jobbet (onödigt att åka i två bilar till promenadslingans start) och så ställde vi bilen vid rödberget.

Rosenkällasjön är en fågelsjö där man kan vandra året runt. Genom åren har sjön dessutom tömts på vatten för att bli av med invasiva växtarter som vattenpest och också för att hålla gäddbeståndet nere.

Idag var dock sjön vattenfylld och vi gick ett varv runt sjön, en promenad på dryga 4 kilometer. Det var så skönt i luften att det gick bra att gå utan jacka. Bron ovan kan man gå ut på men sedan måste man vända och gå tillbaka till skogsstigen som leder oss vidare. Längs med rundan finns flera fågeltorn och platser där man kan ta en liten paus och kika ut över sjön.

Det här är ingen badsjö direkt. Men den ser ju onekligen väldigt trevlig ut på bild.

Roligare kompisar och en rolig match

Godmorgon!

Alltså titta vårtecknet, rabarberna börjar komma upp. Men just nu ser det mest ut som små aliens… Upptäckte också att tulpanerna börjar komma upp. Jag har två ensamma lökar kvar som är säkert tio år gamla. Men upp kommer de varje år. Fast de flyttats runt och blivit allmänt dåligt behandlade.

Igår skrev jag om mina handledsortoser, det är ju riktigt tråkiga kompisar att ha. Idag tänkte jag istället skriva om mina betydligt roligare nya kompisar. Jag har nämligen nya löparskor. Eller rättare sagt, Rickard hittade, jag sa ja, spring och köp. Eller beställ, haha. Den här gången testar jag ett för mig nytt märke som jag bara hört gott om: Hoka. Saucony och Asics har annars varit mina ständiga följeslagare. Skorna jag dömer i är ett par Asics som tyvärr börjar sjunga på sista versen. Men de får allt hänga med ett tag till.

Hur som helst, testade skorna och mina nya korta tights en kortis på löpbandet och både skorna och tightsen får mer än väl godkänt. Skorna har precis den där känslan som jag gillar: lätt och fluffigt. Som att springa på moln alltså. Mer kan jag inte testa dom just nu, hade planen att springa in dom ordentligt på löpbandet ikväll men eftersom jag inte ska jobba i helgen har jag istället fått en extra match på lördag.

Tidigare i veckan så anmälde jag mig till ett ledigt uppdrag: domare i distriktsmästerskap för åldersgruppen flickor 19. Jag fick matchen och igår kväll var det dags. Det var en riktigt rolig match med högt tempo och tufft men schysst spel. Extra roligt var det att jag fick sådan fin feedback av en i publiken efter matchen. Bland annat att jag gjorde en fantastisk match, att det syntes att jag hade roligt och bra pli på tjejerna. ”Ibland kan det bli lite hätsk stämning men du hade bra koll på det”. Jag blev så glad, dels för att matchen kändes bra rent fysiskt. Kändes nästan som under min ”storhetstid” när jag var som bäst tränad. Men jag blev också glad av sådan fin feedback.

Mina nya kompisar

Jag har haft ont i mina handleder ett tag och den senaste veckan har det blivit värre. Så efter lite påputt av mina kollegor igår så ringde jag rörelse och hälsa och fick tid redan idag. På förmiddagen tänkte jag att det säkert inte är någon fara, jag överdriver bara och kommer få gå hem med rådet att avvakta. Som alltid annars när det gäller mig. Men en inflammation i senskidan i båda handlederna var resultatet, värre på vänster än höger… Egentligen så var det inte ett dugg förvånande, har tänkt ett tag att det säkert är det. Så på den vänstra handen ska jag ha handledsortos dygnet runt och på den högra endast nattetid. Jag måste vila mina handleder så mycket det går och ska undvika tung belastning. Arbetsterapeuten var tydlig med att jag måste respektera när det gör ont. Inget ”så länge det inte gör mer ont så är det okej” som jag annars resonerar.

Efter mötet med arbetsterapeuten ringde jag direkt till chefen och har gjort en hel del ändringar i mitt schema. Det blir till att jobba dagtid som samordnare och inga helger. Skulle jobba påsken vilket blir en liten förlust i form av ob. Men det är ju ändå bättre den här ”dealen” än att behöva vara helt sjukskriven.

Landeryds hembygdsled

Idag hade både jag och Rickard vilodag från löpningen. Men helt utan fysisk aktivitet kan ingen av oss vara så efter jobbet blev det att bilen till Landeryds hembygdspark där hembygdsleden utgår. Första delen av rundan är utmärkt med blå/gula pilar och blågula markeringar på stolpar. Dessa kan man följa ända tills man ska svänga ner mot spångenbron som är avstängd. Jag undrar hur lång tid det ska dröja innan den åtgärdas. Sedan 2021 har den varit avstängd på grund av skador. Man kan ju konstatera att inte är en prioriterad åtgärd. Man får fortsätta grusvägen till hjulsbro samhälle där man kan ta sig över en annan bro och sedan återigen kunna följa markeringarna tillbaka till hembygdsparken.

Hur som helst, längs med leden finns det utmärkta fornlämningar. Som de här stensättningarna från yngre bronsåldern (som dock blir kapade på den här bilden):

Man går genom hagar, förbi golfbanan och så får man följa grusvägen fram till Slattefors sluss där isen fortfarande låg kvar. Härifrån får man gå på bilvägen fram till Landeryds kyrka.

Efter kyrkan följer man grusvägen i ett par kilometer tills man precis som jag skrev i början av inlägget kommer fram till Hjulsbro samhälle. Hela rundan är 7,5 kilometer. Jag kan tänka mig att det är riktigt vackert att gå här på våren när det börjar grönska och vitsippor ses överallt.

Jag var hemskt missmatchad. Det är verkligen fint med rosa och vinrött ihop…. Hur som helst var det en trevlig runda.

Glad måndag

Det har verkligen varit en glad måndag. Det var helt ljust när jag promenerade min runda innan jobbet. Att det var kallt och jag gick rundan åt andra hållet så jag fick uppförsbacke hela vägen spelade ingen roll. Solen var på väg upp och jag njöt. Kort sagt underbart.

Jag hämtade ut mina nya arbetsskor igår. Det var inte ett dugg medvetet att skorna matchar klänningen väldigt väl… Nej nu var jag ironisk, det var väldigt medvetet. Kunde tagit en mindre storlek i skorna men orka skicka tillbaka och hålla på. Det får bli bra så här.

Eftersom det var lugnt på jobbet kunde jag flexa ut vid två. Hur härligt att kunna komma hem en och en halv timme tidigare. Kan man annat än uppskatta flextid.

Efter jobbet hade jag och Rickard utvecklingssamtal med I och därefter åkte vi hem till mina föräldrar för att fira min pappa som fyller år idag. Marcus och Kevin var såklart också där. Vi åt av mammas goda potatissallad och kallskuret och så hade mamma gjort en egenpåhittad efterrätt med päron. Den inmundigades med glass och grädde. Så gott! Det blev ett par härliga timmar tillsammans med familjen.

Glad måndag är inspirerad av Carita.

Som en liten tillknycklad boll

Vad glad jag blev av alla kommentarer om min nya design. Vet du att jag personligen gillar den väldigt mycket och blir glad när jag kikar in på min sida. Känns som ett väldigt bra val faktiskt. Nu ska jag inte byta igen.

I går var jag ute i blötan och dömde en träningsmatch i flickor 15. Hade med mig två assisterande domare och det var väldigt kul att få döma i team. Blöt blev jag också.. Innan jag gick och la mig stretchade jag i 25 minuter. Det var så välbehövligt. Nu när jag kan springa tuffa pass måste jag vara noggrannare med att stretcha efteråt så jag inte blir stel och drar på mig skador igen.

Det är lika ”uppfriskande” väder idag som igår, till och med kallare faktiskt. Jag har en tävlingsmatch i pojkar 15 att döma. Årets första tävlingsmatch så idag gäller det att ha huvudet skärpt. Det kommer gälla en hel del för grabbarna. Det är så konstigt det där hur jag som dömt fotboll i så många år fortfarande blir nervös. Mest ska det bli kul.

Önskar dig en fin söndag!

Betraktelser och intervaller på bana

Fyra lediga dagar går fort, imorgon är det dags för jobb igen. Idag har jag varit med I till tandsköterskan och så har jag varit hemma hos mamma och pappa en sväng. Tog med wienerbröd och coca cola. Mm, det där wienerbrödet var så gott! Härligt frasigt, så där så det blev smulor överallt. Nåja, nästan i alla fall.

Min ”vårdiga” sida lös verkligen igenom idag. Pappa sa något som jag tyckte var intressant. Men hur uttryckte jag mig, som värsta psykologen: ”berätta mer, det där lät intressant.” Det kröp i både mig och pappa kan jag säga. Jag uttrycker mig inte ens så i mitt jobb så vet inte var det kom ifrån. Missförstå mig rätt psykologer gör ett viktigt jobb men jag vill inte låta som en när jag pratar med min pappa. När jag och pappa pratat någon timme följde jag med mamma och handlade lite.

Det är för övrigt något som händer när solens första strålar börjar värma så här efter en lång vinter. Nu är det visst sommar enligt vissa. Folk blir helt prilliga När jag stannade vid affären så såg jag en tjej som var barbent och hade jeansshorts på sig. Shortsen var så korta att rumpan knappt täcktes. När jag och Rickard kom hem ikväll så var en man ute i bara shorts och t-shirt. Det var åtta grader ute….

Vi var ute och sprang intervaller på löparbanan. 8*400 meter stod på schemat. Det gör helt klart skillnad att springa samma pass utomhus. Det är betydligt jobbigare trots att det var helt vindstilla. Jag valde att joggvila mellan de fyra första intervallerna och sedan gå i raskt tempo mellan de fyra sista. Trots gåvilan fick jag i slutändan en riktigt bra kilometertid. Jag springer snart fem kilometer under trettio minuter. Kanske redan nu. Men det blir inget testlopp än utan jag ska fortsätta bygga kondition ett tag till.